Miljö, klimat
och energi
Människor är beroende av sin omgivning. Vi behöver mat att äta, vatten att dricka, luft att andas och råvaror att bruka, men också en myllrande biologisk mångfald och en omgivning som kan bidra till vår livskvalitet. Tillväxt och miljöhänsyn kan gå hand i hand och måste göra det när man har ett långsiktigt perspektiv. Miljöhänsyn och en hållbar samhällsutveckling är förutsättningar för människans utveckling och överlevnad.
Naturresurser och ekonomiska styrmedel
EKONOMISKA STYRMEDEL
Hot mot miljön uppstår när människan behandlar naturen på ett oansvarigt sätt. Marknadsekonomi i kombination med ekonomiska styrmedel är det effektivaste systemet för resurshantering. En fri, global och universell konkurrens på klimat- och miljövänliga villkor är en förutsättning för en långsiktig, hållbar tillväxt.
EN KVOTPLIKT FÖR FOSSILA BRÄNSLEN
Inför en kvotplikt för fossila bränslen så att andelen förnybara bränslen ökar successivt och över tid fasas fossila bränslen ut.
PANTSYSTEM FÖR SÅ MÅNGA MATERIAL OCH FÖRPACKNINGAR SOM MÖJLIGT
För att öka materialåtervinningen i Sverige och EU behöver fler ekonomiska incitament. Därför ska pantsystem upprättas för så många material och förpackningar som möjligt. Panten ska även vikas så att den står i proportion till materialets potentiella miljöskada.
POLLUTER PAYS-PRINCIP
Liberal klimat- och miljöpolitik utgår från polluter pays-principen, vilket innebär att den som orsakar skador på klimatet eller miljön måste bära kostnaden för densamma.
SKATTER PÅ VÄXTHUSGASUTSLÄPP
LUF vill införa generella skatter på växthusgasutsläpp för att minska mängden växthusgas vi släpper ut. Staten ska inte genom att sätta olika priser på olika växthusgasutsläpp värdera vilken verksamhet människor väljer att ägna sig åt. Växthusgasskatter ska sättas på en nivå så att de negativa externa effekterna internaliseras, varför skatterna även fyller en kompenserande funktion.
KEMIKALIESKATT BASERAD PÅ MÄNGDEN SKADLIGA KEMIKALIER
Utformningen på skatten på kemikalier i elektronik är missriktad då den baseras på varans totalvikt och processen för att tillsätta kemikalier med potentiellt skadliga egenskaper. Skattens storlek ska istället baseras på hur stor mängd skadliga kemikalier en vara innehåller och varje kemikaliers individuella giftighet.
AVSKAFFA AVDRAGSRÄTTEN FÖR RESOR TILL OCH FRÅN JOBBET
Avdragsrätt för resor till och från jobbet bör avskaffas. Avdraget uppmuntrar ett glest, bilberoende samhälle samt tvingar gående och cyklister att subventionera bilisters resor och utsläpp.
AVSKAFFA SUBVENTIONER FÖR FÖRMÅNSBILAR
Avskaffa de subventioner som finns i systemet för förmånsbilar.
AVSKAFFA SUBVENTIONERNA FÖR MILJÖBILAR
Subventioner av miljöbilar kommer att vara onödiga i en ekonomi där miljöskadan är en integrerad del av priset och därför bör dessa avskaffas.
AVSKAFFA SUBVENTIONER AV FOSSILA BRÄNSLEN
Subventioner av fossila bränslen bör avskaffas.
INFÖR VATTENRÄTTIGHETER
För att säkra en långsiktigt hållbar vattenförsörjning ska priset på vatten spegla tillgång och efterfrågan. Privata aktörer ges större ansvar i produktion, distribution och ägande av vatten, vatten- och avloppsystem och grundvattentäkter. Vattenrättigheter, likt utsläppsrätter, ska införas för att effektivisera vattenanvändningen.
ETT HANDELSSYSTEM FÖR UTSLÄPP AV ÖVERGÖDANDE ÄMNEN
Övergödning av våra vatten är ett stort miljöproblem. Läckage av näringsämnen, från bland annat jordbruk och avlopp, leder till algblomningar, syrebrist och bottendöd. Därför ska ett handelssystem för utsläpp av övergödande ämnen skapas.
KRAV PÅ FULLSTÄNDIG LIVSCYKELANALYSER AV FORDON
För att konsumenter ska kunna göra rättvisa jämförelser av olika fordons klimatpåverkan, ska det ställas krav på fullständiga livscykelanalyser. Dessa bör ta hänsyn till växthusgasutsläppen från både tillverkning och drift.
