Handlingsprogram

§ 1 Ideologi

1. LUF Storstockholm är en liberal, feministisk och antirasistisk organisation. Liberalismen sätter individens frihet i centrum och varje människas rätt till strävan efter lycka är grundläggande för den liberala ideologin. Den menar att människan har friheter och rättigheter så som rätten till liv, egendom, yttrande-, religions-, tanke-, förenings- mötes- och rörelsefrihet. Liberalismen ser samhället som en sammanslutning av fria individer. Staten har inget egenvärde i sig och dess makt ska begränsas. Staten ska ha en instrumentell roll och finnas till för att skydda individers fri-och rättigheter. Bristen på jämställdhet begränsar individers makt och möjligheter, därför är är feminismen en självklar del av liberalismen. Människors livschanser får aldrig påverkas av etnisk, religiös eller kulturell tillhörighet, och därför är vi antirasister. Människors rätt att åtnjuta dessa fri- och rättigheter ska inte förhindras av var någonstans man föds eller växer upp. Därför står vi för internationell solidaritet och fri migration. Vi tror på en värld där det viktiga inte är var du kommer ifrån, utan vart du är på väg. En bättre värld skapas genom internationellt samarbete och globalisering som ger individer över hela världen möjligheter att leva i fria och demokratiska samhällen. En naturlig del av den liberala demokratin är marknadsekonomin – den fria marknaden med fri konkurrens. Marknadsekonomin skapar tillväxt, främjar individens frihet och är ett viktigt instrument för att möta den globala uppvärmningen som hotar vår planet och vår levnadsstandard.

2. Stockholm är Sveriges största stad och landets primära region för näringsliv, forskning och tillväxt. För att Stockholmsregionen ska fortsätta växa och utvecklas krävs en liberal politik. En sådan präglas av valfrihet och möjligheter för den enskilda individen, hög kvalitet inom kommunikation, utbildning och välfärdsinrättningar, en god företagspolitik och socialt ansvarstagande. Vi vill se ett Stockholm som växer, utvecklas och präglas av liberala värderingar.

§ 2 Ekonomi, arbetsmarknad och socialförsäkringar

3. Marknadsekonomi är det enda ekonomiska system som kan kombineras med liberalismen. Marknadsekonomin ger enskilda människor störst frihet. Det är genom fria val på en marknad som de bästa besluten fattas om vad som ska produceras och konsumeras. Att människor testar sina idéer på en fri marknad ökar chansen att innovationer kan förbättra människors levnadsstandard och höja människor från fattigdom. Statens roll är att ge ett stabilt och förutsägbart ramverk som ger goda förutsättningar för individen att verka inom. Orättfärdigade inskränkningar, snedvridningar och andra ingrepp på marknadens mekanismer ska därför avskaffas.
4. Den fria företagsamheten är den långsiktiga grunden för att det finns jobb att gå till och välstånd att njuta och fördela. För ett bra företagsklimat krävs bland annat välutbildad arbetskraft, låga, väl avvägda skatter och satsningar på forskning.
5. Skatternas huvudsakliga syfte är att ge resurser för att bekosta offentliga åtaganden. Samtidigt är det viktigt att skattesystemet är utformat så att det gynnar en effektiv resursanvändning, uppmuntrar till sysselsättning, utbildning, sparande och investeringar. Det ger goda förutsättningar för en långsiktig hög tillväxt. Skattesystemets utformning ska vara så transparent och pedagogiskt som möjligt för att öka förståelsen för skatternas inverkan. Det överordnade målet för skattepolitiken ska vara att ge individen så stor makt över sitt liv som möjligt.
6. Gränsen för skattereduktion på förvärvsinkomst, även kallat grundavdraget, behöver ersättas med ett jobbgrundavdrag. Det innebär att under en viss gräns befrias arbetsinkomster från beskattning varje månad. Denna gräns för beskattningsbar inkomst behöver höjas kraftigt från nuvarande nivå. Individen ska i större utsträckning få bestämma över sina egna intjänade pengar. En grundavdrag på kapitalinkomster ska även införas.
7. Inget offentligt företag eller offentligt kontrollerat monopol, med undantag för statens våldsmonopol hör hemma i en liberal marknadsekonomi. Marknader som karakteriseras av naturliga monopol ska regleras på ett effektivt sätt.
8. Att staten investerar i företag snedvrider konkurrens och är dessutom ofta slöseri med skattepengar. Lösningen för fler framgångsrika företag i Stockholm går via lägre skatter och meningsfulla reformer för en friare arbetsmarknad och lägre skatter, inte genom snedvridande investeringar eller starta eget-bidrag.
9. För att skapa ett rättvist, enklare och effektivt skattesystem ska platt skatt införas. Det innebär att samma skattesats tillämpas på alla inkomster som överstiger grundavdraget. Därmed ska den statliga inkomstskatten, som enbart tillämpas på högre inkomster, avskaffas.
10. Arbetsgivaravgifterna är en dold skatt och ska därför omvandlas till en direkt inkomstskatt. Den allmänna löneavgiften ska avskaffas och övriga delar av arbetsgivaravgiften ska inkorporeras i inkomstskatten genom införandet av en statlig löneskatt och en avgift till pensionssystemet. Den statliga löneskatten betalas på samtliga inkomster och avgiften till pensionssystemet upp till taket för pensionsgrundande inkomst.
11. Länets samtliga kommuner ska aktivt sträva efter att kontinuerligt sänka kommunalskatten.
12. Om du vill bidra mer till det offentligas finanser ska individen inte hindras att göra detta. Därför ska man frivilligt kunna betala mer i skatt.
13. Statskassans inkomster ska utgöras av fem typer av skatter: inkomstskatter, som ska tas ut på individers inkomster; konsumtionsskatter, som ska läggas på varor och tjänster; kapitalskatter, som ska gälla inkomster från investeringar; klimatskatter, som ska tas ut på aktiviteter som påverkar miljön; samt en markvärdeskatt, som ska baseras på värdet av mark.
14. Alla avdrag, som minskar den beskattningsbara inkomsten, ger dock orättvisa förutsättningar genom att de inte är generella. Skatten ska vara enhetlig och låg och därmed minskar behovet av avdrag. Därför ska samtliga avdrag inom skattesystemet avskaffas. Ett exempel på detta är RUT och ROT.
15. Vi behöver avskaffa ineffektiva eller snedvridande skatter som underminerar skattesystemets syfte. Bland dem ingår, men är inte begränsat till: stämpelskatten vid inteckning av, samt köp av fastigheter och lagfarter, avfallsskatt för att bedriva avfallsanläggning, expansionsmedelsskatt för att expandera företag, skatt på bekämpningsmedel, kemikalieskatt på elektroniska produkter, punktskatter på alkohol, tobak och nikotin, artistskatt på utlandsskrivna idrottare eller konstnärer, skatt på avfallsförbränning, skatt på plastbärkassar, fordonsskatt, skatt på trafikförsäkringspremier, skatt på spel, skatt på annonser, skatt på import, kupongskatt, skatt på företagsvinster, fastighetsskatt hushåll, fastighetsskatt företag, skatt på el, energiskatt på bensin, oljeprodukter och övrigt, svavelskatt och skatt på råtallolja. De skatter som har som syfte att minska påverkan på klimatet eller miljön ska ersättas av en generell skatt på växthusgaser och utsläpp i miljön viktad utifrån deras skada.
16. Flexibiliteten på den svenska arbetsmarknaden måste öka. Flexibel trygghet skapas genom att ha ett skydd kopplat till personen snarare än anställningen. Därför ska LAS reformeras och turordningsreglerna tas bort. Vi förespråkar ett system där det är lätt att anställa men även säga upp vilket kommer öka rörligheten på arbetsmarknaden.
17. Lärlingsanställningar ska inte bara erbjudas unga, utan vara en allmän anställningsform.
18. Slopa kravet på saklig grund vid uppsägning, och ersätt uppsägningstid eller avgångsvederlag som standard med möjlighet att avtala i individuella avtal. Det förändrade anställningsskyddet skulle innebära att unga, arbetslösa och personer med tidsbegränsade jobb har lättare att få tillsvidareanställning. Arbetsmarknaden bör fungera mer som en marknad.
19. Trots att det är dyrt och ineffektivt att upprätta extratjänster och anställningssubventioner är det ett verktyg som det offentliga använder som arbetsmarknadsåtgärd. Därför ska extratjänsterna avskaffas och anställningssubventionerna begränsas kraftigt. Bland annat ska de feriejobb som används som sommarjobb för ungdomar inom Stockholm läns kommuner avskaffas till förmån för generella och effektiva åtgärder som sänkt skatt och förbättrade utbildningsmöjligheter.
20. Skatter och bidrag ska utgå från individen, inte kollektiva enheter som familjen. Försörjningsstödet ska bli mer jämställt och mer individualiserat.
21. Barnbidraget ska avskaffas och de i behov av stöd ska garanteras detta via ett tillägg i försörjningsstödet. Dock ska minderårigas inkomster ska inte påverka familjens försörjningsstöd.
22. Kvalificeringen i socialförsäkringarna ska öka genom att ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna rörande sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldrapenning ska utgå ifrån vad individen har bidragit till systemet över tid istället för den senaste lönen. Längre kvalificeringsperioder skulle öka incitamenten att börja arbeta och göra så varaktigt.
23. Det offentliga ska spärras från att höja eller lägga till ersättningar när summan av transfereringarna överstiger den inkomst som kan antas vid ett kollektivavtalsenligt okvalificerat arbete. Hänsyn vid sättandet av gränsen ska dock fortfarande tas till ett fortsatt säkerställande av skäliga levnadsvillkor.
24. Bidrag som aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning ska slopas eftersom bidragen till sin utformning gör att människor fastnar i insatser längre än de borde.
25. För att öka insynen i hur våra skattepengar används bör alla offentliga verksamheters bokföring vara tillgänglig på nätet. Hänsyn bör dock tas till befintlig sekretesslagstiftning.
26. För att främja konkurrens på begravningsmarknaden ska privata begravningsplatser tillåtas.
27. Det mesta av den kommunala servicen ska finansieras av staten. Detta för att garantera mer likvärdiga skatter och möjlighet till bra välfärd oavsett ens kommuns invånares socioekonomiska förutsättningar.
28. En skatteväxling ska ske mellan inkomster och kapital där fokus i skattesystemet skiftar från inkomstskatt till beskattning av kapital. Detta ska inte påverka ambitionen om en lägre generell skattenivå.
29. Det svenska pensionssystemet ska övergå till ett fonderat system där inkomstpensionen avskaffas och alla pensionsavgifter går till premiepensionen samt placeras i fonder som pensionsspararna kan välja. Befintliga pensionsrätter inom inkomstpensionen omvandlas till inkomstobligationer, en ny typ av statsobligationer som är knutna till inkomstutvecklingen. Detta skulle höja pensionerna genom att aktiemarknaden historiskt sett gett större avkastning än löneutvecklingen.
30. Adoptionsbidraget ska slopas.
31. Regler som styr arbetstider och schemaläggning, såsom förbudet mot nattarbete och huvudregeln om 40-timmars arbetsvecka, ska avskaffas. I stället ska längden och fördelningen av arbetstiden avgöras genom avtal mellan arbetstagare och arbetsgivare.

