Utbildning och kultur
Liberal utbildningspolitik utgår från kunskapsförmedling. Att skolan sätter kunskap främst är nödvändigt för att froda det öppna och demokratiska samhället. Ett sådant samhälle är nämligen beroende av kunniga individer som ifrågasätter makten, tänker kritiskt och håller den fria debatten levande. Detta kräver ett utbildningssystem av hög kvalitet, där ingen elev lämnas efter, samtidigt som alla får utrymmet att göra sitt bästa. Varje elev ska få valfrihet i sin utbildning genom en mångfald av skolaktörer. Spetsutbildningar ska vara tillgängliga för alla som vill bredda sina kunskaper ytterligare. Likaså bör universitet och högskolor bli mer autonoma. Världen över försöker auktoritära politiska rörelser detaljreglera universiteten, och det liberala svaret är såklart att det är universiteten själva, inte klåfingriga politiker, som ska styra den viktiga verksamheten. Precis som med all annan liberal politik ska individen stå i centrum, för inga två elever är lika.
Styrning och valfrihet
STATLIGT HUVUUDMANNASKAP FÖR SKOLAN
Alla barn i Sverige har rätt till en likvärdig utbildning. Därför ska huvudmannaskapet för skolan göras statligt för att säkra kvalitén samt garantera att skolan blir jämlik och tillgängliggörs för alla barn.
INFÖR EN NATIONELL SKOLPENG
Skolan ska finansieras genom en nationell skolpeng, istället för som idag genom kommunerna. För att öka likvärdigheten mellan skolor samt stärka förutsättningarna för konkurrens på lika villkor mellan fristående och kommunala skolor bör en nationell miniminivå för klassbaserad skolpeng införas. Därutöver bör skolorna även få ersättning per elev samt tillägg för att kompensera för socioekonomisk bakgrund, studiesvaghet och det ökade ansvar kommunerna, eller i framtiden staten, tar.
GLOBAL SKOLPENG VID UTLANDSSTUDIER
Det ska vara möjligt att ansöka om en global skolpeng. Om en elev vill tillbringa delar av sin utbildning utomlands ska samma principer som för nationell skolpeng tillämpas.
AVSKAFFA KÖSYSTEMEN TILL SKATTEFINANSIERADE GRUNDKOLOR
Kösystemen till skattefinansierade grundskolor bör avskaffas. Slumpdragning bör tillämpas vid platsbrist.
SKÄRPT REGLERING OCH TILLSYN AV FRISKOLOR
Valfrihet förutsätter mångfald. Friskolereformen och det fria skolvalet ger elever möjlighet att välja en skola som annars bara hade varit tillgänglig för barn på en särskild postadress, fördjupa sig inom ett specialintresse och välja bort en skola med dålig kvalitet. Samtidigt som friskolereformen var en frihetsvinst, så var den för oreglerad och har skapat en marknad för oseriösa aktörer. För att reformen ska överleva måste det ställas hårdare krav och finnas bättre tillsyn. Skolor ska bara kunna konkurrera om bästa möjliga kvalitet.
JÄMLIK BESKATTNING MELLAN ALLA SKOLFORMER
Att friskolor momsbeskattas när kompensationen för detta ofta är undermålig skapar en konkurrensnackdel för friskolornas räkning. Denna ojämlika beskattning bör upphöra och ersättas med ett beskattningssystem som är jämlikt för alla typer av skolor.
SKOLINSPEKTIONEN SKA GRANSKA FRISTÅENDE FÖRSKOLOR
Likvärdigheten i förskolan bör värnas. Ansvar för granskning av fristående förskolor bör därför överföras till Skolinspektionen.
SKOLLAGEN SKA GÄLLA FÖR ALLA SKOLOR I SVERIGE
Skollagen ska gälla för alla skolor i Sverige. Skolor med särskilda pedagogiska inriktningar ska inte undantas.
