Riv trösklarna

Den här rapporten är resultatet av Liberala ungdomsförbundets arbetsgrupp för arbets- och bostadsmarknad inom projektet Plats för en ny generation. Det finns få jobb och nästan inga bostäder. Det är känslan för unga som försöker ta klivet ut på arbets- och bostadsmarknaden. Utifrån den erfarenheten presenterar vi konkreta reformer som Liberalerna bör driva inför och efter valet 2026. Målet är att en ny generation kan riva trösklarna och skapa en mer valfrihet och möjligheter att komma in i samhället.

Elin Hjelmestam, Jonathan Lilja, Wilma Hvirfvel, Mattias Henning och Jonathan Ahlström

Publicerad 23 okt, 2025

Om Plats för en ny generation

Svensk politik går alldeles för långsamt. Vi har en skattepolitik från 90-talet, en arbetsmarknadspolitik från 80-talet och en bostadspolitik från 70-talet. Samtidigt hemsöker gamla diskriminerande strukturer våra lagar och system än idag.

Det är den unga generationen som får betala priset för den föråldrade politiken. Arbetsmarknaden är stel och ungdomsarbetslösheten skyhög, medan bostadsköerna är decennielånga. Tillväxten avtar, klimatutsläppen ökar, lönegapet står still, och rasistiska attityder och intolerans blir allt mer accepterade. Högre utbildning och forskning förlorar i kvalitet, och det är de unga som får stå ut med den sjunkande utbildningspremien.

De politiker som skapat de här problemen slipper leva med konsekvenserna, men dagens unga växer upp i ett samhälle där möjligheter som tidigare generationer tagit för givna nu saknas. Friheten att forma sitt eget liv på sina egna villkor har blivit en fråga om generationstillhörighet.För att bryta den politiska stagnationen har Liberala ungdomsförbundet tagit fram projektet ”Plats för en ny generation” med fyra arbetsgrupper. Projektet ska samla unga liberaler kring en hoppfull vision och skapa den kraft som behövs för att genomföra de förändringar framtidens generationer kräver.

Sammanfattning

Sverige har förändrats i grunden – men politiken har inte gjort det. För några generationer levde många svenskar likartade liv: de gick direkt från skolan till fasta anställningar inom industrin eller offentlig sektor, köpte bostad och stannade ofta på samma plats livet ut. I dag ser verkligheten helt annorlunda ut. Unga flyttar oftare, byter jobb flera gånger under livet och formar sin tillvaro på egna villkor. Trots det är både arbetsmarknaden och bostadsmarknaden fortfarande utformade för ett Sverige som inte längre finns.

Under 1900-talet byggdes stora trygghetssystem som gav stabilitet åt dem som redan hade etablerat sig, men samtidigt reste de murar mot dem som försökte ta sig in. Så länge majoriteten befann sig innanför dessa system sågs det inte som ett problem. I dag ser vi konsekvenserna: rekordhög ungdomsarbetslöshet, en bostadsmarknad som stänger ute unga och ett samhälle där friheten tillhör de redan trygga.

Den unga generationen bär kostnaden för ett system som inte längre speglar verkligheten. De strukturer som en gång skapades för trygghet har blivit trösklar som hindrar människor från att skapa sina egna liv.

Det är dags att riva dem. Politiken måste formas för 2025 – inte 1975. De gamla svaren räcker inte längre. I denna rapport presenterar vi sex reformer som river trösklarna och ger plats för en ny generation.

Reformförslag

REFORM 1: Inför en ny anställningsform – tyska “minijobs”

REFORM 2: Inför ett skatteavdrag för yrkesutbildningar i egen regi

REFORM 3: Avskaffa lagen om anställningsskydd

REFORM 4: Reformera plan- och bygglagen för att avveckla kommunala planmonopolet

REFORM 5: Inför marknadsmässiga hyror på hyresbostäder

REFORM 6: Röj upp i miljöbalken

Om Riv trösklarna

Rapporten är författad av arbetsgruppen Riv trösklarna. I gruppen ingår Elin Hjelmestam, Jonathan Lilja, Jonathan Ahlström, Mattias Henning och Wilma Hvirfvel. Syftet med projektet är att presentera politik för en ny generation i svensk politik, som kan drivas gentemot Liberalerna och under valrörelsen 2026, för att sedan kunna bli verklighet därefter.

