Medlemshandboken

Här finns det information om hur LUF fungerar och styrs, vad som är viktigt att tänka på när man är ansvarig i ett distrikt och tips och tricks för hur vi arrangerar bra aktiviteter, blir bättre på sociala medier och värvar fler medlemmar.

Du hittar allt som finns på hemsidan genom att navigera dig i menyn här nere om det är något specifikt du letar efter. Har du några frågor om distriktshandboken eller något – hör av dig till förbundsexpeditionen!

LUF:s organisation

Kongressen

Kongressen är Liberala ungdomsförbundets högst beslutsfattande organ. Kongressen beslutar bland annat om stadgarna, förbundets politiska åsikter, utser förbundsstyrelse samt beviljar ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Kongressen består av sammanlagt 99 ombud som har rösträtt och baseras på totalt antal medlemmar per distrikt från föregående år. Nästa kongress äger rum i november 2022.

Förbundsstyrelsen

Mellan kongresser är förbundsstyrelsen förbundets högsta beslutande organ. Förbundsstyrelsen (även kallat FS) består av 6–14 ledamöter exklusive presidium. Förbundsstyrelsen leds av en förbundsordförande samt två vice förbundsordföranden. Dessa personer är valda av kongressen.

Förbundsstyrelsens arbete styrs av förbundsstadgarna som kongressen beslutar om samt en arbetsordning som förbundsstyrelsen själva fastställer, även kallat verksamhetsplan. Förbundsordföranden, de två vice ordföranden samt förbundssekreteraren bildar tillsammans förbundsstyrelsens presidium.

Inom FS tilldelas varje ledamot ett politiskt ansvarsområden som exempelvis arbetsmarknad, socialpolitik eller säkerhetspolitik där ledamoten ska bevaka dessa frågor, göra politiska utspel och fungera som sakkunniga inom området till bland annat förbundets medlemmar. Under verksamhetsåret brukar förbundsstyrelsen tillsätta en del grupper med en viss uppgift under en tidsbegränsad period, exempelvis arbetsgrupper. Förbundsordföranden är förbundets ansikte utåt och ska företräde LUF:s politiska åsikter externt.

Distriktsrådet

Distriktsrådet utgörs av LUF:s distriktsordföranden som inom sig utser ett presidium bestående av en ordförande och två vice ordföranden. Distriktsrådet fungerar som en remissinstans för distriktsrelaterade frågor och utformar verksamhetsplanen tillsammans med förbundsstyrelsen och fungerar som en allmän remissinstans för förbundet.

Strax före kongressen 2007 skapades distrikstsrådet, eller DO-rådet, för att fungera som en remissinstans till förbundsstyrelsen och ett nätverk mellan landets distriktsordföranden. Distriktsrådet fungerar samtidigt som en egen intressegrupp för distrikten gentemot varandra och förbundsstyrelsen. DO-rådet har en adjungerad i förbundsstyrelsen.

Distriktskontakt

Kongressen beslutar om förbundets politiska inriktning under en Handlingsprogramskongress (även kallat HP-kongress). Därefter ska Förbundsstyrelsen bedriva den politik som HP-kongressen beslutade och blir således LUF:s högsta politiska och organisatoriska organ. I processen att skapa bra politik och nå ut med den är distrikten och klubbarna nyckelspelare. Det är viktigt att förbundsstyrelsens beslut tydligt förankras i hela organisationen och att information från och till förbundsstyrelsen fungerar smidigt. Ett sätt är att förbundsstyrelsen ibland jobbar med remissrundor vilket betyder att FS skickar ut ett förslag till samtliga distriktsordföranden som får ta upp frågan med sin distriktsstyrelse och återkomma med egna förslag.

Förbundsstyrelsen träffar även Distriktsrådet (även förkortat DO-rådet) för att fatta beslut om bland annat verksamhetsplan. DO-rådet sammanträder några gånger per år och är ett självständigt organ. DO-rådet har även en adjungerad i förbundsstyrelsen.

Presidiet har det övergripande politiska ansvaret och förbundsexpeditionen har det övergripande organisatoriska ansvaret. Strukturer som dessa finns för att distrikten alltid skall veta vem de kan kontakta i olika frågor.

Förbundsexpeditionen

Förbundsexpeditionen (även kallat Fexpen) är placerad i Stockholm och sköter förbundets administration, hjälper FS och VU att verkställa beslut och arbetar för att stötta distrikten. Fexpen hjälper distrikt med medlemshantering, organisatoriskt stöd, trycksaker, trycksaksproduktion, IT-lösningar, administrerar hemsidan och anordnar/koordinerar utbildningar, pressfrågor och krishantering. Arbetet på förbundsexpeditionen leds av förbundssekreteraren och på kontoret sitter även förbundsordföranden.