TRETERMINSYSTEM SOM NORM I OFFENTLIGA GRUNDSKOLOR
Tvåterminssystemet är en förlegad kvarleva från den tiden då Sverige var ett jordbrukssamhälle. Skolor ska ges större frihet att fritt anpassa terminssystemet där ett första steg är att staten inte lagstiftar kring när på året man får bedriva undervisning och inte. Offentliga grundskolor ska som norm använda sig av en modell av treterminssystem. Därutöver ska även skolor ges möjlighet att förlägga undervisning under fler tider och dagar för att exempelvis utöka mängden undervisningstid i varje genomsnittlig vecka.
GE SKOLOR FRIHETEN ATT BESLUTA OM SKOLUNIFORM
Det är inte upp till staten att förbjuda skoluniform. Enskilda skolor ska, med beaktande av individens rätt till integritet, religionsfrihet och jämställdhet, på egen hand få besluta om skolans klädsel.
Skolans verksamhet
BETYG FRÅN ÅRSKURS ETT
Betyg ska sättas från årskurs ett. Betygsskalan ska vara graderad och innehållsrik på objektiva mål. Det ska vara tydligt vilka kunskaper som ger ett visst betyg. Elever ska alltid betygsättas efter individuell prestation.
ALTERNATIVA ANTAGNINGSMETODER EFTER SKOLVERKETS GODKÄNNANDE
Skolor och klasser ska kunna beakta andra faktorer än betyg vid antagning efter Skolverkets godkännande. Andra antagningsmetoder kan exempelvis vara antagningsprov eller intervjuer.
NATIONELLA PROV I ALLA TEORETISKA ÄMNEN
I syfte att säkerställa likvärdiga och rättvisa betyg ska elevers kunskaper testas genom nationella prov i alla teoretiska ämnen. Proven ska ges vid ett flertal tillfällen i grundskolan, samt i gymnasiet. De ska rättas centralt för att garantera likvärdighet och elevernas anonymitet.
TYDLIG HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING PÅ VARJE SKOLA
Mobbning och kränkande behandling är under alla omständigheter oacceptabelt, då det utgör ett allvarligt hot mot den utsattes fri- och rättigheter. Samma arbetsmiljökrav ska gälla i skolan som på andra arbetsplatser. En tydlig handlingsplan mot mobbning ska finnas på varje skola. Rektor och lärare ska ställas till svars om problemen inte uppmärksammas och åtgärdas. En mobbad elev ska aldrig tvingas byta skola.
OMPLACERING AV ELEVER MELLAN HUVUDMÄN VID BEHOV
I syfte att säkerställa en god arbetsmiljö för skolelever och lärare bör det, till dess att skolan förstatligas, vara möjligt att omplacera elever mellan olika skolhuvudmän.
JÄMLIK SEXUALUNDERVISNING
En jämlik sexualundervisning som inkluderar fler sexuella läggningar och preferenser är ett steg mot ett mindre exkluderande samhälle. Sexualundervisningen ska inte utgå från heteronormen. Sexualundervisningen bör även behandla frågor som könsroller, samtycke, sexualiserat våld, könsstympning/omskärelse, stigmatisering av sexuellt överförbara sjukdomar och pornografi.
INGA GENERELLA UNDANTAG FRÅN DEN OBLIGATORISKA UNDERVISNINGEN
Inga generella undantag ska göras från den obligatoriska undervisningen, vilket skett i exempelvis idrott och sexualundervisning. Däremot uppmuntras flexibla lösningar.
SKOLINSPEKTIONEN SKA HA RÄTT ATT TA ÖVER OCH DRIVA SKOLOR
Skolor som misslyckas med att ge elever den kunskap de har rätt till, eller på andra sätt bryter mot skollagen ska kunna tas över och drivas av Skolinspektionen. Inspektionen ska även genomföra tätare granskningar av skolor och ha bättre möjligheter att stänga ner skolor om så krävs.
HARMONISERING AV EU:S BETYGSSYSTEM
För att ytterligare uppmuntra och underlätta studier inom hela EU ska betygssystemen harmoniseras för att slutligen möjliggöra ett enat betygssystem inom Europeiska unionen.
BYT UT RELIGIONSUNDERVISNING TILL LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
Religionsundervisningen i skolan bör bytas ut mot livsåskådningskunskap.