Rapporten är självständigt skriven av rapportgruppen. Rapportgruppen vill särskilt tacka Jan Jörnmark, Charlotte Tarschys, och Elias Collin för värdefulla inspel.

Inledning

PROBLEMBESKRIVNING

Det finns få jobb och nästan inga bostäder. Det är känslan för unga som försöker ta klivet ut på arbets- och bostadsmarknaden. När våra mor- och farföräldrar fick sina första jobb kunde de arbeta på samma arbetsplats ända till pensionen, utan rädsla för att bli uppsagda. När föräldrarna skulle köpa hus kunde de ta bostadslån och se fastigheten mångdubbla i värde över tid. Eller så fick de tag i ett förstahandskontrakt som kräver mer än ett decennium i kötid idag.

På den svenska arbetsmarknaden kan unga inte få ett jobb utan att korsförhöras av AI och svara på långa frågefomulär, medan inkompetenta medarbetare är omöjliga att sparka. På den svenska bostadsmarknaden tvingas unga till osäkra inneboendekontrakt eller dyr nyproduktion medan tanter och farbröder bor i billiga femrummare i innerstan. Politiken har stiftat lagar som gynnar dem på insidan och håller ute alla andra. Som gynnar de som redan har på bekostnad av alla som inte kan ta sig in.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är närmare 24 procent och är den näst högsta i hela EU. Samtidigt är det dyrt och riskfyllt att anställa någon utan beprövad erfarenhet. Att ingångslönerna i detaljhandeln är närmare 89 procent av genomsnittslönen i branschen samtidigt som arbetsgivaravgifterna i Sverige är höga, resulterar i att det är nästan 50 procent dyrare att anställa och ha kvar personal än i resten av Europa. Rekryteringar sker utifrån kontakter, inte nödvändigtvis kompetens. Turordningsregler diskriminerar unga och arbetstidsregleringar slår mot ambitiösa.

Bostadsmarknaden är riggad. För att komma in krävs en av två valutor: år i en bostadskö, eller pengar till en kontantinsats. Unga har varken det ena eller andra. Den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt i Stockholm har ökat från strax över tre år 1994, till nio år idag. Och i innerstaden är det ännu värre. Det har ökat från sju år 1994 till 20 år 2024. Samtidigt har tiden för att spara ihop till en kontantinsats för en etta i Stockholm på 30 år ökat från tre till 24 år. Det byggs heller inte tillräckligt många bostäder. Krångliga regler och grannar sätter stopp.

VISION

Varje människa ska ges möjligheten att vara sin egen lyckas smed. Förutsättningen för att den visionen ska förverkligas är en arbetsmarknad som premierar flit och driftighet framför långvarighet, och en bostadsmarknad som erbjuder tillgänglighet, flexibilitet och rörlighet.

Idag är Sverige uppdelat i två delar, ett Sverige på utsidan och ett Sverige på insidan. På insidan är Sverige världens mest välutbyggda välfärdsstat med trygga jobb, stadigt ökande bostadsvärden och låga hyror. På utsidan däremot finns varken bostäder eller arbetstillfällen och de stora trygghetssystemen är otillgängliga. Mellan dessa två Sverige har trösklarna rests så höga att de bildar en mur som hindrar dem på utsidan från att förverkliga sina egna liv. Vår vision är att riva denna mur, tröskel för tröskel.

Det ska vara möjligt att flytta hemifrån, flytta ihop, eller flytta till en ny stad utan åratal av planering eller sparande. När ett jobberbjudande dyker upp ska ingen behöva tacka nej för att det inte går att få tag i en bostad. Vare sig du flyttar till den största staden eller det lilla samhället ska du kunna välja och vraka mellan hyreslägenheter som kan vara din om tre veckor, och inte om tre decennier. Lägenheten är dessutom din att hyra – inget mer hoppande mellan andrahandskontrakt år ut och år in.

Priserna och hyrorna kommer dessutom att vara överkomliga, även utan prisregleringar, eftersom politiker och byråkrater inte längre kan stoppa nya bostäder från att byggas i takt med att staden växer och fler flyttar in till staden. Det finns alltid en lägenhet för den som behöver en – på så sätt hålls priserna nere.’