§ 3 Europeiska unionen

32. Europeiska unionen (EU) är en unik internationell sammanslutning. Ingen annan organisation har kommit så långt när det gäller att med fredliga medel integrera medlemsstaterna och finna former för samarbete, fred, demokrati, fri rörlighet och frihandel. För att fortsätta öka legitimiteten för samarbetet behöver unionen fortsätta reformeras för att öka insynen, effektiviteten och bättra lösa gemensamma utmaningar. Därför bör EU bli en federation där ministerrådet är avskaffat och kommissionen fungerar som en regering som utses av parlamentet.
33. Den lagstiftande makten i EU ska ligga hos ett parlament bestående av två kamrar. Den första kammaren ska representera de enskilda medlemsstaterna och ersätter därmed dagens ministerråd och Europeiska rådet. Den första kammarens ledamöter ska väljas av medlemsstaternas parlament och endast kallas in i konstitutionella frågor och frågor om medlemsstaternas kompetenser. Den andra kammaren ska vara direktvald av den europeiska befolkningen i sin helhet genom transnationella listor. Den verkställande makten ska utövas av en parlamentariskt ansvarig regering som ersätter dagens kommission.
34. Europeiska unionen har fört medlemsländernas ekonomier mer samman och fördjupat samarbete och handel. Sverige har förbundit sig att införa euron och begår ett fördragsbrott genom att inte införa den gemensamma valutan. För att stärka samarbetet ytterligare och gynna den europeiska ekonomin ska Sverige införa euron som valuta.
35. Innan dess att ministerrådet är helt avskaffat ska besluten däri ske med enkel majoritet inom samtliga politikområden.
36. Ändring av EU:s fördrag ska ske genom två likalydande parlamentsbeslut, fattade med kvalificerad majoritet och med ett mellanliggande val.
37. För att garantera fred och frihet för ännu fler bör det vara ett aktivt mål för EU att expandera så snart inträdesvillkoren tillåter. Tills dess bör EU mer aktivt bistå dessa länder i den utvecklingen. EU ska kunna utvidgas även utan Europas gränser.
38. För att försäkra en stark ekonomi och få ekonomierna i eurozonen närmare varandra behövs en stark tillväxt och stabilitetspakt, en stärkt rörlighet mellan arbetskraften, en ökad samvariation bland de nationella ekonomierna och en mer harmoniserad finans och skattepolitik.
39. EU:s subventioner, prisgarantier och andra handelshinder är inte förenliga med en liberal marknad och ska avskaffas. Protektionism missgynnar framförallt låginkomstländer utanför EU och är skadligt för den globala handeln.
40. Europas energiförsörjning ska vara oberoende av energislag som ger växthusgasutsläpp.
41. EU ska införa en gemensam koldioxidskatt.
42. Förbudet mot beskattning av flygbränsle, enligt Chicagokonventionen, ska upphävas. I väntan på detta, ska en flygskatt införas på flygplan som drivs med fossila bränslen. Skatten ska utjämna den konkurrensfördel som flygbränsle har genom att inte omfattas av koldioxidskatten.
43. EU ska införa ett gemensamt retursystem för dryckesflaskor och burkar. Panten ska höjas.
44. I strävan mot fri rörlighet ska EU öppna upp sina yttre gränser.
45. Medelhavsländerna ska få ökade resurser från EU och dess medlemsländer för att upprätthålla en kontroll över Medelhavet och rädda kapsejsade flyktingbåtar.
46. För att bekämpa den organiserade brottsligheten i Europa ska en gemensam polisiär myndighet, ett europeiskt FBI, inrättas.
47. Paternalistiska förbud hör inte hemma i EU. Därför bör hälsomoraliserande lagstiftning som reglerar exempelvis försäljning av mentolcigaretter eller snus avskaffas.
48. Transnationella listor ska införas i Europaparlamentsvalet, med möjlighet för röstberättigade EU-medborgare att kryssa kandidater utanför sina hemländer.
49. Ett gemensamt europeiskt försvar är viktigt för att skydda EU från extern aggression och bidra till säkerhet i en orolig omvärld. Unionen bör driva fram en integration av medlemsländernas militära förmågor, med målet att upprätta en gemensam europeisk försvarsmakt.
50. Sverige ska byta ut sin flaggas färger för att bättre matcha EU:s färger.
51. Regleringsgiljotiner och solnedgångparagrafer ska gälla all offentlig verksamhet både i Sverige och i den Europeiska Unionen.
52. EU:s inre marknad kan inte till fullo utnyttjas om inte medlemsländernas infrastruktur är sammankopplade på ett effektivt sätt. Därför ska färdigställandet av de transeuropeiska nätverken (TEN) inom transport, energi och telekommunikation prioriteras i högre grad än aviserat. För att fler ska kunna välja tåg som ett miljövänligt alternativ behöver även implementeringen av det gemensamma europeiska signal- och säkerhetssystem ERTMS påskyndas.
53. Konkurrenslagstiftning ska utgå från den europeiska inre marknaden istället för nationella marknader. Dessutom ska hinder för att köpa upp och sälja bolag mellan olika medlemsstater i EU rivas.
54. Svensk public service ska slås ihop med public service från andra EU-länder och ska ingå i en större verksamhet med fokus på både Europa och Sverige.
55. Den europeiska flaggan ska hissas jämte andra flaggor vid offentliga byggnader.
56. Det roterande ordförandeskapet i Europeiska unionens råd är ett ineffektivt och dyrt marknadsföringsprojekt för EU:s medlemsländer och bör avskaffas. Ordförandeskapet ska i stället, likt i utrikesministerrådet, innehas av en permanent ordförande som väljs av den aktuella rådskonstellationer.
57. EU-medborgare som flyttat till ett annat EU-land ska, efter att ha bott där en viss tid, få möjlighet att överföra sin rösträtt i nationella och europeiska val till sitt nya boendeland.
58. Tills dess att Sverige inför euron som valuta, ska kommunerna och regionen i Stockholms län börja acceptera betalningar i euro i sina verksamheter. De bör även främja andra aktörer i regionen att använda euron.