Särskilt stöd och värderingar
SKOLANS ANSVAR FÖR STÖD OCH STIMULANS FÖR ALLA ELEVER
Det ska vara skolans skyldighet att se till att alla elever får den hjälp, det stöd och den stimulans de behöver för att kunna tillgodogöra sig och utveckla nya kunskaper och färdigheter på ett fullvärdigt sätt.
TIDIGARE INSATSER MOT PSYKISK OHÄLSA
Sveriges unga mår allt sämre och den psykiska ohälsan kryper ner i åldrarna. Nyckeln till att bromsa den negativa utvecklingen är att tidigt fånga upp elever som mår dåligt, vari elevhälsovården måste ta sitt ansvar. Psykiska hälsosamtal med skolkurator bör vara ett lika självklart inslag i elevers skolgång som hälsoundersökning hos skolsköterska.
INDIVIDUELLT TILLÄGGSBELOPP FÖR RESURSSKOLOR
För att säkra våra resursskolors ekonomiska förutsättningar bör tilläggsbeloppet på skolpengen vara individuellt bunden till den elev det gäller. Bedömningen av tilläggsbeloppet ska göras av Skolverket på vårdnadshavares, skolans, eller elevens egen begäran.
GARANTI FÖR UNDERVISNING I PUNKTSKRIFT
Idag är det ingen garanti för synskadade elever att lära sig och få använda punktskrift i skolan. För att alla ska kunna delta i undervisningen helt ut ska rätten till undervisning i punktskrift därför skrivas in i skollagen.
KUNSKAP SOM VERKTYG MOT FRÄMLINGSFIENTLIGHET OCH EXTREMISM
Främlingsfientlighet och extremism bekämpas bäst med information och kunskap. Skolans undervisning är ett medel för detta. Som i alla andra sammanhang som kopplas till skolans värdegrundsarbete måste varje elev få skaffa sig och uttrycka sin egen uppfattning.
FORTBILDNING OM RADIKALISERING FÖR RELEVANTA YRKESVERSAMHETER
Extremism är ett allvarligt hot mot demokratin. Skolpersonal, socialtjänst, poliser, kuratorer och andra yrkesgrupper som möter barn i sin dagliga verksamhet bör fortbildas i hur radikalmiljöer fungerar samt hur radikalisering upptäcks och förebyggs. Detta gäller även personer inom civilsamhället som är i kontakt med barn och unga.
ÖKAD TILLGÅNG FÖR POLITISKA UNGDOMSFÖRBUND I KOMMUNALA GRUND- OCH GYMNASIESKOLOR
Många som radikaliseras känner stor misstro till offentliga institutioner och deras förmåga att uppnå förändring. Därför är det viktigt att unga tidigt kommer i kontakt med politiken där de får en chans att påverka. Politiska ungdomsförbund borde oftare tillåtas besöka kommunala grund- och gymnasieskolor.
Skolans personal
STÄRKT REKTORS MANDAT
Rektors roll och mandat över skolor måste stärkas och rektorernas självbestämmande utökas. När rektorernas mandat stärks måste möjligheten att utkräva ansvar för skolans resultat förstärkas i motsvarande mån. Rektorer bör därför exkluderas från lagen om anställningsskydd.
ALTERNATIV TILLDEN STATLIGA REKTORSUTBILDNINGEN
Rektorn har det yttersta pedagogiska, ekonomiska och administrativa ansvaret på sin skola, än mer i ett system med nationell skolpeng. Alternativ till den statliga rektorsutbildningen ska finnas.
FLER SKA FÅ SÖKA REKTORSUTBILDNINGEN
För att behålla duktiga lärare i klassrummet och få fler duktiga rektorer så bör rektorsutbildningen öppnas upp så att fler kan söka till den.
REKTORN BESLUTAR OM ÄMNESUTBUDET PÅ SKOLOR
En rektor är den som har bäst överblick över de olika kompetenser och kunskaper som sin skola besitter. Det ska därför vara upp till varje skolas rektor att besluta och bestämma över utbudet av ämnen, godkända av Skolverket, för elevens val.
FLERA VÄGAR TILL LÄRARYRKET
Förbättringarna för eleverna börjar på universiteten. Det är viktigt att de har resurserna och arbetsron att satsa på en god lärarutbildning. Legitimationskrav för lärare riskerar att stänga ute kunniga kandidater och kan därmed hindra elevers lärande. Tills dess att lärarlegitimationen avskaffas bör det finnas alternativa vägar till lärarlegitimationen.