Samma fria dynamik ska finnas på en arbetsmarknad som ger plats för en ny generation. Det är en arbetsmarknad som inte hålls gisslan av fackföreningarna och de stora etablerade arbetsgivarna. De stora matchningsproblemen hanteras inte längre av nyvakna politiker som försöker centralplanera fram rätt matchning genom ständiga omdimensioneringar av yrkesutbildningarna. Istället har företagen själva inte bara möjligheten utan också ett starkt incitament att investera i kompentensutveckling. Så att den som idag är arbetslös kan gå från att vara utan arbete till att både få ett jobb och lära sig bemästra ett yrke. Samtidigt slipper arbetsgivarna bedriva lobbyarbete mot yrkesutbildningarna för att öka antalet utbildningsplatser inom just deras sektor.

Arbetsmarknad

I augusti 2025 var 8,4 procent av den möjliga arbetskraften ofrivilligt arbetslös. Bland unga uppgår andelen till hela 24 procent. Det råder ingen tvekan om att detta bottnar i gamla strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden, där höga trösklar utgör det genomgående hindret. Dessa trösklar består främst av höga ingångslöner och de stora risker arbetsgivare ställs inför när de överväger att anställa någon utan tidigare arbetslivserfarenhet.

Sverige är dessutom drabbat av en våg av överakademisering. Unga uppmuntras i hög utsträckning att välja teoretiska program på gymnasiet och därefter läsa vidare vid högre utbildning. Trots detta ser vi omfattande kompetensbrist inom praktiska yrken. 

Slutligen är det fortfarande så att unga i stor utsträckning diskrimineras på arbetsmarknaden. Den föråldrade principen “sist-in-först-ut” stänger ute och gynnar de som redan etablerat sig på arbetsmarknaden. Det minskar rörligheten och försvårar företagens rekryteringar. 

REFORM 1:
Trösklarna in på arbetsmarknaden är alldeles för höga. Därför föreslår vi en ny arbetsform inspiratirerat av Tysklands “minijobs” med undantag från LAS och har lägre ingångslöner.

Trösklarna in på arbetsmarknaden måste sänkas. I Tyskland infördes “minijobs”, som har bidragit avsevärt till att minska den strukturella arbetslösheten. En liknande reform bör ske i Sverige, anpassat utifrån den svenska arbetsmarknaden. 

Minijobben omfattas av en kraftig skattereduktion, vilket minskar skattekilen vid anställning. Dessutom saknar dessa jobb samma anställningstrygghet som en traditionell tillsvidareanställning, vilket minskar risken för arbetsgivaren att ge en chans till någon som står utanför arbetsmarknaden. För att säkerställa att denna mer förmånliga anställningsform inte konkurrerar med ordinarie heltidsanställningar finns också ett inkomsttak som ser till att systemet inte missbrukas. Det gör att modellen passar bra för grupper som studenter, pensionärer och tidigare arbetslösa.

Reformen är avgörande för att fler unga kommer in och stannar på arbetsmarknaden. Minijobben har visat sig fungera i Tyskland. Det finns goda skäl att tro att en liknande modell fungerar i Sverige.

REFORM 2:
Utbildningar måste i större grad kunna utformas utefter näringslivets behov. Därför föreslår vi att införa ett skatteavdrag för företag som tillhandahåller yrkesutbildningar i egen regi.

Att ta examen rakt ut i arbetslöshet är en verklighet som möter allt fler ungdomar med färdiga examen från Sveriges universitet och högskolor. Trots att de gjort allt rätt – ansträngt sig och utbildat sig, så möter de en arbetsmarknad som inte efterfrågar deras kompetenser. En utbildning ska leda till jobb, inte till Arbetsförmedlingen. 

Vi behöver fler som utbildar sig till VVS-montörer, fordonsmekaniker och undersköterskor. Men även inom eftergymnasiala yrken finns stora rekryteringsbehov. För att fler ska välja dessa yrken, och också stanna kvar inom dem, krävs att arbetsgivare ges bättre förutsättningar att vara attraktiva och erbjuda långsiktig utveckling. 

