EU:s demokrati 

EN EUROPEISK FEDERATION
EU bör utvecklas till en federation. Den federala tanken bygger på idén om strikt maktdelning mellan de olika nivåerna. De federala respektive delstatliga kompetenserna bör därför tydligt definieras i en europeisk konstitution, som tar sin utgångspunkt i maktdelningsprincipen och parlamentarismen.

STÄRKT DEMOKRATISK LEGITIMITET
Den demokratiska legitimiteten inom EU-institutionerna är idag för liten. Europaparlamentets idag begränsade initiativrätt ska därför utökas till en motionsrätt för samtliga parlamentariker. För att öka insynen bör också en europeisk offentlighetsprincip inrättas och ministerrådets sammanträden som norm ske offentligt. I syfte att upprätthålla medborgarnas förtroende för sina folkvalda ska EU-parlamentariker vara skyldiga att redovisa sina parlamentariska utgifter offentligt.

FLERA NIVÅER AV EU-MEDLEMSKAP
EU består av en mängd över- och mellanstatliga samarbeten och regelverk vilket resulterar i undantag och särregler inom unionen. Tills EU är en federation ska EU-medlemskapet delas upp i olika nivåer. Den innersta nivån ska bestå av EU:s inre kärna med djupt samarbete inom olika frågor samt en gemensam valuta och utrikespolitik, utan undantag för enskilda länder. Den andra nivån ska bestå av medlemskap i frihandelsavtalet EES med tillgång till den inre marknaden, men utan rösträtt, och den yttersta ska endast främja politisk dialog utan beslutsrätt, exempelvis genom Europeiska politiska gemenskapen (EPG).

TVÅKAMMARSYSTEM OCH EN PARLAMENTARISK REGERING
Den avgörande makten i EU ska ligga hos ett parlament bestående av två kamrar. Den första kammaren ska representera de enskilda medlemsstaterna och ersätter därmed dagens ministerråd och Europeiska rådet. Den första kammarens ledamöter ska väljas i direktval av folket i medlemsstaterna. Den andra kammaren ska vara direktvald av den europeiska befolkningen i sin helhet genom transnationella listor. Den verkställande makten ska utövas av en parlamentariskt ansvarig regering som ersätter dagens kommission.

ENKEL MAJORITET I MINISTERÅDET 
Innan dess att ministerrådet är avskaffat bör besluten däri ske med enkel majoritet inom samtliga politikområden.

AVSKAFFA ORDFÖRANDESKAPET I EUROPEISKA UNIONENS RÅD
Det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd är ett ineffektivt och dyrt marknadsföringsprojekt för EU:s medlemsländer och bör avskaffas. Ordförandeskapet ska i stället, likt i utrikesministerrådet, innehas av en permanent ordförande som väljs av den aktuella rådskonstellationer.

EU:S UTVIDGNING OCH MEDLEMSKAPSKRAV 
Alla länder som uppfyller Köpenhamnskriterierna och respekterar EU:s grundläggande värden ska kunna söka medlemskap i EU. Det är en viktig uppgift för EU är att aktivt stötta länder som vill bli medlemsländer i dessas reformarbete. När ett land blivit medlem i EU ska hårda krav fortsatt ställas på att mänskliga rättigheter respekteras och ekonomiska regler efterlevs, annars riskerar EU att försvagas inifrån. I sista hand ska EU kunna utesluta medlemsstater som inte lever upp till dessa krav.

FÖRÄNDRING AV ARTIKEL 7-FÖRFARANDET I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
En medlemsstat som bryter mot unionens grundläggande värden om exempelvis rättsstat, demokrati och mänskliga rättigheter kan ytterst förlora sin rösträtt i ministerrådet genom det så kallade artikel 7-förfarandet i Fördraget om Europeiska unionen. Förfarandet kräver i dag enhällighet, vilket grundar sig i en naiv tro på att två medlemsstater inte samtidigt skulle kunna allvarligt brista mot unionens grundläggande värden. I stället för enhällighet ska därför fyra femtedelars majoritet vara nog för att en medlemsstat ska förlora rösträtten i ministerrådet. Denna sanktion ska kunna kombineras med EU-stöd till pro-demokratiska rörelser och krafter i medlemsstaten.

EU-DOMSTOLEN SKA UPPRÄTTHÅLLA MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
EU-domstolen ska ha befogenheter att upprätthålla mänskliga rättigheter på alla politiska nivåer.

BRYSSEL BÖR VARA EUROPAPARLAMENTETS ENDA OFFICIELLA SÄTE
Europaparlamentets enda officiella säte bör vara i EU:s huvudstad Bryssel.

SVENSK GRUNDLAG SKA KLARGÖRA EU-RÄTTENS PRIORITET
Utan principen om företrädesrätt för EU-lagstiftning skulle EU-samarbetet inte fungera. Därför borde svensk grundlag innehålla en uttrycklig bestämmelse som förtydligar att unionsrätten har företräde framför motstridande nationell rätt.

KONTROLLÅTGÄRDER MOT DUBBELRÖSTNING I EU-VALEN
För att undvika dubbelröstning i EU-valen behövs strikta kontrollåtgärder som säkerställer att personer med dubbla eller flera EU-medborgarskap endast kan rösta en gång.