§ 4 Feminism och jämlikhet

58. Ett samhälle utan jämställdhet blir ett samhälle där bara den starke kan utnyttja sin frihet. den liberala strävan efter jämlikhet utgår från respekten för människors olikheter och rätten till samma möjligheter i livet oaktat dessa. I dagens samhälle finns en kollektivism som gör vissa egenskaper till norm och hämmar individens rätt att leva som den vill. Kön, sexuell läggning, funktionshinder, religiös-, kulturell- eller etnisk tillhörighet avgör inte en människas värde.
59. Den liberala feminismen är likhetsfeministisk. Den ser att en analys på gruppnivå är nödvändig för att utrota patriarkatet och ser individens frihet som det slutgiltiga målet. Den erkänner att individen inte är fri under patriarkatet och vill därmed inte likställa feminism med den enskilda individens vilja. Liberalismen tillåter statligt ingripande när det ökar individens frihet, vilket rättfärdigar politik för att förhindra att könsnormer på olika sätt begränsar folks frihet
60. Det är en mänsklig rättighet att behandlas lika oavsett sexuell läggning könsidentitet eller könsuttryck. Det ska inkluderas i FN:s deklaration över de mänskliga rättigheterna samt i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
61. Rätten till fri abort är absolut och ska gälla alla i hela världen. Aborträtten får inte inskränkas i takt med medicinska framsteg, graviditeten ska alltid kunna avbrytas. Om graviditeten avbryts och barnet klarar sig utanför kroppen bör ansvaret för barnet övergå till staten. Det ska vara en självklarhet att låta människor komma till Sverige och köpa abortbehandling. Möjlighet till hemaborter genom receptfria abortpiller ska även tillåtas.
62. Samvetsgrundad vårdvägran är inte ett godtagbart uttryck för samvetsfriheten då den alltid innebär inskränkningar av patientens rätt till vård.
63. Kommersiellt och altruistiskt värdmödraskap ska vara tillåtet. Värdmodern bör genomgå en hälsokoll av såväl den psykiska som fysiska hälsan. Den eller de som tar emot barnet har rätt till barnet men det får ej inskränka surrogatmammans rätt till sin egen kropp.
64. Faderskapspresumptionen ska avskaffas och föräldrarna registrerar själva föräldraskap till barnet, oavsett i vilken familjekonstellation barnet tillkommer.
65. Föräldraförsäkringen ska vara individualiserad, det vill säga delad lika mellan vårdnadshavarna, samt vara antal- och könsneutral. Antalet dagar i föräldraförsäkringen ska minskas från nuvarande 16 månader.
66. Kvotering är en inskränkning av äganderätten och strider mot det liberala fundamentet att individer ska bedömas efter sin förmåga och inte efter kön.
67. Mer resurser ska tilldelas såväl kvinno- som mansjourer och andra hjälpinstitutioner. Det ska vara kommunernas skyldighet att se till att de som är i behov av hjälp från dessa institutioner får tillgång till sådan hjälp. Önskemål om att enbart få hjälp av personal med samma kön bör alltid tillmötesgås.
68. Offentlig verksamhet ska inte cementera könsroller och dess verksamhet ska vara lika tillgänglig för alla oavsett kön.
69. Kommuner och regioner ska kontinuerligt utvärdera huruvida diskriminering förekommer inom offentlig sektor.
70. Fördelning av det kommunala aktivitetsbidraget ska ske utifrån behov. Idag gynnas många traditionellt mansdominerade aktiviteter på helt godtyckliga grunder vilket är helt oacceptabelt.
71. Gapet som råder i den medicinska forskningen mellan mäns och kvinnors kroppar ska motverkas.
72. Varje kommuns ungdomsmottagning ska ha kompetens att undersöka och legitimt informera alla människor om kropp och sexualitet. Ungdomsmottagningen ska ha personal som har kunskap om både mannen och kvinnans könsorgan. Dessutom ska alla ungdomsmottagningar ha personal som är utbildad i kunskap som rör HBTQ-personer och som kan ge HBTQ-personer ett bemötande jämlikt det som ges heterosexuella och cis-personer.
73. Personal inom offentlig vård, utbildning och liknande bör i de fall det är relevant för deras yrkesutövning utbildas i HBTQ-frågor och normkritik, för att kunna bemöta alla människor på ett likvärdigt sätt och ha förståelse för HBTQ- personer. I sammanhang med ungdomar bör personal kunna hjälpa dessa att hitta vidare till andra forum för HBTQ- ungdomar. Sexualkunskapen i skolan ska utgå från ett perspektiv som inkluderar HBTQ+.
74. En individs könsidentitet är irrelevant för staten. Juridiska kön bör därför avskaffas helt och hållet. Tills dess att detta är möjligt ska ett tredje juridiskt kön införas och personnumret göras könsneutralt.
75. Statliga krav för ändring av könstillhörighet såsom könsbekräftande vård, sterilisering och medicinsk diagnostisering bör vara förbjudet på europeisk nivå.
76. Människor som saknar möjlighet till könsbekräftande vård eller könskorrigeringar i sina hemländer ska få möjlighet att köpa den vården i Sverige genom att folkbokföringskraven lättas upp för dessa behandlingar.
77. Idag utförs medicinska ingrepp på intersexuella barn där genitalierna korrigeras i enda syfte att kategorisera barnet som pojke eller flicka. Operationen kan medföra försämrade kroppsliga funktioner och om den inte är medicinskt motiverad ska detta endast vara tillåtet för personer i beslutsför ålder och efter dennes medgivande.
78. Idag är det olika svårt för minderåriga att byta namn beroende på om det tilltänkta namnet råkar vara könskonträrt (d.v.s. förknippat med ett annat juridiskt kön än det egna) eller ej. Vuxna likväl som barn över 15 ska få bestämma över vilken namn de vill tilltalas med oavsett om det är könskonträrt eller inte.
79. På lärar- och pedagogikutbildningar ska genuspedagogik, normkritik och antirasism inkluderas som en naturlig del av programmet.
80. Alla platser där utbildning till minderåriga sker ska införa och aktivt arbeta med likabehandlingsplaner. Dessutom bör all undervisningspersonal genomgå en likabehandlingsutbildning i syfte att lära personalen bemöta eleverna på lika grunder.
81. Det offentliga bör bidra med organiserade forum för öppen diskussion om könsroller och patriarkala normer för att hjälpa människor att befria sig själva från de patriarkala strukturer som existerar i samhället.
82. Det offentliga ska alltid sträva efter att erbjuda könsneutrala toaletter och omklädningsrum.
83. Polisen ska ges särskilda resurser för att upprätta hatbrottsenheter i hela Sverige.
84. Det bör genomföras en informationssatsning i grund- och gymnasieskola som diskuterar och synliggör rasism i Sverige.
85. Vården ska få tillräckligt med resurser och kunskap för att kartlägga och förhindra förekomsten av sjukdomar som drabbar kvinnor och livmoderbärare som exempelvis endometrios, myom, vestibulit eller vulvodyni. Kunskapsbristen kring dessa leder till att många lider utan att få rätt diagnos eller behandling.
86. Könsdysforidiagnos ska inte vara ett hinder för att prövas som ägg- eller spermadonator.
87. Behovet av könsbekräftande vård ska inte bedömas utifrån vilja eller förmåga att anpassa sig efter en specifik könsroll eller könsuttryck.
88. Riktlinjer kring medicinska frågor ska tydligare inkludera transpersoner, exempelvis vid blodgivning.
89. Individer som ändrar juridiskt kön eller namn ska få sina nya identitetsuppgifter på tidigare betyg, intyg och andra viktiga persondokument.
90. Tillgängligheten till kvinnojourer behöver säkerställas, främst i de delar av landet där tillgången idag är låg. Kvinnojourer och organisationer som stöttar våldsutsatta kvinnor ska ha en god och långsiktig finansiering
91. Sverige ska ratificera ILO 169, för att stärka samernas rättigheter som urfolk.
92. Stat och kyrka ska vara helt separerade. Därför ska indrivningen av Svenska kyrkans medlemsavgift genom Skatteverket upphöra. Därutöver ska myndigheten för statligt stöd till trossamfund läggas ned.
93. I dag finns det möjlighet att införa ett utreseförbud för barn som riskerar att föras ut ur landet för att ingå barnäktenskap eller bli utsatta för könsstympning. Utreseförbudet bör även omfatta misstankar om andra hedersrelaterade motiv, såsom omvändelseförsök och omvändelseterapi av hbtq+-personer, samt oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer.