Ett skatteavdrag för yrkesutbildning sänker kostnaderna för arbetsgivare att utbilda sin personal och satsa på intern kompetensutveckling. Det underlättar för anställda att växa i sin yrkesroll och arbetsplats. Internt arrangerade utbildningar kan dessutom anpassas direkt efter verksamhetens behov. Samtidigt avlastas det offentliga utbildningssystemet när fler företag själva tar ansvar för kompetensförsörjningen. 

REFORM 3:
Unga diskrimineras på och stängs ute från arbetsmarknaden. Därför föreslår vi att lagen om anställningsskydd (LAS) avskaffas.  

LAS infördes av Olof Palme på 70-talet. Innan dess förhandlades anställningsskydd i kollektivavtalen. När lagen trädde i kraft markerade den det största ingreppet i den svenska modellen någonsin. Resultatet blev att maktbalansen blev kraftigt förskjuten åt fackens håll. Konsekvenserna tvingas den unga generationen leva med än idag.

När facken stärktes höjdes också trösklarna in på arbetsmarknaden och företagen fick mycket svårare att dimensionera arbetskraften. Centralt i LAS är turordningsreglerna där principen “sist in först ut” med vissa undantag är huvudregeln när ett företag behöver sparka personal. Det har en tydlig diskriminerande effekt mot unga som av naturliga skäl ofta är nyast på arbetsplatsen.

Ytterligare ett problem med LAS är att “sist in först ut” innebär att varje löntagare har ett starkt incitament att inte byta jobb. LAS drabbar alltså inte bara unga, utan alla som byter arbetsgivare och tar en ny anställning, får kraftigt försämrat anställningsskydd. I slutändan drabbar den minskade rörligheten framförallt däremot unga som vill ta sig in på arbetsmarknaden, i och med att färre jobb blir lediga.

Därtill innebär det starka anställningsskyddet att varje anställning innebär en större risk för arbetsgivaren, vilket också missgynnar unga och oprövade personer på arbetsmarknaden.

Lagen om anställningsskydd kom till för att rubba maktbalansen på arbetsmarknaden i fackens favör och leder både till orättvisa förutsättningar och minskade möjligheter för unga på arbetsmarknaden. Lagen cementerar orättvisa på arbetsmarknaden och måste avskaffas.

Bostadsmarknad

Bostadsmarknaden fungerar idag som ett utstuderat maskineri för att omfördela livschanser, från unga till en generation bostadsägare som tjänar pengar på sitt boende.  Samtidigt tvingas den unga generationen hoppa  från andrahandskontrakt till andrahandskontrakt. År efter år tvingas unga tacka nej till studier eller arbeten för att det helt enkelt saknas bostäder med överkomliga priser eller rimliga kötider. Det är en bostadsmarknad som krossar drömmar.

På trettio år har tiden att spara ihop till en kontantinsats för en etta i Stockholm ökat från tre till 24 år, och för att få en billig hyresrätt i centrala delar av våra två största städer krävs i dag mellan tio och tjugo års kötid. Utan ködagar eller kontantinsats tvingas unga hoppa runt mellan dyra andrahandskontrakt eller ta en dyr hyresrätt långt utanför stan. 

Bakgrunden till situationen är dels att det varit för lätt att stoppa nya bostäder från att byggas, dels för att hyresregleringen är riggad mot den unga generationen.  Det har gjort att priset på bostadsrätter sedan länge stigit utom räckhåll samtidigt som hyresregleringen leder till kraftigt begränsat utbud av hyresrätter.

Svenska politiker har skapat ett system som med precision gynnar de redan etablerade på bostadsmarknaden, på unga, nyinvandrade och låginkomsttagares bekostnad. Systemet är orättvist, dåligt för Sverige och krossar drömmar. 

Vår idé är både revolutionerande och väldigt enkel: det ska inte krävas årtionden av köande och sparande för att få en egen bostad i den stad du vill bo.

REFORM 4:
Kommunpolitiker kan inte konstant säga nej till nya bostäder för unga. Därför föreslår vi att plan- och bygglagen reformeras så att det kommunala planmonopolet avvecklas.

