Rapporter
Data och du
Liberal datapolitik
I takt med den snabba tekniska utvecklingen har data blivit en av de mest värdefulla resurserna. Data påverkar allt från forskning och näringsliv till individers vardagsliv. Samtidigt står vi inför svåra frågor om integritet, äganderätt och säkerhet.
I rapporten ”Data och du”, skriven av Emil Rapp, undersöks hur en liberal datapolitik ser ut utifrån tre områden: AI och upphovsrätt, öppen data samt övervakning och integritet. Rapporten föreslår bland annat att statligt finansierad data ska göras mer tillgänglig, att individers äganderätt till sin digitala identitet ska stärkas och att lagstiftning ska anpassas till den digitala verkligheten.
Författare: Emil Rapp
Skog, vatten, jord & underjord
Så länge människan har funnits har vi bott på planeten jorden. Här finns både luft som går att andas, vatten som går att dricka och mat som går att äta. Men jordens markyta är inte oändlig. För att göra markanvändningen fri behövs mer privat ägande och färre statliga pekpinnar. Med det sagt kan inte marken användas hur som helst. Eftersom klimatförändringar och förstörda ekosystem radikalt försämrar möjligheterna till liv på jorden, minskar det andras friheter. Därför är det liberalt att bry sig om miljön och klimatet.
I denna rapport presenterar Liberala ungdomsförbundets miljöpolitiska arbetsgrupp för hållbar markanvändning 20 liberala reformer. Det handlar om skogen, vattnet, jorden och underjorden. Bland annat föreslås att staten ska sluta äga skog, att subventionerna till fiske och jordbruk ska fasas ut och att uranbrytning ska tillåtas.
7 reformer för att du
ska få bostad
Bostadspolitiken är en fråga som berör alla av den enkla anledningen att alla behöver någonstans att bo, men samtidigt berörs vi på olika sätt av den. Vissa hindras från att söka sig ett bättre jobb, påbörja en utbildning, eller ta sig ut ur utanförskap, medan andra har tjänat mindre förmögenheter på att äga ett boende med ett attraktivt läge. I den här rapporten presenteras 7 förslag för att göra bostadsmarknaden både mer rättvis och friare.
Författare: Anton Holmlund och Filip Hjelm
Patientmakt & tillgänglighet
Sveriges roll i Nato
När Sverige blir medlemmar i Nato, vad ska vi då driva för frågor?
Äntligen har Sverige gjort valet att skicka in en ansökan till försvarsalliansen Nato. Det är mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget i Europa den ryska invasionen av Ukraina. Den ryska invasionen utgör inte bara ett existentiellt hot mot Ukrainas suveränitet utan även ett allvarligt hot mot den europeiska säkerhetsordningen. Genom att Sverige har ansökt om medlemskap i Nato har vi vår chans att återupprätta säkerheten i Europa tillsammans med andra demokratier. Det slutgiltiga målet ska vara en värld där idéer, människor, handel och utbyten korsar gränserna och inte soldater.
Sverige står nu inför ett vägskäl. Ska vi vara passiva eller till och med kritiska medlemmar i alliansen eller är detta vår chans att driva på för en solidariskt säkerhetspolitik som står emot aggressiva stater? För oss i Liberala ungdomsförbundet är valet enkelt. Därför har vår rapportförfattare Robin Sällström, som studerar freds- och konfliktstudier vid Uppsala universitet, skrivit rapporten Sveriges roll i Nato där han djupdyker i dessa frågor.
Bland annat föreslår han att inom ramen för vårt medlemskap ska vi driva på för ett starkare Nato med fler fredsfrämjande uppdrag, stärka den nordöstra flanken, upprätta en gemensam Nato-bank, hålla dörren öppen för nya Natomedlemmar och hantera hoten från Kina. Allt för att se till att Sveriges medlemskap blir både givande och konstruktivt.
Författare: Robin Sällström, robin.sallstrom98@gmail.com
Grevar och baroner i den moderna kapitalismen
”Hur skapas värde i ekonomin och av vem? Om vi inte vet det kan vi inte heller veta hur vi ska utforma spelreglerna för vår ekonomi så att de främjar värdeskapande.”
Alla människor är unika med olika behov och preferenser, och vi värdesätter saker på olika sätt. Om endast en auktoritet fick bestämma vad som skulle produceras i en ekonomi skulle det underminerat allas våra viljor, idéer och känslor. Resultatet hade med säkerhet varit att det vi själva värdesätter inte hade funnits. Den fria marknaden är bra för genom handel och utbyte kan varje individuell person efterfråga det som den värdesätter och genom en annans mål att själv skaffa sig en inkomst kommer producenter vara känsliga för människors olika preferenser.