§ 5 Infrastruktur och bostäder

94. Det övergripande målet med liberal infrastrukturpolitik är att säkra goda möjligheter till grundläggande funktioner i samhället som vägar och järnvägar, elnät och andra energisystem, telenät och internet, samt vatten- och avloppsnät genom marknaden. Statens roll är att subventionera den infrastruktur som inte kan garanteras av privata initiativ samt lagstifta om relevanta säkerhetsåtgärder. I övrigt ska den tillåta privata initiativ till att framställa och ansvara för infrastrukturen.
95. Bromma flygplats ska läggas ner och ge utrymme för en ny stadsdel i staden. Att avveckla Bromma är dessutom viktigt för att tillåta högre bebyggelse i Stockholm
96. Infrastruktursatsningarna och trafikplanerna runt Arlanda ska anpassas med syftet att antalet resor som sker med kollektiva färdmedel ökar. Det nuvarande avtal med direkttåg till Arlanda mellan staten och A-train ska omförhandlas kontinuerligt för att förhindra monopolbildning och öka konkurrensen.
97. Slottiderna på Swedavias flygplatser, alltså tiden flygbolagen har för att använda flygplatsen, bör auktioneras ut istället för att, som nu, ges till det flygbolag som var där först.
98. För att klara av infrastrukturbehovet i en snabbt växande region måste spårförbindelserna in till och runt Stockholm kraftigt byggas ut, utöver de satsningar som beskrivs i 2017 års Sverigeförhandling.
99. Kapaciteten i Stockholms kollektivtrafik måste utökas i takt med att fler människor flyttar till Stockholmsregionen.
100. Fler järnvägsspår för godstrafik behövs byggas för att avlasta de befintliga spåren och för att inte störa passagerartrafiken vid Stockholms centralstation.
101. Kymlinge tunnelbanestation ska färdigställas och bostäder byggas i det närliggande området.
102. Möjligheten att ta med sin cykel i kollektivtrafiken måste bli bättre.
103. Nattrafiken på spårbunden trafik ska utökas från dagens nivåer. Tvärförbindelserna mellan de yttre förorterna måste förbättras, dels genom fler tvärspårvägar samt fler tvärgående busslinjer.
104. Bussar på utvalda linjer ska nattetid införa så kallade stoppzoner, där passagerare kan stiga av och på var de vill i bussens rutt.
105. Endast miljöanpassade alternativ, så som hybridbussar, ska användas i kollektivtrafiken.
106. Generella rökförbud, på bland annat tågperronger och skolgårdar, är moralistiska och ska avskaffas. Det ska vara upp till verksamheten att bestämma om rökförbud.
107. Trängselavgiften bör höjas för att ge starkare incitament för mindre trängsel och utsläppssnålare transport. En höjning av avgiften ska ha som målsättning att bidra med större inkomster än kostnader. Inkomsterna från avgiften ska tillfalla regionerna i stället för staten.
108. Färdtjänst och färdtjänsttaxi är också kollektivtrafik, därför får de aldrig kosta mer än den reguljära kollektivtrafiken.
109. Stockholms kollektivtrafik måste konstant förbättras och förenklas. Forskning och framtagning av nya innovationer inom kollektivtrafik bör därför starkt uppmuntras.
110. Region Stockholm ska fortsätta vidareutveckla konceptet med självkörande kollektivtrafik. Det skapar mer utrymme för fler avgångar och smidigare färdväg. Pilotprojekten ska kontinuerligt utvärderas.
111. Tills alla trafikslag är jämlika i lagens ögon ska stadsplaneringen utgå mer från fotgängare och cyklisters framkomlighet för att balansera biltrafiken. Därför är det positivt med regleringar som fler gågator och minskad biltrafik i Stockholms innerstad. På sikt ska målet vara en bilfri innerstad
112. Centralbron ska grävas ner och dess markyta bör nyttjas så effektivt som möjligt för stadens invånare.
113. Sammankopplingen i trafiken av Stockholms olika stadsdelar ska öka. Var det ska byggas nya sammankopplingar ska vara baserad på den främsta trafikvetenskapliga forskningen samt med hänsyn till miljö och klimat.
114. Stockholms cykelvägar ska breddas för att skapa förutsättningar för olika typer av cyklism.
115. Marknadshyror ska införas vid tecknande av nya hyresavtal och hyresregleringar tas bort. Samtliga kommunala bostadsbolag ska säljas ut för att övergå till en mindre reglerad bostadsmarknad. För att ersätta den sociala funktion som dessa bostadsbolag fyller ska ett system med social housing införas.
116. Bostadsbidraget, så som det ser ut idag, är oförenligt med fria marknadshyror då det skapar ett prisgolv för boende. Därför ska bostadsbidraget avskaffas. Boendekostnader ska täckas av ett behovsprövat socialbidrag.
117. Stockholm behöver förtätas och moderniseras. Befintlig markreserv bör snarast upplåtas till privata aktörer för bebyggelse. Exempel på områden som passar sig för upplåtelse av ny byggnation är exempelvis Nationalstadsparken och Kymlinge.
118. Det kommunala planmonopolet ska avskaffas för att möjliggöra för mer byggnation. Då får byggnation som är nyskapande, hög och tät möjlighet att realiseras till fullo genom en stärkt äganderätt. Detaljplaner helt ersättas av områdesplanering som beslutas på regionnivå men som endast tar hänsyn till planering av samhällsviktig verksamhet som avlopp eller belysning.
119. Stockholms förorter ska integreras och byggas ihop till större enheter. Nya bostadsbyggen bör i första hand lokaliseras så att de ansluter till befintlig bebyggelse.
120. Mer blandad bebyggelse ska planeras. Växlande upplåtelseformer och blandad bebyggelse motverkar sociala problem, utslagning, förslumning och segregation. Det bidrar även till att skapa ett närsamhälle där invånarna i högre grad är engagerade i vad som händer i området.
121. Skönhetsrådet, arkitekturpolicyn och andra offentliga instanser inom Stockholms stad som inskränker på äganderätten till förmån för vissa estetiska önskemål ska avskaffas.