Planmonopolet flyttar makten över bostadsbyggandet till kommunpolitiker och tjänstemän. Det är aktörer som ofta har mycket att vinna på att stoppa bostäder, men inget att vinna på att tillåta dem. Den egna väljarbasen föredrar höga bostadsvärden och orörda utsikter framför att unga får någonstans att bo. Resultatet blir en långsam och oförutsägbar process, märkliga kommunala särkrav som fördyrar byggandet, och politiska beslut grundade på magkänsla snarare än på behov. 

En oönskad effekt av planmonopolet är att de byråkratiska hindren har slagit ut konkurrensen i byggbranschen, som domineras av ett fåtal enorma företag. Detta eftersom de har ett administrativt och juridiskt övertag mot mindre företag. Särskilt svårt blir det för små och sårbara byggbolag att konkurrera när processerna sträcker sig över hela konjunkturcykler. Bristen på konkurrens låter jättarna komma undan med ineffektivitet och driver upp kostnaderna för nybyggnation.

Företag och fria människor bör själva få besluta om, hur och vad de ska få bygga på sin egen mark – inte politiker som redan har sitt på det torra. Maktbalansen har rubbats när politiker som redan har en trygg bostad själva avgör hur andra ska få bo. 

Planmonopolet måste reformeras för att fler bostäder ska byggas, men framförallt för att ge tillbaka friheten och framtidstron till nästa generation. 

REFORM 5:
Prissättningen på bostadsmarknaden är satt ur spel. Därför föreslår vi att marknadsmässiga hyror på hyresbostäder ska införas.

Den svenska hyresregleringen som präglat Sverige sedan andra världskriget innebär att priset på en hyresrätt inte sätts efter bostadens faktiska värde, utan efter förhandlingar med Hyresgästföreningen. Resultatet blir att lägenheter i attraktiva områden subventioneras, medan boende i ytterområden i praktiken betalar mer än vad som är rimligt i förhållande till läge och standard. Hyror som långt understiger marknadsvärdet framkallar en brist på bostäder, och därmed långa bostadsköer. Det gynnar äldre som kan samla köpoäng, på bekostnad av unga.

Ett välfungerande bostadssystem ska premiera rättvisa för alla och inte bero på kötid, kontakter eller tur. Istället för att tvinga alla att köa i tiotals år i väntan på en bostad bör människor få möjligheten att själva väga bostadens läge mot kostnaderna. Prissättningen bör spegla verkligheten, inte baseras på ett stelbent regelverk som skapar ineffektivitet och låser fast människor i boendesituationer som inte passar deras liv. 

Med marknadshyror blir det möjligt att få en egen bostad på tre veckor, istället för tre decennier. Att införa marknadshyror skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden, främja nybyggnation av hyresbostäder och minska incitamenten att behålla alltför stora lägenheter i attraktiva lägen. Det är en liberal bostadspolitik som utgår från människors rätt att forma sina egna liv, i fri konkurrens och med frihet att välja.

REFORM 6:
Det ligger en våt filt över bostadsbyggandet i Sverige. Därför föreslår vi att miljöbalken röjs upp. 

Det är inte endast kommunpolitiker som stoppar bostäder från att byggas – även byråkrater gör det. Miljöbalken med sina lagar om strandskydd, riksintressen och artskydd ger aktivistiska byråkrater kraftfulla verktyg för att stoppa nästan vilka bostadshus som helst – bara för att det byggs nära en bäck eller en skog med fladdermöss.

Dessa regler är en antik kvarleva från den tid politiker trodde att Sverige var färdigbyggt, och på grund av miljöbalken har tusentals bostäder gått förlorade eller blivit dyrare än de behöver bli. Vi behöver fler bostäder så att fler unga kan flytta hemifrån, flytta till studier, eller flytta till drömjobbet – och för det behöver byråkraternas makt över bostadsbyggandet minska.

För det måste miljöbalken reformeras – och röjas upp. Mängden riksintressen bör kraftigt minskas och möjligheten till att göra överväganden mellan riksintressen och bostäder bör införas. Strandskyddets generella skydd bör avskaffas och endast särskilt utpekade områden bör omfattas av skyddet. Sist men inte minst bör stora lättnader i artskyddet införas och arter som är vanligt förekommande i naturen bör inte längre omfattas. Det skulle frigöra mer mark för bostäder, minska antalet komplexa utredningar under detaljplanearbetet, och korta planprocesserna. 