Det är till förbundsexpeditionen du vänder dig med de allra flesta av dina frågor. De jobbar heltid och har som uppgift att ge stöd och service till distrikten. Här ser du oss som jobbar på förbundsexpeditionen (fexpen):

Övergripande

ansvar

Karin Pettersson

Karin Pettersson

Förbundssekreterare

Karin är förbundets högsta tjänsteman och ansvarar för förbundets verksamhet och implementering av förbundsstyrelsens beslut. Hon svarar också för förbundets krishantering, arbetsledning och har ett övergripande ansvar för förbundet.

karin@luf.se

Press och
kommunikation

Elin Söderholm

Elin Söderholm

Pressekreterare och kommunikatör

Elin är förbundets pressekreterare och kommunikatör. Hon ansvarar för att kommunicera LUF:s politik genom grafiskt material, sociala medier och pressarbete.

Kontakta Elin om du vill komma i kontakt med vår ordförande för olika pressfrågor.

elin@luf.se
070-629 65 37

Ekonomi, administration och medlemsärenden

Linn Malmberg

Linn Malmberg

Förbundsorganisatör

Linn är LUFs förbundsorganisatör och sköter förbundets administration och distriktshantering. Hon ansvarar även för nationella utbildningar, event och Liberala Studenter.

Kontakta Linn om du har frågor om ditt medlemskap, vill genomföra en bokning eller har en organisatorisk fråga.

linn@luf.se

Nationella utbildningar och aktiviteter

Café Liberal

Den vanligaste aktivitet som sker i förbundet och som oftast arrangeras av distrikt och klubbar, kallas Café liberal (och förkortas CL). Café liberal är ett medlemsmöte där medlemmar eller potentiella nya medlemmar kommer och lyssnar till någon intressant talare, diskussionskvällar eller liknande. Standard är att någon som är kunnig inom en viss fråga kommer och föreläser om denna. Frågorna kan vara allt från­­­ väldigt specifika till övergripande, från utbildningspolitik till Israel-Palestina konflikten och talarna kan exempelvis vara någon från FS eller någon ledamot av Sveriges Riksdag.

Basliberalen

Basliberalen är LUF:s grundutbildning och arrangeras ungefär tre gånger per år. Basliberalen är ett bra sätt för framförallt nya medlemmar att lära sig mer om förbundets politik och bekanta sig med medlemmar från andra distrikt. På basliberalen får deltagarna lära sig hur LUF fungerar och vad vi tycker inom olika politiska områden.

Universitet Liberal

Universitet liberal (även förkortat UL) påminner om en kongress men här fattas inga beslut utan det arrangeras seminarium, debatter och tal som medlemmarna lyssnar till. UL brukar också vara kortare än en kongress och i regel inte vara mer än 1-2 dagar.

Spetsliberalen

Ibland arrangeras en vidareutbildning på basliberalen, som kallats spetsliberal, och även andra utbildningar som antingen är öppna för alla eller riktad till en specifik målgrupp.

Driva ett distrikt

Årsmöte

Varje år måste ni ha årsmöte, och det vanligaste är att man har det någon gång mellan januari och mars. Årsmötet kan ni ha i samma lokal som ni har era andra medlemsträffar. Man kan även ha det digitalt. Första steget inför årsmötet är att styrelsen fattar beslut om datum och tid, samt bokar eventuell lokal för mötet.

Inför att ni ska ha årsmöte i distriktet är det några saker som behöver göras.

Ni behöver kalla till årsmöte till distriktets samtliga medlemmar. Skicka en kallelse per mejl till alla medlemmar med statusen Aktiv och Inväntar förnyelse på arcmember (gröna och gula personer). I mejlet ska det framgå när årsmötet ska äga rum. Inkludera även plats. I mejlet bifogar ni även dagordningen som ska tas upp på årsmötet.

Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse

Inför årsmötet måste ni förbereda en verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse. I verksamhetsberättelsen redogör man för vilka som har suttit i styrelsen och vad för aktivitet man haft under året som gått. I den ekonomiska berättelsen

Årsmötesprotokoll

I årsmötesprotokollet skriver ni bara ut besluten som årsmötet fattar under varje punkt som står med i er dagordning.

Exempelvis under punkten om ekonomisk berättelse skriver man:

”Kassör XY redogjorde för distriktets ekonomiska berättelse”

”Årsmötet beslutade att lägga den ekonomiska berättelsen till handlingarna”

När ni haft ert årsmöte och skrivit rent årsmötesprotokollet måste det signeras av justerarna och skickas in till LUF:s förbundsexpedition.