122. Fler studenter vid Stockholms universitet och högskolor ska ha möjlighet att få bostad. Därför måste det byggas fler studentbostäder i Stockholms län.
123. Stockholms vatten är i stort inte en exploaterad yta. För att komma till bukt med bostadsbrist bör utnyttjandet av oanvända hamnar och flytande bostäder uppmuntras.
124. Villkoren för att få beviljat bygglov ska drastiskt sänkas. Avslag på bygglov ska endast beviljas då granne eller allmänhet kan utsättas för fara eller betydande olägenheter. Om en detaljplan för en byggnad godkänns ska denna detaljplan vara giltig över hela landet och i hur många upplagor som helst.
125. Bullerregler ska bli mindre strikta och utgå från uppmätt buller inomhus. På platser där högljutt buller förekommer bör man alltså kunna bygga tätt isolerade byggnader. Uteplatser ska inte ha några bullerregler.
126. Det ska inte finnas något krav på solljus i nybyggda bostäder, då sådana förhindrar tätt byggande och dessutom att bygga enkelsidiga lägenheter mot norr. Dessutom så ska dagsljuskrav lättas upp för att möjliggöra en tätare stad.
127. Regler kring, planlösning, och parkering bör avskaffas. Reglerna resulterar i färre och dyrare bostäder och skadar framför allt de mindre välbeställda. Människor bör själva tillåtas bestämma om det är kvaliteter de vill ha och är villiga att betala för.
128. Reavinstskatten ska slopas och ersättas med en markskatt som baseras på den ägda markens värde. Detta för att främja byggande och motverka ineffektiv markanvändning.
129. Huruvida en individ väljer att bo i stad eller på landsbygden är inget som staten bör intressera sig för. Samtliga landsbygdsstöd bör därför avskaffas.
130. I stadsplaneringen måste större hänsyn tas till alla människors säkerhet och trygghet än vad som görs i dag. Exempelvis måste belysningen i parker och gångtunnlar förbättras.
131. Exkluderande design ska inte vara en del av stadsplanering.
132. Närhet till parker och naturområden är viktig. Därför ska man vid planering av nya stadsdelar, bostadsområden eller vägbyggen ta hänsyn till detta.
133. Systemet där små lokala intressenter, exempelvis skolor och caféer, får ansvar för parkvård ska uppmuntras och utvidgas.
134. Att Viktigt Meddelande till allmänheten (VMA) kan nå befolkningen vid händelse av kris eller krig är grundläggande för samhällets beredskap. Därför ska VMA byggas ut så att det når fler offentliga platser, exempelvis tunnelbanenätet.
135. Olika typer av riksintressen täcker stora delar av Sverige. Syftet med riksintressen var att skydda enskilda områden som har en särskild betydelse, men så har inte blivit fallet. Riksintressen måste bli svårare att utse och tidsbegränsas så att de kontinuerligt omprövas.
136. Maktbalansen mellan hyresgästföreningar och fastighetsägare måste balanseras. Ingen av parterna bör ha förhandlingsrätt och det ska vara upp till hyresgästerna själva att avgöra huruvida de vill betala hyressättningsavgift.
137. Det finns olika broöppningar i Stockholm som när de öppnas förhindrar trafikflödet. Broöppningar ska genomföras oerhört restriktivt och anpassas efter när trafiken är på låga nivåer.
138. De inskränkningar som Stockholm stad genomför av ny teknik, exempelvis elsparkcyklar eller annonserande båtar, är godtyckliga och höjer inträdesbarriärerna för konkurrens och kvalitét för nya innovationer.
139. Tillstånd, avgifter och trafikregler ska harmoniseras mellan trafikslagen och inget trafikslag ska äga företräde i stadsplanering före det andra. Regler ska vara generella och eventuella restriktioner utgå ifrån mått som slitage på vägar, påverkan på miljön, hur mycket utrymme fordonet tar upp och fordonets säkerhet. Kommuner ska inte heller kunna reglera antalet fordon.
140. För att klara av den ökade belastningen på järnvägen för både gods- och persontransporter och säkra framtidens infrastruktur bör nya stambanor för höghastighetståg byggas.
141. För att möta behovet av pålitlig infrastruktur bör byggandet av spårväg längs vissa högt belastade sträckor i innerstaden byggas.
142. Kommuner har i dag möjlighet att skapa så kallade kommunala naturreservat. Kommunala naturreservat används ofta som en skenmanöver för att stoppa nybyggnation i kommunen. Denna möjlighet bör tas bort eftersom naturreservat enbart bör vara för särskilt skyddsvärd miljö som beslutats på nationell nivå.
143. De skattepengar som satsas på nya vägar och järnvägar ska ge minst lika mycket tillbaka i minskade restider och annan samhällsnytta. Därför bör beräkningar kring samhällsekonomisk lönsamhet vara vägledande för vilka investeringar som blir av.
144. Region Stockholms kommuner ska sträva efter att slås ihop i större enheter för att dra nytta av stordriftsfördelar. Bland annat ska Stockholm stad slås ihop med Solna och Sundbyberg.
145. Trafikförordningen bör reformeras så att cykelbanor klassas som en väg lika mycket som en bilväg, bara med begränsning av vilka fordon som får användas. Detta för att underlätta byggnation av cykelvägar.
146. Så länge lagstiftningen kring bostäder styr vilka boendeformer som finns ska studentbostäder räknas som en egen boendeform för att underlätta nybyggnation. Studentbostaden är en tillfällig bostadsform och det är orimligt att samma regler för exempelvis utrustning, buller och storlek ska gälla i den som för andra lägenheter.
147. Det ska vara lättare för samfälligheter att inrätta laddstationer för elbilar. Idag behöver de ansöka om att få sitt anläggningsbeslut ändrat av Lantmäteriet vilket är krångligt och dyrt. Därför behöver det kravet slopas.
148. 24-timmarsregeln gällande gatuparkering leder till onödiga fordonsförflyttningar, och är dålig för miljön och klimatet. Den bör därför avskaffas som huvudregel i trafikförordningen.