Det innebär dock inte att all avkastning eller inkomst som uppstår i vår ekonomi är en följd av värdeskapande. För det finns de som gör och de som tar. Och alla priser är inte legitima. Precis som att det tidigare fanns feodala godsherrar som utvann räntor på marken de ägde från de som faktiskt brukade jorden finns det ekonomiska aktiviteter i dagens kapitalism som genererar inkomster genom att utvinna en sorts ränta och extrahera värde istället för att skapa det. Det finns också andra aktörer, som staten exempelvis, som är vitala för värdeskapande men som inte erkänns som det.
Författare: Hanna Deák, hanna.deak@outlook.com
10 sätt att öka individens frihet som inte kostar en spänn
”När staten lägger sig i utan att det finns ett behov så minskar ingripandets legitimitet.”
En vanlig svensk lagbok består av över 850 lagar. En del av lagarna rör mord och stöld, någonting som de allra flesta menar är bra att samhället satt upp gemensamma regler kring. Den här rapporten handlar inte om de lagarna. Den handlar om lagar som säkert stiftats med ett gott ändamål, eller drivits igenom som en konsekvens av en viss intressegrupps påtryckningar.
Vad händer med lagstiftningen som medel om man använder den i onödan? Kan man påverka rättsmedvetandet på något sätt, och öka lagens legitimitet genom att göra den tydligare eller banta lagboken? Syftet med rapporten är att kartlägga den detaljstyrning som idag sker av människors liv, och visa på hur vi kan öka individers frihet, utan att det kostar en spänn!
Författare: Frida Jansson, frida.jansson.danielsson@gmail.com
Politiska hot mot de svenska universiteten
Vad är akademisk frihet och varför är den viktig?
För att den som forskar ska kunna söka efter ny kunskap på bästa sätt finns det vissa grundläggande rättigheter som personen i fråga har rätt till; denne ska fritt få välja vilket ämne som ska utforskas, vilka metoder som ska användas och resultatet av forskningen ska fritt få publiceras. Denna yttrande- och åsiktsfrihet brukar även kallas för akademisk frihet, det vill säga den frihet som forskningen och universiteten åtnjuter. Den gäller för såväl högskolelärare som studenter. Under senare år har den akademiska friheten attackerats allt mer och lärosätenas funktion ändras utefter politikernas vilja.
Den absolut viktigaste rollen som universiteten har är att kritiskt granska samhället. Detta sker genom sökandet efter kunskap, vilket främst tar form genom fria diskussioner och fri forskning. Därför är en fundamental del inom universitetsvärlden att ifrågasätta, vilket kan kännas väldigt otryggt om man inte har en vana av att fråga sig varför något är på ett visst sätt eller varför man tycker och tänker som man gör. Idag hotas de fria diskussionerna och den fria forskningen från politiskt håll då olika partier vill se till att endast “rätt” forskning ska få existera, men då glömmer man bort att det är just detta som lägger grunden för vetenskapen. Vetenskap handlar, till skillnad från politiken, om vad som är sant och falskt, inte rätt och fel. Den politiska inblandning som sker i universitetsvärlden idag kan därför förgöra lärosätenas frihet.
Rapportförfattare: Laura Lundell, laura.lundell02@hotmail.com
Alla(h) ska med
”Den grundläggande förståelsen av den sekulära staten är behovet av separation mellan stat och samfund i syfte att ställa varje enskild medborgare, troende eller inte, på samma rättsliga grund.”
Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Trots det saknar vi en tydlig bild av hur den sekulära staten ska fungera. Ska den behandla friheten från religion eller rätten till religion? Debatten om religionernas plats i samhället har kommit att handla om det senare. Förslag om förbud och inskränkningar av religiösa symboler och uttryck är konstant aktuella.
Därför presenterar Liberala Ungdomsförbundets rapportör Jakob Norrhall svar på debatten om inskränkningar i folks religionsfrihet i rapporten Alla(h) ska med – tre sekulära principer för ett mångkulturellt samhälle. I rapporten argumenterar han för alla människor ska ha rätt att uttrycka sin tro eller icke-tro i så stor utsträckning som möjligt genom tre politiska principer. Syftet med rapporten är ge en grund för en grundlagsförändring av religionsfriheten och föreslå tydliga sakpolitiska förslag för att skilja staten från kyrkan.