MÖJLIGHETEN ATT ÖVERFÖRA SIN RÖSTRÄTT TILL SITT NYA BOSÄTTNINGSLAND
EU-medborgare som flyttat till ett annat EU-land ska, efter att ha bott där en viss tid, få möjlighet att överföra sin rösträtt i nationella och europeiska val till sitt nya bosättningsland.

EU:s ekonomi

JA TILL EURO
Euron underlättar både för individer och företag och ger dessutom EU en starkare röst i världen. Sverige har förbundit sig att införa euron och begår ett fördragsbrott genom att inte införa den gemensamma valutan. Sverige bör snarast söka medlemskap i den europeiska växelkursmekanismen och euron.

STÄRKT EKONOMISK SAMORDNING I EUROZONEN
För att försäkra en stark ekonomi och få ekonomierna i eurozonen närmare varandra behövs en stärkt tillväxt- och stabilitetspakt, en stärkt rörlighet bland arbetskraften, en ökad samvariation bland de nationella ekonomierna och en mer harmoniserad finans- och skattepolitik.

EU:S BUDGET SKA FINANSIERAS AV EUROPEISK BESKATTNING
EU:s budget bör till större del finansieras av så kallade egna medel, vilket bland annat ska kunna ske genom europeisk beskattning på exempelvis växthusgaser. De medel som betalas till EU-budgeten direkt från medlemsstaterna handlar om att i solidarisk anda bidra efter landets ekonomiska förmåga. Rabatterna på medlemsavgifter ska därför fasas ut.

EU SKA KUNNA TA UT DIREKTA SKATTER 
EU borde ges en tydligt definierad befogenhet att ta ut direkta skatter. En sådan rätt skulle inte begränsa EU till att ta ut vissa typer av skatter och inte andra. Frågan om precis vilka skatter som är lämpliga för EU att ta ut är rimligtvis en fråga som ska bestämmas av unionens politiker och inte en som ska regleras i fördragen.

GEMENSAM EU-UPPLÅNING FÖR INVESTERINGAR
Samtidigt som EU inte får ha för stor statsskuld är det viktigt att kunna finansiera viktiga investeringar. Gemensamma lån genom unionen har mer fördelaktiga villkor med lägre räntor än motsvarande nationella statslån. Därför ska statslån i högre grad upphandlas genom EU-kommissionen för viktiga gemensamma investeringar. Genom upplåningen kan även knytas hårda krav gällande EU:s grundläggande värden om demokrati, rättsstat och marknadsekonomi för att få ta del av lånevillkoren. Det är viktigt att poängtera att det inte är önskvärt med fler statslån i sig, utan att de statslån som tas har så låga räntor som möjligt. Vidare ska EU kunna utge gemensamma statsobligationer som är noterade i euro.

STRIKTA STATSSTÖDSREGLER
EU:s statsstödsregler ska vara strikta för att förhindra att medlemsländer pumpar in pengar i den egna industrin och skadar den fria konkurrensen. Även när det gäller klimat-, miljö- och energiinvesteringar är det en äkta marknadsekonomi som kommer att lösa klimatkrisen, inte statsunderstödda investeringar.

SVERIGE SKA GÅ MED I BANKUNIONEN
Sverige bör gå med i bankunionen, som garanterar att EU:s banker klarar sig genom finansiella kriser, utan att notan hamnar på skattebetalarna. Den gemensamma tillsynsmekanismen bör utökas till att sköta tillsyn för samtliga banker inom EU, inte bara de allra största.

MINIMINIVÅER FÖR SOCIALA RÄTTIGHETER I EU
Den sociala pelaren ska utgöras av miniminivåer för sociala rättigheter i EU. Detta för att garantera en duglig levnadsnivå för alla medborgare och motverka sprickor i den inre marknaden.

AVSKAFFA JORDBRUKSSTÖDET
EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett planekonomiskt och protektionistiskt misslyckande. Kostnaden för denna politik bärs inte bara av EU:s skattebetalare utan också de bönder i övriga världen som får se sig utkonkurrerade när EU:s överproduktion dumpas på världsmarknaden. Därför bör den gemensamma jordbrukspolitiken snarast avregleras och jordbruksstödet avskaffas. Detsamma gäller EU:s fiskerisubventioner, som i dag uppmuntrar till utfiskning och som är ett stort slöseri med skattepengar.

MINSKA OCH EFFIKTAVISERA REGIONAL-, SOCIAL- OCH LANDSBYGDSFONDERNA
Regional-, social- och landsbygdsfonderna ska kraftigt minskas och effektiviseras. Alla subventioner till fossila bränslen ska avskaffas. För att få ta del av EU:s fonder måste en medlemsstat respektera rättsstatens principer. Det bör även vara möjligt att betala ut stöd direkt till aktörer på den regionala eller lokala nivån som bedriver verksamhet i linje med målen för fonderna.

MINSKA OCH VILKORA EU-FONDERNA
Det behöver bli enklare att ta del av den europeiska kapital- och aktiemarknaden. Därför ska EU:s inre marknad för kapitalmarknaden fullbordas snarast möjligast för att minska transaktionskostnaderna, uppmuntra investeringar och stärka eurons roll i världen.

FULLBORDA KAPITALMARKNADSUNIONEN
Länder överimplementerar idag EU-lagstiftning vilket skapar förvirring om en bestämmelses ursprung. För att förhindra överreglering ska redovisningskrav på överimplementering av EU:s lagstiftning införas och ett EU-departement med ansvar för all implementering av lagstiftning från EU införas i Sverige.