NY TJÄNST FÖR MENTORER OCH KLASSFÖRESTÅNDARE
Lärare i Sverige lägger för mycket tid på annat än undervisning. En separat anställningsform för mentorer och klassföreståndare ska införskaffas. Denna nya tjänst ska ansvara för exempelvis utvecklingssamtal och kontakt med vårdnadshavare.
UTTBYGDA KARRIÄRVÄGAR OCH FLER YRKESGRUPPER I SKOLAN
De som arbetar i skolan ska ges större möjlighet till karriärstrappor än de som idag ges av förstelärarreformen. Fler yrkesgrupper ska arbeta i skolan för att bättre tillgodose behoven för elevens lärande.
För- och grundskola
OBLIGATORISKA OCH AVGIFTSFRIA TIMMAR I FÖRSKOLAN
Förskolan har en egen läroplan just därför att den fyller en viktig funktion för barns sociala utveckling och tidiga inlärning. Ett visst antal timmar ska därför vara obligatoriska och avgiftsfria för alla.
FÖRSKOLEKLASS FRÅN DET ÅR DÅ BARNET FYLLER FEM
Den svenska skolgången ligger ett år efter de flesta jämförbara länderna. Förskoleklass ska börja året då barnet fyller fem. Detta för att möjliggöra ett längre arbetsliv och bättre möjligheter senare i livet.
ANPASSAD PEDAGOGIK EFTER BARNETS FÖRUTSÄTTNINGAR
Förskolans uppdrag ska vara att lägga grunden för att barnet utvecklar en positiv uppfattning om sig själv som lärande och skapande individ. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan efter deras egna förutsättningar.
OFFENTLIGA JÄMSTÄLLDHETSPLANER PÅ VARJE FÖRSKOLA
Förskolan lägger grunden för barns värderingar i tidig ålder och måste därför utvärderas. Vi ska verka för en liberal förskola med jämlikhet som praxis. Därför förespråkar vi att varje förskola ska ha offentliga jämställdhetsplaner.
FÖRSKOLEKLASSEN SOM BRYGGA TILL GRUNDSKOLAN
Förskoleklassen ska agera brygga mellan förskolan och grundskolan, som är många barns första kontakt med skolvärlden. Fokusområdena ska vara en introduktion till skolans struktur och verksamhet, sociala förmågor samt kreativitet.
NAMNBYTE FÖR FÖRSKOLEKLASS
För att förtydliga nuvarande förskoleklassens roll som första året av skolan, och inte en del av förskolan, ska årskursen byta namn.
NIVÅINDELAD GRUNDSKOLA
Grundskolan ska vara nivåindelad baserad på ålder. Elever som presterar väl ska ges möjligheten att genomföra grundskoleutbildningen i snabbare hastighet genom att flytta upp årskurser om kunskapskraven från tidigare årskurser uppfyllts. Man ska också kunna ha nivåindelningar inom åldersgrupper.
ERSÄTT BILD OCH MUSIK MED ETT INDIVIDUELLT VAL I PRAKTISKT KULTURUTÖVANDE
Ämnena bild och musik ska på högstadiet ersättas med ett individuellt val i praktiskt kulturutövande. Alla skolor måste då kunna erbjuda både musik och bild men kan också välja att erbjuda andra enligt Skolverket godkända kurser.
MODERNA SPRÅK FRÅN ÅRSKURS 4
Undervisning i moderna språk ska inledas i årskurs 4 istället för årskurs 6, så som idag är fallet.
Gymnasieskolan
MER FLEXIBEL GYMNASIEUTBILDNING
Gymnasieelever ska kunna påverka sin egen utbildning. Därför ska gymnasieskolan utformas så att elever får möjlighet att välja ambitionsnivå och ges möjlighet att ta examen snabbare än utsatt tid. Det ska vara möjligt att utöka sin utbildning med fristående kurser, förutsatt att en examen uppnås.