Ett urval av de förslag LUF:s rapport lyfter är säkrad rätt till att bära religiösa symboler och uttryck, avskaffa lagen om svenska kyrkan, tillåta både böneutrop och kyrkklockor, avskaffa stödet till samfund och förändra vilka partier som kan ställa upp i kyrkovalet.
Författare: Jakob Norrhall, prästkandidat, jaknorr@hotmail.com
Grön skatteväxling – på riktigt
Mängden växthusgaser i atmosfären skjuter i höjden, den globala medeltemperaturen stiger, isar smälter, skogar brinner, arter utrotas och människor tvingas på flykt. En ny generation höjer rösten för att få förändring, men den politiska ambitionsnivån är alldeles för låg. I Januariavtalet utlovas en grön skatteväxling på minst 15 miljarder kronor med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Det är superbra.
Dessvärre handlar utspelen inför höstens budgetförhandlingar om skatter på take away och kläder snarare än åtgärder som faktiskt hade gjort skillnad för miljö och klimat. Sveriges politiska partier verkar behöva vägledning i vad som är en liberal och effektiv klimatpolitik.
I rapporten presenteras en grön skatteväxling där de som förstör klimatet får betala, de som minskar mängden koldioxid i atmosfären får betalt och de som arbetar får behålla mer av sina stålar. Den innehåller förslag på enhetlig beskattning av växthusgaser, skrotade fossila subventioner, borttagen ineffektiv symbolpolitik och en lagringspeng för koldioxid.
Författare: Viktor Karlsson, vkkarlsson@hotmail.com
I egen takt – en skola med individen i centrum
Varje elev är unik. Såväl våra intressen som våra ambitioner och förmågor skiljer sig åt. En skola som utgår ifrån att samtliga elever ska gör samma uppgifter i samma takt är därför dömd att misslyckas. Rapporten “i egen takt” föreslår därför en reformagenda med ambitionen om att varje elev i svensk skola ska få lära sig det som är relevant för hen i den takt som passar hen. Ett särskilt fokus läggs på begåvade och högpresterande elever som idag begränsas av stelbent struktur och formella hinder. Såväl reformer som kan genomföras imorgon som större strukturella förändringar föreslås. Ett urval av förslagen som presenteras är: slopat krav på gymnasieexamen för högskolestudier, nivågruppering vid undervisning och införandet av ett treterminssystem.
Författare: Linn Rydberg, linn.rydberg@liberalerna.se
En grön miljard
Kriget mot droger har misslyckats. Gängkriminaliteten ökar, trots fler och fler polisiära insatser. Det är dags att slå undan benen på gängen och legalisera cannabis. Till råga på allt är cannabis en drog som knappt är farligare än alkohol. Vi har istället för att ansvarsfullt hantera att cannabis existerar gett monopolrättigheter till Dödspatrullen och Shottaz.
Rapporten “En grön miljard” visar genom egna beräkningar att en legalisering skulle skapa ett reformutrymme på en miljard kronor för det offentliga. Det skulle innebära mer resurser till hela rättskedjan och till skattekollektivet i stort.
De som döms för innehav hamnar i utanförskap och gängens rekrytering fortsätter så länge det finns pengar att tjäna. Det är dags att legalisera cannabis.
Rapportförfattare: Max Hjelm och Hannes Sjöberg
Hur skapas en extremist?
Lastbilar som rusar längst befolkade gator, brandbomber kastas mot synagogor och nazister marscherar på våra gator. Runt omkring oss begås konkreta handlingar som påminner om att det finns människor som är redo att förändra samhället och förverkliga sina extrema åsikter och idéer med våldet som främsta verktyg. Den våldsbejakande extremismen utgör ett av vår tids största hot mot den liberala demokratin och individens grundläggande fri-och rättigheter. Trots att extremismen tycks växa så anser Liberala Ungdomsförbundet att det saknas tydliga liberala svar på hur detta hot ska bemötas. Detta vill vi förändra. Den våldsbejakande extremismen finns i vårt samhälle men skapas inte i ett vakuum. En människa föds inte som extremist, en extremist skapas. Men hur går denna process till? Vad får en person att välja att bli del av en våldbejakande rörelse? Och vad skulle kunna få fler att välja bort ett sådant öde?