§ 6 Migration och integration

149. Rätten att bosätta sig var man vill, fri in- och utvandring, är en självklarhet. Visumtvånget för utländska medborgare ska avskaffas och utvisning ska förbjudas. I väntan på total viseringsfrihet ska flyktingar kunna ansöka om asylvisum för inresa i EU. Pass eller andra identitetshandlingar ska då inte krävas. Sverige ska verka för att på sikt uppnå fri invandring till EU.
150. I väntan på fri invandring ska det bli lättare för fler att invandra till och få stanna i Sverige. Den reglerade invandringen ska präglas av humanitet, rättssäkerhet och förutsägbarhet. Särskilt prioriterat är en friare arbetskraftsinvandring och en generös bedömning av flyktingskäl. En utvidgad legal invandring ger förutsättningar för att minska antalet papperslösa, det vill säga personer som vistas i Sverige utan tillstånd.
151. Tills tillståndsprövningen av arbetskraftsinvandring avskaffas ska facken inte vara remissinstanser med möjlighet att tillstyrka eller avstyrka behovet av nya arbetare.
152. När valet står mellan individ och system måste individen alltid prioriteras. För att möjliggöra fri invandring, även under stora flyktingströmmar, ska därför offentlig sektor och välfärden, i den mån det behövs, nedprioriteras.
153. Tillfälliga uppehållstillstånd ska avskaffas helt till förmån för permanenta uppehållstillstånd.
154. Samtliga ensamkommande flyktingbarn som söker asyl eller permanent uppehållstillstånd i Sverige ska beviljas detta.
155. Alla barn födda inom Sveriges gränser ska erbjudas svenskt medborgarskap.
156. Migrationsverket ska, vid bedömning av uppehållstillstånd för asylsökande eller papperslösa familjemedlemmar till barn som har uppehållstillstånd eller medborgarskap i Sverige, tungt väga barnens rätt att få stanna i Sverige och växa upp med sin familj.
157. En asylsökande ska kunna ändra i sin bakgrundsberättelse under asylprocessens gång utan att förändringen i sig självt hålls emot den asylsökande eller anses indikera en brist i den asylsökandes trovärdighet.
158. Migrationsverkets språkanalyser för att fastställa en asylsökandes ursprung ska avskaffas. Migrationsverket ska ha för praxis att alltid lita på den asylsökandes ord i fråga om nationellt ursprung.
159. I väntan på att Dublinförordningen reformeras ska Sverige undanta ensamkommande flyktingbarn från Dublinförordningens förstalands-princip, och föra asylprocessen för dessa barn i Sverige oavsett tidigare bakgrund i andra EU-länder.
160. De utvisningar som sker av etniska minoriteter som strider mot Schengenregelverket ska upphöra. De kryphål som finns i dagens Schengenegelverk ska täppas igen.
161. För att garantera lagliga vägar till Sverige ska humanitära visum införas.
162. ID-kontroller eller brist på identitetshandlingar får aldrig hindra någon från att söka asyl i Sverige.
163. Många flyktingläger saknar idag tillgång till grundläggande samhällsinstitutioner som exempelvis polis, domstol, brandskydd eller skola trots att de kan vara hem till hundratusentals personer. UNHCR ska tilldelas tillräckliga resurser för att upprätta säkra förhållanden i flyktinglägrena och öka tillgången till viktiga samhällsresurser i väntan på att de kan hitta ett mer permanent hem.
164. Flyktingmottagande ska inte vara ett kommunalt beslut. Kommuner ska vara skyldiga att bistå med bostad till nyanlända flyktingar och staten har ett ansvar att möjliggöra för kommunerna att ta emot flyktingar.
165. SFI ska läggas ned och individer som behöver lära sig det svenska språket eller på annat sätt komplettera sin utbildning ska göra det på samma plats som övriga kompletterar sin utbildning, Komvux.
166. Många flyktingar som kommer till Sverige har upplevt krig och lider av posttraumatisk stress eller andra psykiska besvär. Detta försvårar svenskinlärning och jobbsökande, och därmed integrationen. Traumavården ska vara lättillgänglig och ges mer resurser.
167. Snabbspår till svensk medborgarskap via lag-och språktest ska införas.
168. Den lagliga rätten till skolgång för asylsökande och papperslösa barn ska utvidgas till att även gälla förskolan.
169. Papperslösa ska ges rätt att nyttja rättssystemet utan att detta i sig ska leda till utvisning eller att personuppgifter lämnas till gränspolisen.
170. Papperslösa ska ha tillgång till bibliotekskort i hela Stockholms län.
171. Regeln som säger att medborgare i länder utanför EU som är gifta och bosatta i Sverige ska utvisas om skilsmässa sker inom 2 år ska avskaffas.
172. Att fly på grund av klimatförändringar eller miljökatastrofer ska vara grund för asyl i Sverige. En internationell överenskommelse för att utarbeta rättigheterna av klimatflyktingar ska tillkomma.