LEGALISERA PRODUKTION OCH KONSUMTION AV MAT GJORT AV INSEKTER
Produktion och konsumtion av mat gjort av insekter bör legaliseras i Sverige.
HÅRDA EKONOMISKA STYRMEDEL RIKTADE MOT ALL FÖRBRÄNNING AV FOSSILA BRÄNSLEN
Förbränningen av fossila bränslen är en av de största källorna till klimat- och miljöproblem som förstärkt växthuseffekt, försurning och hälsofarliga luftföroreningar. Därför ska hårda ekonomiska styrmedel riktas mot all förbränning av fossila bränslen.
SLUTDATUM FÖR FOSSIL UTVINNING OCH DÄREFTER FÖRBUD
Förbränningen av fossila bränslen är en av de största källorna till klimatkrisen. Därför ska utvinning av fossila energikällor få ett slutdatum och därefter förbjudas med få undantag.
UTSLÄPPSRÄTTER BÖR AUKTIONERAS UT OCH INTE TILLDELAS
Handel med utsläppsrätter är en god princip som bygger på marknadsekonomiska mekanismer. En maximinivå kan fastställas för olika former av klimat- och miljöskadliga utsläpp. Rättighet till del av dessa utsläpp kan sedan handlas på en marknad. Det kan gälla till exempel utsläppsrätter för växthusgas eller ämnen som orsakar surt regn. Utsläppsrättssystem lämpar sig väl för vissa industrisektorer, till exempel stålindustri och kraftverk. Är påverkan av utsläppen global bör även handeln med utsläppsrätterna vara det. Utsläppsrätter bör auktioneras ut och inte tilldelas företag gratis.
GLOBALSKATT MOT SKÖVLING AV REGNSKOG ELLER ANDRA BIOTROPER
För att skapa incitament för att hindra skövling av regnskog eller andra biotoper som bidrar till koldioxidsänkor så bör en global skatt på sådan verksamhet införas. Denna skatt bör vara utformad så att verksamhet som bara flyttar koldioxidsänkan inte omfattas. Intäkterna från en sådan skatt kan gå till olika multilaterala klimatprojekt.
INFÖR INCITAMENT FÖR NEGATIVA UTSLÄPP
För att minska mängden växthusgaser i atmosfären ska ekonomiska incitament för negativa utsläpp införas, helst på EU-nivå. Precis som att utsläpparna ska betala bör de som fångar in och långvarigt lagrar växthusgaser få betalt. Det gäller såväl tekniska lösningar, exempelvis bio-CCS och DACCS, som naturbaserade kolsänkor såsom biokol.
KOLDIOXIDSKATT ÄVEN FÖR FLYGBRÄNSLE
Den internationella konventionen att inte beskatta flygbränsle ska rivas upp så att koldioxidskatten även gäller flygbränsle.
MINSKA ÖVERIMPLEMENTERINGEN AV EU:S VATTENDIREKTIV
Sveriges överimplementering av EU:s vattendirektiv gör att verksamheter som på totalen förbättrar miljön kan stoppas om miljöpåverkan ökar på en specifik punkt. Miljöbalkens undantagsregler för detta måste göras mer ändamålsenliga.
ETT MER ENHETLIGT STATLIGT STÖD TILL VÅTMARKSANLÄGGNINGARNA
Våtmarker är viktiga ur både miljö- och klimatsynpunkt genom att de bidrar till biologisk mångfald och minskar övergödning men även genom att ta upp växthusgaser som naturliga kolsänkor. Regleringar och byråkrati som förhindrar våtmarksanläggning ska avskaffas och det statliga stödet till våtmarksanläggningar ska även ta hänsyn till klimatnyttan och bli mer enhetligt.
AVVECKLA SVEASKOG
Statens skogsägande och exploatering står idag som ett hinder för den gröna omställningen. Sveaskog skall därför läggas ner och marken säljas till marknadspris med hänsyn till minoriteters intressen och monopolbildning. Skogsmark med höga naturvärden ska bestå i offentlig ägo i form av naturreservat, samtidigt ska staten inte köpa tillbaka eller tvinga till sig skogsmark mot markägares vilja.
Klimatsmart teknik
TEKNIK UTVECKLINGEN ÄR NYCKELN TILL MINSKADE UTSLÄPP
Vi måste på global basis kraftigt minska våra utsläpp av föroreningar. Detta bör ske genom teknisk utveckling, vilket får människan att använda tillgångar effektivare, ökar den materiella standarden samt främjar ett klimat- och miljövänligt tänkande.