BETYGSSPÄRR OCH EN MODERNARE BETYGSSÄTTNING
Det är skillnad på att nå tillräckliga kunskaper och inte, varför det fortsatt ska finnas en betygsspärr för nationella gymnasieprogram, medan särskilda yrkesprogram borde öppnas upp för fler. Betygssättningen ska modereras efter nationella prov så att det inte finns utrymme för betygsinflation.
ARBETSLIVS- OCH HÖGSKOLEANPASSAD STUDIEVÄGLEDNING
Gymnasieskolans studievägledning ska vara väl förankrad i både näringsliv samt med universitet och högskolor och gymnasieprogrammen ska vara utformade i enlighet med arbetsmarknadens och de eftergymnasiala utbildningarnas krav.
HÖGSKOLEKURSER SKA KUNNA LÄSAS PÅ GYMNASIET
Det finns en överlapp mellan de mer avancerade kurserna i gymnasiet och vissa kurser inom högskolan. Det borde i högre grad vara möjligt att läsa kurser på högskolenivå inom gymnasiet och sedan fullt ut tillgodoräkna sig dessa. Därför ska behörighetskravet på fullständig gymnasieexamen för att läsa kurser på högskolan avskaffas.
NAMNBYTE: PRAKTISKA OCH TEORETISKA PROGRAM
Benämningen yrkesförberedande program får det att låta som att det inte går att studera vidare efter att ha läst ett sådant program. För att öka attraktiviteten och undvika att skrämma bort elever, bör de döpas om till praktiska program. De program som idag kallas högskoleförberedande bör döpas om till teoretiska program.
MER PRAKTISKT FOKUS I YRKESPROGRAMMEN
Föreställningen om att de praktiska programmen måste ge högskolebehörighet värdesätter inte vikten av praktiska färdigheter. Yrkesprogrammen ska därför få större frihet att sätta det praktiska före det teoretiska, och möjligheten att ta en yrkesexamen ska finnas.
STÄRKT LÄRLINGSUTBILDNING
De praktiska programmen är starkt kopplade till de yrken och professioner de utbildar till. Därför ska utvecklingen av lärlingsutbildningar i större grad ske tillsammans med näringslivet. I slutet av dess utbildningar ska det vara möjligt att få en yrkeslegitimation eller gesällbrev.
NÄRINGSLIVET SKA FÅ DRIVA EGNA YRKESPROGRAM
Som ett säkerställande av kompetensförsörjning till bristyrken ska näringslivets möjlighet att utforma och driva egna yrkesprogram öka, där kvalitetssäkrande krav fastställs av Skolinspektionen. Dessa yrkesutbildningar skulle utvecklas med större flexibilitet för att möta och anpassas efter arbetsmarknadens behov.
ÅTERINFÖR TVÅÅRIG YRKESSSKOLA
Gymnasiereformen 1991 som gjorde alla gymnasieprogram treåriga har visat sig vara ett stort misslyckande. Därför ska den tvååriga yrkesskolan på gymnasiet återinföras.
INRÄTTA EN FRIVILLIG TEORETISK STUDENTEXAMEN
En frivillig teoretisk studentexamen ska inrättas.
TILLGODORÄKNANDE AV UTLÄNDSKA STUDIER
Internationella studier ska uppmuntras och gymnasiestudier i andra länder kunna tillgodoräknas.
STATLIGT ANSVAR FÖR VUXENUTBILDNINGAR
Vuxenutbildningen fyller en viktig funktion genom att den ger dem som saknar behörighet för högre studier en möjlighet att komma in på högskolan. Tillträde till vuxenutbildningen ska i första hand ges till dem som inte har fullföljt gymnasiet eller saknar viss behörighet för högre studier och utvecklar en kompetens i samhället som annars skulle gå förlorad. Vuxenutbildningen bör vara tillgänglig för alla från och med det år då de fyller 18. För att få en likvärdig vuxenutbildning bör ansvaret för denna ligga på staten.
MÖJLIGHET ATT TA UR FLERA GYMNASIEEXAMINA
Den som har studerat flera gymnasieprogram ska ha möjlighet att ta ut flera gymnasieexamina.