§ 7 Miljö, klimat och energi

174. Människor är beroende av sin omgivning. Vi behöver mat att äta, vatten att dricka, luft att andas och råvaror att bruka, men också en myllrande biologisk mångfald och en omgivning som kan bidra till vår livskvalitet. Tillväxt och miljöhänsyn kan gå hand i hand och måste göra det när man har ett långsiktigt perspektiv. Miljöhänsyn och en hållbar samhällsutveckling är förutsättningar för människans utveckling, överlevnad och frihet.
175. Hot mot miljön uppstår när människan behandlar naturen på ett oansvarigt sätt. Marknadsekonomi i kombination med ekonomiska styrmedel är det effektivaste systemet för resurshantering. En fri, global och universell konkurrens på klimat- och miljövänliga villkor är en förutsättning för en långsiktig, hållbar tillväxt.
176. Utvinning av fossila energikällor borde få ett slutdatum och därefter förbjudas
177. Energimarknaden ska styras av marknadskrafter och staten ska förhålla sig teknikneutral. Därför ska statliga subventioner till olika energislag avskaffas.
178. Staten ska ge ekonomiska bidrag till forskning som rör alternativa och miljövänliga energikällor och material.
179. Förhoppningen är att klimatförändringarna ska förhindras. Ifall så inte sker måste det offentliga vidta åtgärder för att säkra människors säkerhet vid händelse av kraftigt förändrat klimatläge.
180. Man ska aldrig kunna tjäna pengar på att förstöra miljön. Dagens milda straff gör det möjligt för företag att tjäna mer än de förlorar på att bryta mot miljöbalken. Därför ska lagstiftningen skärpas och bötesbeloppen höjas.
181. Utsläppen av fosfor och kväve måste minska. Sverige ska samarbeta med Östersjöländerna för att minska utsläppen och förhindra havsdöd.
182. Fjärrvärmenätet ska fortsätta byggas ut.
183. Avdragsrätten för resor till och från jobbet subventionerar storstadsbor bilpendling. Därför ska det avskaffas.
184. Antibiotikaresistens är idag en av mänsklighetens största utmaningar. EU bör därför införa en gemensam djurskyddslag där användandet av antibiotika kraftigt begränsas.
185. Vid offentlig upphandling av livsmedel ska det ställas hårdare krav på hållbarhetsaspekter inom miljö- och klimatpåverkan, antibiotikaanvändning och djurskydd.
186. För att förhindra onödigt lidande så ska kosmetika, tobak och hygienprodukter inte testas på djur.
187. Samtliga skattefinansierade bespisningar ska arbeta för att minska matsvinn.
188. Slakt ska alltid ske där djuret lever, eller i nära anslutning. Transportsträckor som är längre än idag lagstadgad maxgräns ska ej delas upp med tanke på den stress som detta medför för djuren.
189. Det behövs fler ekonomiska incitament för att öka materialåtervinningen. Därför ska pantsystemetet utökas för att gälla fler förpackningar och material. Panten ska även viktas så att den står i proportion till miljöskadan.
190. Systemet med elcertifikat ska avvecklas eftersom det innebär en ineffektiv subvention.
191. Sverige bör delas in i fler elområden än dagens fyra. Fler elområden behövs för att balansera utbud och efterfrågan lokalt, genom att göra det mer lönsamt att investera där behoven är som störst.
192. Av klimatskäl ska flyg inte användas mer än nödvändigt. Därför ska inrikesflyg som släpper ut växthusgaser vara förbjudet mellan storstadsregioner med goda tågförbindelser.
193. För att minimera slösaktiga kommunala miljösatsningar ska staten från centralt håll bistå kommuner med expertis och råd för hur såväl lokala miljöfrågor som klimatomställningen bäst ska skötas.
194. Det kommunala avfallsmonopolet ska avskaffas.

