Europeiska
unionen
Europeiska unionen (EU) är en unik internationell sammanslutning. Ingen annan organisation har kommit så långt när det gäller att med fredliga medel integrera medlemsstaterna och finna former för samarbete, fred, demokrati, fri rörlighet och frihandel.
Läs om vår politik på dessa områden:
Federalism
EU bör utvecklas till en federation. Den federala tanken bygger på idén om strikt maktdelning mellan de olika nivåerna. De federala respektive delstatliga kompetenserna bör därför tydligt definieras i en europeisk konstitution, som tar sin utgångspunkt i maktdelningsprincipen och parlamentarismen.
EU:s demokrati
Den demokratiska legitimiteten inom EU-institutionerna är idag för liten. Därför ska Europaparlamentet få större makt och insynen för medborgarna ska öka genom en europeisk offentlighetsprincip och öppna möten. Medlemsstater som försöker montera ned demokratin ska få tydligare sanktioner.
Migration till EU
Rörligheten både inom och till EU ska öka genom avskaffat visumtvång och avskaffade inre gränser. Tills dess att det råder fri rörlighet ska EU ha gemensamma minimiregler för asylskäl, gemensam bedömning av säkra ursprungsländer och en gemensamt kontrollerad yttre gräns.
EU och klimatet
Utsläpp känner inga gränser och därför ska samarbetet för att minska dem inte ha några heller. En EU-skatt på växthusgaser ska införas tillsammans med tullar på klimatskadliga varor. EU:s utsläppsrättssystem ska förbättras och ett europeiskt pantsystem ska införas.
Euron och EU:s ekonomi
EU bör utvecklas till en federation. Den federala tanken bygger på idén om strikt maktdelning mellan de olika nivåerna. De federala respektive delstatliga kompetenserna bör därför tydligt definieras i en europeisk konstitution, som tar sin utgångspunkt i maktdelningsprincipen och parlamentarismen.
Viktiga reformer för EU
EU bör utvecklas till en federation. Den federala tanken bygger på idén om strikt maktdelning mellan de olika nivåerna. De federala respektive delstatliga kompetenserna bör därför tydligt definieras i en europeisk konstitution, som tar sin utgångspunkt i maktdelningsprincipen och parlamentarismen.