GÖR DET LÄTTARE ATT FÅ UTÖKADE STUDIER
En elev med ambitioner att studera och lära sig mer än programmet erbjuder ska inte stoppas. Ansökan om utökade studier ska kunna ske på ett mer direkt sätt, och det enda hindret bör vara schematekniska tidsramar.
AVSKAFFA CSN
Det stöd som Centrala studiestödsnämnden betalar ut till gymnasieelever är godtyckligt och ska avskaffas. Bidraget ska för de som behöver det istället utgöra en del av försörjningsstödet.
Högre utbildning och forskning
AVSKAFFA STUDIEBIDRAGET
Alla människor ska, oberoende av ekonomiska förutsättningar, ha möjlighet att läsa vid högskolan. Därför ska staten bistå med studielån. Däremot ska studiebidraget avskaffas.
MER STIPENDIER FÖR UTLÄNDSKA STUDENTER
Sveriges budget för statliga stipendier för utländska studenter bör ökas kraftigt. Pengarna bör fördelas från Sveriges biståndsbudget. Dessa stipendier ska gå till studenter från diktaturer, unga demokratier och länder Sverige har utvecklingssamarbete med.
FÖRBUD MOT AVGIFTER I OFFENTLIGT FINANSIERAD HÖGRE UTBILDNING
Avgifter på högre utbildning skulle innebära att en individs socioekonomiska förutsättningar skulle spela in i ens möjligheter att studera på högre nivå. Det bör därför inte vara tillåtet att införa avgifter vid CSN-berättigade offentligt finansierade högre utbildningar.
EXAMENSRÄTTEN SKA KUNNA DRAS IN
Fokus i de statliga utvärderingarna av kvalitet inom högre utbildning ska ligga på utbildningarnas resultat samt lärosätenas förmåga att själva kvalitetssäkra och utvärdera forskning och utbildning. Examensrätten för utbildningar som inte når godtagbar kvalitet ska kunna dras in.
STÄRKT LÄROSÄTES AUTONOMI
Lärosätenas autonomi och handlingsfrihet måste stärkas. Att lärosäten kan äga bolag och fastigheter, vara medlemmar i associationer, ta emot donationer, starta stiftelser och allokera kapital är förutsättningar för en klok användning av skattemedel. Det utgör därtill en garanti för lärosätenas oberoende och granskande uppgift i förhållande till staten. Fram till dess alla lärosäten kan bedrivas i stiftelseform bör därför bör en ny myndighetsform för lärosäten, som gör lärosäten till självständiga juridiska personer, skapas.
MINSKA ANTALET STATLIGA HÖGRE LÄROSÄTEN
Färre högskolor och universitet skapar utrymme för kvalitetsförbättringar. Antalet statliga högre lärosäten bör därför minskas.
FÄLTSKOLOR FÖR LÄRARUTBILDNINGEN
Lärosäten som bedriver lärarutbildning ska uppmuntras att skaffa fältskolor, det vill säga skapa täta samarbeten med särskilt utvalda för-, grund-, och gymnasieskolor där lärarutbildning och skolforskning kan bedrivas med hög intensitet och god kvalitet.
GENUSPEDAGOGIK BÖR INGÅ I LÄRARUTBILDNINGEN
För att främja att alla behandlas som individer, och inte som pojkar och flickor i förskola och skola, bör genuspedagogik ingå i utbildningen för lärare och förskolelärare.
LÄROSÄTEN BESTÄMMER URVALSKRITERIER
Högskolor ska vara öppna för alla som klarar uppsatta antagningskrav. Högskolorna ska själva i så stor utsträckning som möjligt få bestämma urvalskriterier och antagningsmetoder. För att motverka taktikläsning i gymnasieskolan ska högskolorna tillåtas ge betyg i ämnen med stor relevans för den sökta utbildningen större vikt än andra.
AVSKAFFA MERITPOÄNG
Det är upp till fakulteter vid universitet och högskolor att själva bestämma vilka gymnasiekurser som är meriterande för deras kurser och program. De meritpoäng som idag ges för vissa kurser oberoende av betyg ska därför avskaffas.