Ekonomi

Styrelsearbete innebär ett visst administrativt ansvar för att en förening eller ett distrikt ska fungera. Det kan vara att sköta utbetalningar på banken eller att föra protokoll under ett styrelsemöte så man kan fatta beslut formellt och följa vad som görs. I det här avsnittet finns hjälp för hur man hanterar och sköter ekonomin i ett distrikt.

De som sköter ekonomin brukar vanligtvis vara ordföranden och en kassör som är så kallade firmatecknare för distriktet.

Er huvudsakliga finansiering är sannolikt ert anslag från Liberalerna i ert län eller de kommuner ni är verksamma i. Utöver bidrag och stöd som finns från Liberalerna kan man även få medel från andra aktörer. Det kan vara värt att undersöka möjligheterna för detta eftersom utökade intänkter alltid kan användas för att bredda verksamheten eller läggas i en valfond som är avsedd för valrörelse.

Kommun eller region

I kommuner eller regioner finns det ibland möjlighet att söka pengar för unga, de under 26 år, men hur möjligheterna ser ut och deras krav och upplägg ser väldigt olika ut. Kontakta er kommun eller region för att få veta vad som gäller hos er.

Fonder

Det finns en mängd fonder, stora och små, internationella, nationella och lokala och för alla möjliga ändamål. Många av dessa har krav på att organisationen som söker ska vara partipolitisk obunden. Ibland är detta inte supertydligt så fråga alltid för säkerhets skull så ni inte lägger ner mycket jobb på en ansökan som de inte kommer behandla.

Liberala fonder och stiftelser

I den liberala sfären finns ett antal stiftelser och fonder man kan söka pengar ifrån för olika ändamål, exempelvis studieresor och särskilda utbildningar.

Karl Staaf-fonden ger ekonomiskt stöd till liberala verksamheter . Man kan söka pengar två gånger per år och sista ansökningsdatum är 1 april och 1 oktober.

Styrelsearbete

När man har styrelsemöten ska man skriva protokoll om vad som beslutas om på mötet och det ska sedan justeras av mötesordförande, mötessekreterare och minst en vald justerare som närvarar på mötet. Det finns två olika typer av sätt att skriva protokoll på – det lättaste är om ni skriver beslutsprotokoll på era möten.

Beslutsprotokoll

Detta visar bara vilka beslut som fattades formulerade i att-satser. Det kan också visa vilka som röstade på vad och om någon reserverade sig mot ett beslut. Beslutsprotokoll är oftast den vanligaste typen av protokoll.

Diskussionsprotokoll

Detta visar också hur diskussionen gick under mötet, vilka alternativ eller olika åsikter som fanns och om det kom upp nya förslag. Hur mycket detaljer om diskussionen som tas upp i protokollet kan variera.

Vad ska ett protokoll innehålla?

För att det ska vara så enkelt som möjligt kan ni använda följande mall när ni har styrelsemöte. Då framgår det vad som tas upp på mötet och kan även inkludera en del av vad som sägs under mötet.

  • Vem har möte? Vilken grupp? Skriv ut fullständigt namn.

  • Vilka var där?

  • Datum.

  • Det ska följa dagordningen. De punkter som fanns med i dagordningen ska ha tagits upp på mötet eller en notering om de inte gjorde det.

  • Rapporter. Ofta finns det fasta punkter där olika grupper rapporterar vad som hänt sedan sist. På dessa fattas inga beslut, utan det är en informationspunkt.

  • Besluten ska vara formulerade i att-satser där det är tydligt för er och andra vad som beslutades.

Exempel:

Styrelsen beslutade:

Att ge Marcus i uppdrag att inhandla en kaffebryggare till nästa styrelsemöte.

Årsmötet beslutade:

Att uppdra styrelsen att skriva ett årsmötesuttalande om aborträtten i Polen.

Kampanj och värvning

LUF måste bli störe!!! För att vi ska bli det krävs det att vi värvar mer. Här finner du LUF:s värvarguide!

Sociala medier

Sociala medier är en jätteviktig del av LUF:s verksamheter. Utan våra och medlemmarnas sociala medier vore vi helt enkelt inte samma organisation som vi är. Det är via sociala medier vi kan nå ut med våra frihetliga budskap och skapa stort engagemang för alla medlemmar i hela förbundet, oavsett vilket distrikt man är medlem i. LUF:s engagemang i frihetskampen för Hong Kong är ett starkt bevis på det där våra demonstrationer och manifestationer i svenska städer får enorm spridning på Twitter bland invånarna i Hong Kong.

Sociala medier är inte bara ett sätt att nå ut med liberala budskap på exempelvis internationella kvinnodagen eller FN-dagen – utan också ett sätt att bygga upp ett community och lära känna andra luf:are bättre.