Avslutning 

Sverige är idag delat i två. Ena halvan har det tryggt och bekvämt på arbets- och bostadsmarknadens insida, med jobb skyddade av LAS och med hyror långt under marknadspris. Den andra halvan väntar på att påbörja sitt vuxna liv, men hindras av att jobben är för få och att flyttarna mellan andrahandskontrakt kommer oftare än födelsedagarna.

Vi vill visa med den här rapporten att en annan väg är möjlig. Det är svårt att tänka sig i Sverige, men långa bostadsköer är faktiskt ingen naturlag. Inte en hög ungdomsarbetslöshet heller. Det är politiska val, och därmed ett resultat av politiska beslut. Eller avsaknaden av detsamma.

I den här rapporten har vi varken efterfrågat särlösningar eller skräddarsydda subventioner. Det enda vi har efterfrågat är rivna trösklar till arbets- och bostadsmarknaden så att unga kan få delta i dem på samma villkor som alla andra. Med förslagen i den här rapporten har vi beskrivit hur arbets- och bostadsmarknaden kan öppnas upp för fler, så att fler unga kan få sitt första jobb och sin första bostad – helt på egen hand.

Referenser

Almega. Sveriges arbetsgivaravgifter fortsatt i Europatoppen. (2023). https://www.almega.se/app/uploads/2023/09/230907-Sveriges-arbetsgivaravgifter-fortsatt-i-Europatoppen.pdf (hämtad 2025-10-09).

Bostadsförmedlingen i Stockholm. Medelkötider i länet 2024. (2024) https://bostad.stockholm.se/globalassets/generella-bilder/statistik/kartan_2024_.jpg (hämtad 2025-10-09).

Bättre stadsdel. Byggplanerna i Kastanjeparken: Ny utredning ger hopp för motståndarna – nya frågetecken kvarstår. (2024) https://www.battrestadsdel.se/hagersten-liljeholmen/malarhojden/byggplanerna-i-kastanjeparken-ny-utredning-ger-hopp-for-motstandarna-nya-fragetecken-kvarstar/ (hämtat 2025-10-09)

Dagens Juridik. Fladdermöss stoppar bostäder i Tyresö kommun. (2025) https://www.dagensjuridik.se/nyheter/fladdermoss-stoppar-bostader-i-tyreso-kommun/ (hämtat 2025-10-09)

Ekonomifakta. Arbetslöshet. (2025) https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/arbetsloshet_1212507.html (Hämtad 2025-10-09).

Ekonomifakta. Ingångslöner. (2025). https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/loner/ingangsloner_1210040.html (hämtad 2025-10-09).

Ekonomifakta. Ungdomsarbetslöshet – internationellt. (2025). https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/ungdomsarbetsloshet-internationellt_1213050.html (hämtad 2025-10-09).

Mäklarsamfundet. Generationsbingot. (2024). https://www.maklarsamfundet.se/sites/default/files/Media%20Opinion/pdf/Generationsbingot.pdf (hämtad 2025-10-09).

Stocholms Handelskammare. Från reglering till rörlighet – vägar mot en fungerande hyresmarknad (2025) https://stockholmshandelskammare.se/wp-content/uploads/2025/09/shk-rapport-fran-reglering-till-rorlighet-vagar-mot-en-fungerande-hyresmarknad.pdf (hämtat 2025-10-09)

Sydsvenskan. Fladdermöss stoppar lägenheter vid Falsterbokanalen: ”Historiskt”. (2025) https://www.sydsvenskan.se/vellinge/fladdermoss-stoppar-lagenheter-vid-falsterbokanalen-historiskt/

SVT Nyheter. Fladdermöss kan stoppa bygget i Krafslösaskogen – nytt överklagande inlämnat. (2025)
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/fladdermoss-kan-stoppa-bygget-i-krafslosaskogen-nytt-overklagande-inlamnat (hämtat 2025-10-09)

Timbro. Hyresmarknad i kris. (2024). https://timbro.se/app/uploads/2024/05/hyresmarknadikris.pdf (hämtad 2025-10-09).