MOTVERKA SOCIAL SNEDREKRYTERING
Den sociala snedrekryteringen till högre studier måste motverkas genom att man redan på grundskolenivå satsar på omfattande information och vägledning. Kvotering till studieplatser är aldrig acceptabelt. Högskolornas huvudmän har också ett ansvar att följa upp trivsel, resultat och avhopp och försöka identifiera bakomliggande orsaker till dessa.
FLEXIBLARE STUDIELÅN
En statlig myndighet ska bedöma vem som har rätt till studiemedel. Rätten att tillhandahålla statligt garanterade studielån ska konkurrensutsättas. Studielånet ska göras flexiblare än det är i dag för att möjliggöra mer individuellt anpassade studielån. Arbete måste alltid löna sig. Därför ska fribeloppet, som i dag motverkar detta, kraftigt höjas.
GRUNDFORSKNING SKA INTE STYRAS AV POLITISKA MODENYCKER
Den fria forskningen ska inte styras av politiska modenycker. Grundforskning ska endast bedrivas på de lärosäten som har förutsättningar i form av tillräckligt många forskare för att uppnå en kritisk massa. Tillämpad forskning, specialiserad och gärna i samverkan med näringslivet, bör emellertid också kunna bedrivas vid regionala högskolor.
INTEGRERA FORSKNING I GRUNDUTBILDNINGEN
Sambandet mellan forskning, undervisning och det omgivande samhället är viktigt att upprätthålla. Redovisning och diskussion av de senaste forskningsrönen måste vara ett naturligt inslag i grundutbildningen.
MER VIDAREUTBILDNING FÖR LÄRARE I TJÄNST
Lärare ska ha ökade möjligheter att vidareutbilda sig parallellt med sitt jobb genom att till exempel läsa en forskarutbildning inom ramen för sin tjänst. Det är viktigt att ämneskunskap bland lärare ska knytas närmare aktuell forskning.
AVSKAFFA AKADEMISKA HUS
Att det statliga aktiebolaget Akademiska Hus hyr ut fastigheter är ett ineffektivt sätt att hantera skattepengar. Därför borde Akademiska Hus läggas ner så att universitet och högskolor får äga sin egen mark. Därtill bör de lagliga begränsningarna i lärosätens möjligheter att andrahandsförmedla bostäder till studenter avskaffas.
BORT MED BEGRÄNSNINGAR FÖR LÅNG HYRESAVTAL
Det är inte samhällsekonomiskt effektivt att det krävs regeringsbeslut för att lärosäten ska kunna ingå hyresavtal som är längre än 10 år. Därför bör denna begränsning, och andra onödiga begränsningar av lärosätens möjligheter att hyra och hyra ut fastigheter, avskaffas.
STÄRKT UTBILDNINGSFRIHET
Befäst utbildningens frihet i grundlagen och avskaffa detaljstyrningen av den svenska högre utbildningen. Lärosätena, inte staten, bör bestämma detaljer som mål och omfattning av examina.
REFORM AV PRISLAPPARNA FÖR UTBILDNING
Prislapparna, det vill säga det anslag som lärosätena erhåller per helårsstudent och helårsprestation, är baserade på obsoleta föreställningar om hur undervisning bedrivs och ska bedrivas. De bör därför reformeras för att bättre återspegla dagens kostnader för utbildning.
SAMLAT ANSLAG FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING
För att säkerställa ett nära samband mellan utbildning och forskning samt för att ge förutsättningar för lärosäten att ta ett helhetsansvar för verksamheten bör anslagen till högre utbildning och forskning ges i ett samlat anslag.
RESURSTILLDELNING EFTER KVALITET
Resurstilldelningen till högre utbildning ska premiera utbildningar som håller hög kvalitet och som leder till arbete efter avslutade studier, och inte som idag är fallet främst premiera utbildningar där genomströmningen är hög. Därför ska anslagen till högre utbildning utgöras av en grundpeng samt ett särskilt anslag som baseras på prestation i förhållande till andra relevanta faktorer, exempelvis kvalitet och samverkan.
FOLKHÖGSKOLOR SKA INTE GÅ PÅ HÖGSKOLEPOÄNG
Folkhögskolan spelar en viktig roll för bildning och tillhandahållande av exempelvis kulturutbildningar. Den ska däremot inte ansvara för att dela ut högskolepoäng eller hålla i allmän kurs.