I det här avsnittet av distriktsguiden finns tips för de tre sociala medierna som vi uppmanar alla att använda; Facebook, Twitter och Instagram. Det är viktigt att veta hur man ska använda de olika plattformarna eftersom de skiljer sig mycket på vad för innehåll som lämpar sig just där, men även vilka det är som är målgruppen.

Allt innehåll som läggs upp på sociala medier ska följa den grafiska profilen. Den är till för att skapa sammanhängande visuell kommunikation i hela förbundet och hjälper dig att utforma dina inlägg. Du kan ladda ned den grafiska profilen här.

Instagram

Med Instagram vill vi ge en mer personlig bild av LUF, skapa en känsla av inblick ”bakom kulisserna” och utstråla att vi är ett härligt gäng. Den mixen som går hem på Instagram är att blanda politik och aktiviteter med ett mer personligt tilltal. Instagram ska vara en mysig och rolig plattform, där vi har ett snällare tilltal än på Twitter och Facebook.

Målgrupp: Människor som är intresserade av LUF och liberal politik, huvudsakligen yngre målgrupp. En ganska intern plattform där följarna främst består av medlemmar i LUF och L, fler kvinnor än män. Också en plattform med chans till nya medlemmar, många hör av sig och frågar hur man kan engagera sig.

Facebook

På Facebook vill vi föra fram politiska budskap och skapa intresse för att vara med i LUF, främst genom att man känner att man identifierar sig med våra åsikter. Facebook är ett viktigt fönster utåt och bör därför vara så tillgängligt och så lite internt som möjligt.

Målgrupp: LUF och L-medlemmar, allmänheten, fler män än kvinnor! Facebook är den plattform där vi har bredast målgrupp eftersom så många är på Facebook, och det är troligast att vi ”spräcker bubblan” dvs når personer som varken är LUF-medlemmar eller partister.

Twitter

På twitter lägger vi upp korta budskap i syfte att sprida våra politiska ståndpunkter och ett roligt och ’edgy’ sätt. Twitter fungerar ibland som ett pressrum, ibland plockar journalister upp saker vi skriver där och det är bra att DM:a journalister på twitter om man vill ut med något. Twitter är inte den primära plattformen för att informera medlemmar om ett event ni ska ha.

Målgrupp: Opinionsbildare, media, våra medlemmar och i viss mån andra ungdomsförbund. Här hittar vi inte så många nya medlemmar.

Debatter

Vi är ungdomspolitiker och vi gillar debatter. LUF vill i möjligaste mån skicka rätt debattör till rätt debatt. Det hade exempelvis varit konstigt om vi hade skickat förbundsordföranden till en debatt mot ett annat ungdomsförbunds klubbordförande under en skoldebatt.

Här finns en checklista på sånt som kan vara användbart inför en skoldebatt.

  • Tacka ja! Vi har som princip att tacka ja till alla debatter vi blir inbjudna till. Undantag kan göras exempelvis om inbjudan kommer från en kontroversiell arrangör. Om du är osäker på vad du ska svara, kontakta förbundsexpeditionen.

  • Maila arrangören och fråga vilken nivå de önskar på debattören (exempelvis förbundsordförande, förbundsstyrelsen eller distrikts- eller lokalaktiv) samt om de vet vilka de andra ungdomsförbunden kommer att skicka.

  • Om du inte själv är distriktsrepresentant, se till att det aktuella distriktet får kännedom om debatten och om bokbordsmöjligheter.

  • Om arrangören önskar se förbundsordföranden i debatten, kontakta förbundsexpeditionen.

  • Om arrangören önskar se en förbundsstyrelseledamot i debatten, kontakta förbundsexpeditionen.

  • Om arrangören önskar se en distriktsaktiv kan du antingen ordna det själv eller kontakta distriktsanställd alternativt förbundsexpeditionen.

  • Dubbelkolla vilka politiska ämnen som ni ska diskutera.

  • Fråga vilka som har tackat ja från de andra ungdomsförbunden (de andra förbundens debattörer byts ofta ut pga. förhinder eller liknande). Om de andra ungdomsförbunden istället skickar sina förbundsordförande kan vi försöka att få LUF:s förbundsordförande att åka istället för en medlem från en lokalklubb.

  • Om du efter kontakt med arrangören behöver byta debattör, kontakta förbundsexpeditionen alternativt distriktsstyrelsen för tips, beroende på vilken nivå av debattör som kommer istället.

Liberal ungdom

Liberal Ungdom är LUF:s medlemstidning. Redaktionen består av en redaktör, skribenter och illustratörer.

Läs Liberal Ungdom här!