KLIMATNEUTRALA KLIMATKRAV BASERAT PÅ UTSLÄPPEN
Kriterier och regler för klimat- och miljövänlig teknik bör vara teknikneutrala och definieras i termer av till exempel växthusgasutsläpp. Därmed premieras teknologi med liten klimat- och miljöpåverkan snarare än specifika tekniktyper. Detta skulle främja såväl innovationer som investeringar i klimat- och miljövänlig teknik.
LEGALISERA GENMODIFIERADE ORGANISMER OCH SYNTETISKT FRAMTAGET KÖTT
De restriktiva reglerna i Sverige och EU till genmodifierade organismer (GMO) och syntetiskt framtaget kött är både ovetenskapligt och opraktiskt. Den förhindrar framtagande av nya effektiva, klimat- och miljövänliga odlingsmetoder för att producera livsmedel. Därför ska regelverket liberaliseras för att i större utsträckning möjliggöra dessa metoder.
MÖJLIGGÖR DONATIONER AV ÄTBAR ÖVERSKOTTSMAT
Livsmedelslagen borde förenklas för att möjliggöra donationer av ätbar överskottsmat och återvinning av oätbar mat till biogas eller djurfoder.
ÅTERVINN KRITISKA OMSTÄLLNINGSMETALLER
Klimatomställningen kräver batterimetaller och sällsynta jordartsmetaller. För göra denna samhällsutveckling mer cirkulär och hållbar bör det på EU-nivå beslutas att kritiska omställningsmetaller ska återvinnas.
Globalt klimat- och miljösamarbete
INFÖR EU-SKATTER PÅ VERKSAMHETER SOM SKADAR KLIMATET OCH MILJÖN
Internationellt samarbete krävs för att lösa hot mot klimatet och miljön. EU-skatt på verksamheter som skadar klimatet och miljön, exempelvis växthusgasutsläpp, bör införas. Möjligheten att föra internationella klimat- och miljöproblem och enskilda stater samt företag till domstol ska ökas. Det ska kosta att skapa klimat- och miljöproblem, så att det lönar sig att vara klimat- och miljövänlig.
MINSKA ANTALET EU-UTSLÄPPSRÄTTER OCH INKLUDERA FLER SEKTORER
EU:s utsläppsrättssystem, EU ETS, har misslyckats med att sätta ett pris på koldioxidutsläpp. I syfte att få systemet att fungera bör ett stort antal utsläppsrätter permanent tas bort från systemet och samtliga samhällssektorer som släpper ut växthusgaser ska omfattas av handeln.
INFÖR ETT GEMENSAMT BOKNINGSYSTEM FÖR TÅG INOM EU
För att underlätta ett resande som är mer klimatsmart bör ett gemensamt bokningssystem för tåg införas inom EU.
ETT KLIMATNEUTRALT EU SENAST 2040
Senast år 2040 ska EU vara klimatneutralt. Från år 2040 och framåt ska mängden atmosfärisk koldioxid minska, för att senast år 2100 ha nått förindustriella nivåer.
GLOBAL UPPVÄRMNING ÄR ETT CENTRALT HOT
Den globala uppvärmning som pågår är ett av vår tids största klimat- och miljöhot. Om denna uppvärmning fortsätter riskerar det att medföra stort lidande ur såväl ett humanitärt som ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.
INFÖR EN INTERNATIONELL KLIMAT- OCH MILJÖDOMSTOL
En permanent, internationell klimat- och miljödomstol bör upprättas. Domstolen ska kunna granska hur nationer lever upp till de klimat- och miljökonventioner som satts upp inom det globala samfundet.
FÖRBJUD PFAS I EU
PFAS finns i många produkter, som stekpannor, förpackningar och smink. På grund av de stora skador de orsakar för både miljö och hälsa ska ett generellt förbud mot PFAS införas inom EU.
Klimaträttvisa och anpassning
RIKA LÄNDER SKA BIDRA MER TILL GLOBALT KLIMATBISTÅND
Dagens rika länder har byggt sitt välstånd genom förbränning av fossila bränslen och på grund av sina historiska utsläpp har dessa länder ett extra stort ansvar för, men också ett intresse i, att stoppa den klimatförändring som håller på att ske. Nya, generösa och additionella medel bör därför avsättas till globalt klimatbistånd för både skadebegränsnings- och anpassningsåtgärder.
DELA KLIMATSMART TEKNIK GLOBALT
Dagens rika länder bör dela med sig av ny klimat- och miljövänlig teknik och kunskap för att främja en globalt hållbar utveckling samtidigt som patentskyddet måste värnas och upprätthållas.
