Demokrati och mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter ska respekteras och upprätthållas i en liberal demokrati. Dessa fri- och rättigheter fyller sin viktigaste funktion när samhällsklimatet hårdnar, när det öppna samhället ifrågasätts i tider av politisk kris. Det är först då demokratin sätts på prov. För liberaler uppstår den värsta krisen när dessa fri- och rättigheter inskränks för att tillgodose kortsiktiga mål.
Demokratin ska skydda friheten
Demokratin är det enda politiska system som kan garantera varje människas fri- och rättigheter. En förutsättning för demokratin är åsikts-, yttrande-, mötes- och pressfrihet. En statsmakt behövs för att garantera dessa. Eftersom statsmaktens uppgift är att garantera varje individs fri- och rättigheter är det naturligt att inte alla beslut underställs demokratin. De flesta beslut kan fattas av fria individer utan att staten behöver vara delaktig. Varje människa har rätt till ett privatliv fritt från godtycklig statlig övervakning och registrering. Eftersom de mänskliga fri- och rättigheterna gäller alla människor ska staten behandla alla medborgare lika, utan åtskillnad i fråga om kön, etnicitet eller sexualitet.
Våra åsikter
Grundlag och statsförvaltning
Att alla är lika inför lagen och att den offentliga makten utövas under lag är fundamenten i ett rättssamhälle. En författningsdomstol som ska kunna pröva alla lagars grundlagsenlighet bör inrättas. Även enskilda ska ha möjlighet att få grundlagsvidriga kränkningar prövade av domstolen.
I ett demokratiskt samhälle utgår makten från de enskilda individerna genom allmänna och fria val. En fungerande rättsstat tillförsäkrar de enskilda individerna rättssäkerhet, rättstrygghet, skydd från statens övergrepp och en generell rätt till domstolsprövning. En stark konstitution ska tydligt definiera statens mandat och begränsningar till skydd för medborgarna och det demokratiska systemet. De viktigaste friheterna för den enskilde ska vara garanterade i skrivelser som inte kan ändras med annat än att statsbildningen avvecklas.
Demokrati och mänskliga rättigheter är nödvändiga inslag för att ett lands regim ska anses legitim. Regioner där en majoritet av befolkningen vill bryta sig ur stater som inte erkänner dessa värden ska ha rätt att göra så. Regioner i demokratiska stater ska ha rätt att själva genom folkomröstning avgöra sin framtida status förutsatt att det demokratiska statsskicket bevaras.
Varje demokratiskt styrd stat har ett ansvar för att demokratin ska bevaras. Det gäller självfallet också om den måste försvaras med våld.
Den offentliga förvaltningen bör i största möjliga mån använda sig av mjukvara med öppen källkod. Konsekvensen av detta är både enorma besparingar på alla nivåer i det offentliga men även främjande av en fri och demokratisk inställning till mjukvara.
De nordiska länderna och autonoma områdena bör bilda en gemensam förbundsstat. Detta skulle stärka samarbetet mellan de nordiska länderna, ge oss mer inflytande i världen och utveckla våra länder. Förbundsstatens makt bör vara begränsad till gränsöverskridande områden som definieras i en gemensam konstitution.
Valsystem och lagstiftning
Partiorganisationernas makt över riksdagens ledamöter urholkar den parlamentariska demokratin, och behöver balanseras med mer makt till väljarna. Till dess att partiernas interna ranking av kandidaterna har avskaffats ska spärrarna för personval i allmänna val helt avskaffas.
Rättigheten att väcka nationella medborgarinitiativ bör införas. Riksdagens ska behandla initiativet om namnunderskrifter motsvarande exempelvis fem procent av de röstberättigade samlats in.
De chefsposter som idag tillsätts av regeringen, exempelvis generaldirektörer och landshövdingar, ska beredas och godkännas av konstitutionsutskottet.
Medborgarskap
Barn som föds i Sverige ges olika rättigheter beroende på föräldrarnas ursprung och medborgarskap. Ett barns rättigheter och möjligheter ska inte avgöras av föräldrarnas härkomst, vilket är fallet i dag när Sverige utgår enbart efter härstamningsprincipen vid utdelning av medborgarskap till nyfödda barn. Medborgarskap bör därför erbjudas till alla barn som föds i Sverige. Territorialprincipen bör därför införas jämte härstamningsprincipen.