Kontakt: Anton Holmlund, anton@romb.luf.se
Arbetsgruppen har bestått av: Anton Holmlund, Victoria Viklund, Filip Hjelm, Leonard Bektas, Helia Roofpanah, Benjamin Malinowsky, Johannes Bexell, Hedda Persson Elsässer och Emmy Scilaris
En skattereform för en ny tid
Förslag till partiöverskridande skattereform (från 2017)
Det har nu gått nästan 30 år sedan den skattereform som kom att kallas ”Århundradets skattereform” arbetades fram av Socialdemokraterna och Liberalerna. Det var en historisk omläggning av skattesystemet från ett system med höga marginalskatter och med många avdragsmöjligheter till ett system med lägre skattesatser, få avdragsmöjligheter och breda skattebaser.
”Århundradets skattereform” var ett nödvändigt svar på de stora förändringar som skedde genom den ökande internationella konkurrensen om arbetskraft, kapital och företagslokaliseringar. Sedan dess har dock stora förändringar av förutsättningarna för ekonomin skett, genom teknisk utveckling såväl som institutionella förändringar med allt från EU-medlemskap till smartphones.
Under samma tid har stora förändringar av skattesystemet genomförts, vilket gått emot de grundläggande principer reglerna från början utformats efter. Skattesystemet har blivit oöverskådligt och ogenomträngligt och avstegens konsekvenser för andra delar av skattesystemet kan ofta inte bedömas.
Samtidigt är den parlamentariska situationen mer komplicerad än tidigare och det är svårt att få större reformer genomförda utan breda parlamentariska samarbeten. Vår bedömning är att det är ohållbart att fortsätta med enstaka korrigeringar av skattesatser och avdrag för att möta dagens samhällsproblem. Det behövs en bred och samlad skattereform.
Författare:
Max Sjöberg, LUF
Nils Lager, SSU
Hundra miljarder
En rapport från 2016 om hur vi kan minska statsbudgeten med hundra miljarder.
Utgifterna för migration till Sverige kommer uppgå till tiotal miljarder enligt Migrationsverket. Spänningarna i östersjöområdet ökar, fler röster höjs för ett svenskt Natomedlemskap och ökade försvarsutgifter. Skolan vill ha mer resurser, klimatsatsningar kostar pengar och Sverige har redan ett av världens högsta skattetryck.
Oavsett politisk färg kan de flesta hitta mängder av saker de vill satsa mer pengar på, trots att de statliga utgifterna 2015 uppgick till hela 892 miljarder. I denna rapport görs det motsatta – den letar saker staten skulle kunna spara in på. Syftet är undersöka om 100 miljarder av dessa kunnat sparas in på om politiker prioriterat annorlunda. Det skulle isåfall innebära en minskning av utgifterna på 11,2%. Detta görs för att visa att skattehöjningar inte är det enda sättet att få ökat reformutrymme och att vi inte alls varit tvungna att stänga våra gränser om staten varit bättre på att hushålla med pengar.
Författare: Max Sjöberg
En liberal rymdpolitik
En rapport från 2015 om hur vi skapar ett liberal universum och hanterar gemensamma rymdpolitiska problem.
En annalkande guldålder för rymdfart närmar sig med stormsteg. Med ny innovativ teknik ökar möjligheten för människor att ta ytterligare steg ut i rymden. För att samhället ska vara redo för blicka ut mot stjärnorna måste också politiken kunna att möta de utmaningar som detta innebär.
I rapporten försöker vi skapa sig en känsla för de problem och möjligheter som uppstår i en framtida mänsklig expansion i rymden. Politik för rymdskrot, ägande i rymden och kontakten med liv utanför jorden tas upp samt hur det europeiska samarbetet bättre kan utnyttjas för rymdfart och forskning.
Författare: Rymdpolitiska arbetsgruppen
Framtidens soldater
Hur skapar vi en stabil personalförsörjning i Försvarsmakten?
Försvarsmakten har sedan beslutet om att låta värnplikten vara vilande i fredstid år 2010 dragits med kroniska bemanningsproblem. Trots att problemen sedan länge varit uppmärksammade så har lösningarna lyst med sin frånvaro. Många har lyft att utökade värnplikten som en universallösning men vi föreslår en annan väg.
Genom att ha goda ekonomiska incitament för tjänstgörande kan man se till att Försvarsmakten kan locka till sig fler och få dem att stanna längre. Det är avgörande för Sverige försvarsförmåga eftersom vi behöver fler soldater som kan agera reserver i händelse av konflikt. Därför föreslår vi bland annat högre löner till soldater, att det ska löna sig att utbilda sig till officer och specialist samt större specialiseringar i officersprogrammet.
Författare: Försvarspolitiska arbetsgruppen 2017