MODERNISERA JORD- OCH SKOGSBRUKS INDUSTRIN FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN
Vi befinner oss i den sjätte massutrotningen av arter i jordens historia. Den är helt skapad av människan och innebär ett allvarligt hot mot även mänsklighetens existens, då många samhällsbärande funktioner bygger på biologisk mångfald. För att rädda planeten krävs att samhället, framförallt jordbruket och skogsindustrin, radikalt moderniseras.
STOPPA OFFENTLIGA SUBVENTIONER AV KLIMATSKADLIG VERKSAMHET
Varken kommuner eller staten ska subventionera sådant som skadar klimatet. De ska dessutom hålla sig till att sköta sina kärnuppgifter. Flygplatser är exempel på en sådan sak som kommuner inte ska tillåtas subventionera eller stödja.
DEN OFFENTLIGA SEKTORN BÖR ANVÄNDA SIG AV FORRDON SOM DRIVS AV FOSSILFRI ENERGI
När hela världen står inför en klimatkris är det dumt att den offentliga sektorn köper in och/eller kör transporter som drivs av fossila bränslen. Den offentliga sektorn bör köpa in och använda sig av fordon som drivs av fossilfri energi.
SAMHÄLLET SKA KLIMATANPASSA VID KRAFTIGT FÖRÄNDRAT KLIMATLÄGE
Förhoppningen är att klimatförändringarna ska kunna förhindras. Ifall så inte sker måste det offentliga vidta åtgärder för att säkra människors säkerhet vid händelse av kraftigt förändrat klimatläge.
Energi
ENERGI ANVÄNDNING SKA INTE MINSKAS OM DEN ÄR KLIMATVÄNLIG
Tillgång till energi är av central betydelse för vårt moderna samhälle. Det finns inget självändamål i att minska användningen av energi om tillgången är säkrad på ett klimat- och miljövänligt sätt.
KLIMATNEUTRAL ENERGIFÖRSÖRJNING I SVERIGE
Sveriges energiförsörjning ska i största möjliga mån baseras på klimatneutrala och kostnadseffektiva energikällor.
SNABBARE MILJÖTILLSTÅND
Övergången till ett fossilfritt samhälle bromsas av långa tillståndsprocesser för ny gruvverksamhet och elproduktion. Därför ska myndigheter vara första instans för alla miljötillstånd samtidigt som tiden för olika delprocesser minimeras.
TILLÅT URANBRYTNING MED HÅRDA MILJÖKRAV
Brytning av uran bör tillåtas i Sverige under förutsättning att rigorösa miljökrav ställs.
AVSKAFFA STATLIGA SUBVENTIONER TILL OLIKA ENERGISLAG
Energimarknaden ska styras av marknadskrafter och staten ska förhålla sig teknikneutral. Därför ska statliga subventioner till olika energislag avskaffas.
SVERIGE SKA EXPORTERA MER FOSSILFRI EL
Ett av de effektivaste sätten för Sverige att sänka koldioxidutsläpp globalt är att exportera fossilfri el. Sveriges energipolitik ska därför inte bara utgå ifrån att vara självförsörjande utan den ska också syfta till att exportera fossilfri el till andra länder som är beroende av fossila energikällor.
ÖKA ELNÄTSKAPACITETEN INOM EU
För en välfungerande elexport behöver elmarknaderna bli mer integrerade. Överföringskapaciteten inom Sverige och mellan länder måste därmed öka. Ett led i detta är att utveckla EU:s energiunion och i högre grad sammanlänka elnäten mellan EU-länderna.
Naturvård
NATURVÅRDSPOLITIK SKA BALANSERA MILJÖ OCH TILLVÄXT
En liberal naturvårdspolitik berättigas av att det finns ett allmänintresse i att värna om de värden som människor finner i en biologisk mångfald och en välmående natur. En sådan politik måste också ta hänsyn till de värden som ligger i ekonomisk tillväxt och ett effektivt utnyttjande av våra gemensamma resurser. Den måste kunna omprövas i takt med att samhällets värderingar och behov förändras.
FÖRBJUD TRÅLNING
De land och vattenmassor som har förklarats vara av stort skyddsvärde bör åtnjuta ett starkt juridiskt skydd. De marina reservaten är särskilt utsatta och bör skyddas mot onödigt slitage på marint liv genom att endast tillåta spöfiske och inte fiske med trål.