Varje person ska ha en rätt att avsäga sig sitt medborgarskap och därmed utträda ur den stat man tidigare varit medborgare i. Den som har avsagt sig sitt medborgarskap ska ha samma rättigheter och skyldigheter som icke-medborgare som befinner sig på en stats territorium exempelvis vad gäller skyldighet att betala skatt.
I en demokrati ska alla poster vara öppna för alla. Detta gäller även människor med permanent uppehållstillstånd.
Monarkin och symboler
Monarkin ska avskaffas och statschefsämbetet med dess representativa uppgifter ska överföras till talmannen.
Tills dess att monarkin är avskaffad och hovet är upplöst ska Hovförvaltningen ingå i rättsordningen på samma sätt som resten av den svenska staten. Statschefen åtalsimmunitet ska avskaffas och kungafamiljens särskilda status ska upphävas.
Staten ska inte avgöra vilka dagar som är flaggdagar eller ej. Därför bör systemet med flaggdagar avskaffas, så att varje aktör fritt själva får bestämma när det ska flaggas.
Lagen som förbjuder att skända den svenska flaggan bör snarast avskaffas.
Det offentliga ska inte dela ut priser eller medaljer i likvida medel, värdemetaller eller annat av högt värde.
Stärkt skydd för rättigheter
Föreningsfriheten är en av de grundläggande demokratiska rättigheterna. Det är en lika självklar rätt att välja att stå ensam som att organisera sig. Kollektivanslutning ska vara förbjuden i lag.
Fria massmedier är en förutsättning för ett öppet utbyte av idéer och är det civila samhällets främsta försvar mot illegitim maktutövning. Press, radio, TV och internet ska så långt det är möjligt vara fria från statlig kontroll och inblandning. Censur för vuxna är inte acceptabelt i ett liberalt samhälle.
I artikel 16 av FN:s allmänna deklaration fastslås det att familjen är den grundläggande enheten i samhället. Detta ska ändras eftersom liberalismen utgår ifrån att den minsta enheten i samhället är individen.
Staten och religionen
Alla har rätt till sin kulturella och religiösa identitet. Det omfattar även rätten att bära kulturella symboler. Ingen kultur eller religion ska äga företräde inför staten.
Religionsfriheten bör likställas med övriga rättigheter i regeringsformen som exempelvis mötesfriheten och yttrandefriheten. Religionsfriheten skall kunna inskränkas likt andra grundlagar. Man bör därför avskaffa religionsfrihetens absoluthet.
Staten ska vara neutral i livsåskådningsfrågor. Någon kyrkoskatt eller statlig hjälp med avgiftsindrivning kan därför inte accepteras. Trossamfund ska betraktas som ideella organisationer och inte särbehandlas av staten.
Lagen om Svenska kyrkan (SFS nr: 1998:1591) ska avskaffas.
Staten ska inte diktera när människor ska vara lediga, det ska vara upp till arbetsmarknadens parter att bestämma. Så kallade ”röda dagar” ska avskaffas.
Förtryck och diskriminering
Staten ska inte registrera individers så kallade rasbakgrund. Indelningen av människor i olika raser hör till en mörk tid i mänsklighetens historia då rasism och rasbiologi var socialt accepterat i samhället.
Rasism bekämpas bäst med information och kunskap. Det bör därför genomföras en informationssatsning i grund- och gymnasieskola som diskuterar och synliggör rasism i Sverige.
Främlingsfientlighet bekämpas bäst med information och kunskap. Förbud mot rasistiska organisationer är inte förenligt med de demokratiska principerna. Lagen om hets mot folkgrupp är ett oproportionerligt ingrepp i yttrandefriheten och ska avskaffas. Uppviglarnas hot eller kränkningar ska kunna beivras med annan lagstiftning.
I korthet tycker vi:
- Att alla människor ska vara lika inför lagen. Staten ska inte särbehandla, diskriminera eller till och med förtrycka vissa människor. De mänskliga rättigheterna ska gälla alla människor.
- Att lagar och regler ska vara tydliga och förutsägbara samt att staten ska vara öppen för insyn och ansvarsutkrävande.
- Att monarkin ska avskaffas och att staten ska vara sekulär.