INGA NYA VATTENKRAFTVERK FÖRRÄN NUVARANDE ÄR ANLÄGGNINGAR ÄR FISKVÄNLIGA
Utbyggnad av vattenkraftverk i resterande älvar bör inte ske förrän existerande kraftverk har fungerande vattenvägar som främjar laxbeståndets framtid.
FASAUT MILJÖFARLIGA PLASTER
Miljöfarliga plaster som mikroplaster som inte bryts ned i naturen bör långsiktigt fasas ut.
AVSKAFFA EU:S OCH SVERIGES FISKESUBVENTIONER
EU:s och Sveriges fiskesubventioner är varken förenliga med ett långsiktigt hållbart fiske eller marknadsliberal politik och bör därför avskaffas. Särintressen får aldrig gå före en ekonomiskt sund miljöpolitik. En marknad för uttagsrätter skulle möjliggöra en bra marknadsreglering av kommersiellt fiske, vilket är nödvändigt för att skydda bestånden.
FÖRBJUD FISKE PÅ INTERNATIONELLA VATTEN
Världens hav är våra viktigaste ekosystem och behöver skyddas från mänsklighetens negativa påverkan. Det ohållbara överfisket måste få ett stopp genom ett förbud mot fiske på internationella vatten.
ROVDJURSSTAM SKA SAMEXSISTERA MED MÄNNSIKAN
En långsiktigt livskraftig rovdjursstam kan existera sida vid sida med människan. Detta måste dock ske på människans villkor. Det innebär att privatpersoner ska ha rätt att försvara sin egendom, att enskilda besvärliga djur ska kunna flyttas eller oskadliggöras samt att full ersättning utbetalas av staten för riven boskap.
EN GEMENSKAM EKOLOGISK OCH EKONOMISKT HÅLLBAR FISKEPOLITIK I ÖSTERSJÖN
Människan har under lång tid misskött Östersjön genom bland annat överfiskning och utsläpp vilket lett till att djurlivet minskat och många arter är hotade. En följd av att arter dör ut är att ekosystemet rubbas vilket också påverkar människor. Sverige bör därför verka för att en gemensam ekologiskt och ekonomiskt hållbar fiskepolitik inom Östersjön införs för de berörda länderna. Dessutom behöver en strikt miljöpolitik för Östersjön, som ser åt bland annat övergödningsproblemen, införas.
AVSKAFFA DE FEM REGIONALA VATTENMYNDIGHETERNA
För att förbättra samordningen mellan vattenbruk, vattenkraft och vattenmiljö bör vattenförvaltningen samlas i den nationella Havs- och Vattenmyndigheten. De fem regionala vattenmyndigheterna ska därför avskaffas.
Djurskydd
STÄRK DJURSKYDDET
Människan har en unik förmåga att förutse konsekvenser av sitt handlande. Det gör att vi har ett ansvar för de djur som lever under vår omsorg. Djurskydd är en nödvändighet för att säkerställa en etiskt försvarbar djurhållning. I dag far många djur illa under människans omvårdnad på grund av att djurskyddet inte är tillräckligt kraftigt och detta måste således stärkas.
ÅTERUPPRÄTTA DJURSKYDDSMYNDIGHETEN
All verksamhet som innefattar djur ska kontrolleras hårdare så att den efterföljer djurskyddslagen, något som inte alltid görs i dag. Djurskyddsmyndigheten ska återupprättas. Man ska även ge myndigheten ett ansvar att utreda onödiga regleringar inom djurskyddslagstiftningen. En ny myndighetsstruktur ska inte kosta mer än nuvarande djurskyddsorganisation.
SKÄRP REGLERNA FÖR SLAKT
Många av slaktmetoderna som används är onödigt plågsamma. På samma sätt är transporter till slakterierna onödigt långa. Lagstiftningen och kontrollen på området bör skärpas.
TILLÅT SKÄKNING ENBART OM DE VETENSKAPLIGT BEVISAS VARA SMÄRTFRITT
Skäktning bör endast vara tillåtet då det är vetenskapligt påvisat att djuret inte lider.
HÖJ BÖTESBELOPPEN FÖR ATT BRYTA MOT DJURSKYDDSLAGEN OCH DJURSKYDDSFÖRORDNINGEN
Bötesbeloppen för att bryta mot djurskyddslagen och djurskyddsförordningen ska vara höga. Liberala ungdomsförbundet önskar också större tydlighet i lagarnas tillämpning och tolkning.
FÖRBJUD DJUR PÅ CIRKUS
Användning av djur som underhållning på cirkus ska inte tillåtas på grund av den stress som det orsakar djuret.