§ 8 Rättspolitik och grundlagsfrågor

194. En fungerande rättsstat tillförsäkrar de enskilda individerna rättssäkerhet, rättstrygghet, skydd från statens övergrepp och en generell rätt till domstolsprövning. En stark konstitution ska tydligt definiera statens mandat och begränsningar till skydd för medborgarna och det demokratiska systemet.
195. Alla de som berörs av politiska beslut ska ha möjlighet att ta del av dessa beslutsprocesser. Därför ska alla beslutande församlingar vara öppna för allmänheten och dokumenterade genom lagstadgat krav på protokollföring under möten. Av särskild prioritet är att öka transparensen i riksdagens utskottsarbete.
196. Möjligheten att dra statsråd, justitieråd och regeringsråd eller jämbördes inför åtal ska stärkas genom införandet av riksrätt.
197. Regeringens benådningsrätt ska avskaffas. De som sonat sitt brott snabbare än det utdömda brottet ska endast använda möjligheten till villkorlig frigivning.
198. Förtroendevalda revisorer i kommuner uppnår inte de krav på professionalism och oberoende och därför ska de helt ersättas av en självständig och professionell revision inrättas i samtliga kommuner.
199. I mål i förvaltningsdomstol är nuvarande regel att varje part står för sina egna rättegångskostnader. Den som vill överklaga ett felaktigt myndighetsbeslut kommer alltså, oavsett utgången i målet, att tvingas stå för sina egna rättegångskostnader, vilket försvagar incitamenten att göra sin rätt gällande. Ersättningsreglerna bör reformeras så att vinnande part slipper betala sina egna rättegångskostnader.
200. I dag är polisens spaningsbefogenheter inte lagreglerade, trots att spaningar kan innebära stora integritetsintrång för enskilda. I en rättsstat bör statsmaktens kartläggningar av enskilda individer följa lagstadgade krav. Polisens spaningsbefogenheter bör därför lagregleras.
201. Rätten att freda sig själv och sin egendom är en grundläggande rättighet. Dessvärre har nöd- och nödvärnsrätten i praxis visat sig vara begränsad. Det bör i högre utsträckning än vad som i dag är fallet vara tillåtet att försvara sina grundläggande rättigheter från brottsliga angrepp.
202. Vissa av de myndigheter som bedriver granskning ska få befogenhet att tvångsförvalta verksamheter vid synnerliga skäl tills problemen är åtgärdade, utöver de befogenheter de innehar idag. Oaviserade besök ska även vara norm.
203. Mötesfriheten är en av de mest grundläggande rättigheterna. Därför ska ordningslagen reformeras till att allmänna sammankomster endast får inskränkas vid hot mot människors hälsa och egendom. Man ska inte behöva söka tillstånd för att anordna en allmän sammankomst på privat mark man äger. Ordningslagen ska inte heller reglera i vilken form man får förtära alkohol eller mat, samla in pengar, projicera budskap, spela ljud som inte skadar och ägna sig åt tillfällig försäljning. Kommunernas rätt att inskränka dessa aktiviteter ska avskaffas. Även förbudet mot pornografiska föreställningar i ordningslagen ska avskaffas.
204. För ändring av grundlagen ska det krävas två likalydande riksdagsbeslut, fattade med kvalificerad majoritet och med ett mellanliggande val.
205. Det bör införas en plikt för berörda myndigheter att i god tid inför val till riksdagen informera väljarna om vilande grundlagsändringar.
206. Förfarandet för att bli högsta beslutande tjänsteman i svenska myndigheter behöver förbättras genom ökad transparens, tydliga krav och rättssäkerhet. De chefsposter som idag tillsätts av regeringen, exempelvis generaldirektörer och landshövdingar, ska beredas och godkännas av en extern tjänstetillsättningsnämnd men regeringen fattar det formella anställningsbeslutet. Kravprofilerna ska vara tydliga och öppna och konstitutionsutskottet ska granska om regeringens anställningar är förenligt med lagen.
207. Vid en statsministeromröstning ska hela regeringen med alla statsråd presenteras och röstas om i klump istället för att en enskild statsministerkandidat.
208. Det ska kodifieras i lag hur många ministrar som får styra respektive departement.
209. Frihet från värnplikt och medborgartjänst bör grundlagsskyddas.
210. Monarkin är en kvarleva från den tid då Sverige var en diktatur. Monarkin bör därför avskaffas.
211. Tills dess att monarkin är avskaffad och hovets organisation är upplöst ska hovförvaltningen ingå i rättsordningen på samma sätt som resten av den svenska staten. Statschefen åtalsimmunitet ska avskaffas och kungafamiljens särskilda status ska upphävas.
212. Polisen ska inte sätta ett pris på att utöva våra rättigheter. Därför ska avgiften för demonstrationstillstånd avskaffas helt.
213. De långa handläggningstiderna på Nationellt forensiskt centrum skapar flaskhalsar i brottsutredningar, som i sin tur förhindrar brottsuppklaring och lagföring. För att öka effektiviteten och förkorta handläggningstiderna bör delar av verksamheten konkurrensutsättas.
214. Svensk kriminalvård är i dag dyr och ineffektiv. För att öka kostnadseffektiviteten ska Kriminalvården övergå till större men färre enheter. Delar av kriminalvårdens verksamhet ska konkurrensutsättas, exempelvis vissa transporter.
215. Att allemansrätten inte idag har någon definition i lagen ökar otydligheten för medborgarna. Därför behöver den definieras och avgränsas i grundlagen. Kommersiellt bruk av annans privata mark med hänvisning till allemansrätten bör förbjudas.
216. Kompetensen för hur man bemöter personer som utsatts för sexuella övergrepp och hedersrelaterat våld måste bli större. Därför ska obligatoriska kurser införas på läkar-, sjuksköterske- och polisutbildningarna, samt för jurister som väljer att arbeta inom området och personal inom skolväsendet. Kurserna ska också omfatta färdigutbildade personer verksamma i nämnda professioner.
217. Personer som suttit i fängelse ska ha förutsättningar att återgå till ett normalt liv efter avtjänat straff. För att möjliggöra detta bör mer fokus och resurser riktas mot rehabilitering.
218. Straffen för människohandel bör skärpas och arbetet för att motverka trafficking måste få mer resurser.
219. I de allmänna valen till kommun, region och riksdag ska kommunen, länet och landet bestå av en enda valkrets.
220. Stadsdelsnämnder och kommundelsnämnder ska avskaffas. De ökar inte närdemokratin, utan innebär bara ökad administration och att det blir svårare att hålla koll på kommunens ekonomi.
221. Offentliga aktörer ska inte genom opinionsbildande marknadsföring hävda verksamhet som överskrider den rätt de fått av det svenska fallet.
222. Hemlig rumsavlyssning, så kallad buggning, ska alltid bygga på domstolsbeslut och gälla grova brott. Sådan avlyssning innebär en stor kränkning av rätten till privatliv och ska därför användas restriktivt. Därtill är riskerna för godtycklighet och ändamålsglidning vid användandet av buggning påtagliga.
223. En särskild insatsstyrka ska bildas för att föra hem svenska medborgare som har blivit olovligen bortförda utomlands.
224. Polis och åklagare ska inte själva kunna provocera fram brott eller bevis på brott. Därför ska varken brotts- eller bevisprovokation vara tillåtet.
225. Polisen, Kriminalvården och väktare är bland få centrala samhällsfunktioner som inte har en särskild tillsynsmyndighet, i likhet med andra centrala samhällsfunktioner. En tillsynsmyndighet för polis, kriminalvård och väktare skulle förbättra systemtillsynen och möjliggöra en oberoende granskning.
226. Varje individ har en generell rätt till prövning i domstol och överklagan av beslut. Trots det kan beslut fattade av kommunala bolag inte överklagas till förvaltningsrätten. Inte heller kan lokala näringsidkare överklaga kommunala beslut. Dessa begränsningar är godtyckliga och bör avskaffas för att stärka individens rätt gentemot kommunen. Tills lagen ändras ska Stockholms kommuner ta initiativ till att inrätta egna möjligheter till överklagande av beslut tagna av kommunen och dess bolag.
227. Det behövs utökade insatser för att fler kriminella ska hoppa av sin kriminella bana.
228. Riksdagsbostäder i innerstaden, riksdagsgym och annat som inte är direkt kopplat till riksdagsarbetet ska inte finansieras av skattepengar.
229. För att stärka de nationella minoritetsspråken ska kommuner ha möjlighet att genom kommunfullmäktigebeslut utnämna sig till officiellt flerspråkiga.
230. Det ska alltid vara tillåtet för utländska par att gifta sig i Sverige, även om personernas hemland förbjuder samkönade äktenskap.
231. Lagstiftning ska inte moralisera. Man ska kunna göra vad man vill med en död kropp så länge den döda gett sitt samtycke i levande tillstånd.
232. Straffbarhetsåldern i Sverige ska vara som idag, 15 år.
233. Sexualbrott innebär en grov kränkning av individens kroppsliga integritet och dagens straffskalor är oproportionerliga gentemot andra brott. Straffskalorna för våldtäkter och sexualbrott mot barn ska därför skärpas.
234. Den nuvarande svenska sexköpslagstiftningen skyddar inte personer som befinner sig i utsatthet. Därför ska denna lagstiftning avskaffas. Sexköp ska istället regleras med huvudfokus på att främja sexarbetarens trygghet och säkerhet.
235. Det ska finnas en yttre gräns för hur länge en person kan vara häktad och möjligheten att ålägga den misstänkte med restriktioner ska minska.
236. Att alla människor står lika inför lagen är ett liberalt fundament. Därför bör alla former av etniskt baserade lagar slopas.
237. Samröre med terrororganisationer bör göras olagligt och beläggas med fängelsestraff.
238. Införandet av anonyma vittnen samt kronvittnen skulle minska rättssäkerheten, och ska därför inte göras.
239. Frånsägning och överlåtande av ägandeskap till andra ska vara möjlig. Därför bör tvingande rättigheter inom upphovsrätt, som ideella rättigheter, gå att avtala bort.
240. Ett ”single-transferable-vote”-, eller ”enkel överförbar röst”-system bör tillämpas vid val.
241. Efter det att stater i rymden är etablerade bör privat ägande av himlakroppar tillåtas.
242. Laglotten bör avskaffas. Staten ska inte ha rätt att inskränka individers frihet genom att överskugga deras testamenten.
243. Arvsrätten ska utvidgas till att även gälla kusiner och andra avlägsna släktingar om det inte finns något testamente eller arvingar med en närmare familjekonstellation.
244. Det offentliga ska inte dela ut priser eller medaljer i likvida medel, värdemetaller eller liknande av högt värde. Om en person ska hyllas sköts det bäst av civilsamhället.
245. Den individ som klarat av relevant säkerhetsutbildning ska kunna utöva skytte med pistol och gevär av olika slag.
246. Kommunala folkomröstningar är dyra och fyller nästan aldrig den demokratiska funktion de är menade att göra och ska därmed användas mycket sällan.
247. För att ge den lokala politiken ett större fokus ska skilda valdagar för kommun- respektive riksdagsval införas.
248. Samhället ska markera att psykisk misshandel är en del av samma problem som fysisk sådan. Misshandelsbegreppet ska därför även omfatta psykisk misshandel.
249. Spärrgränsen för att vinna nationella mandat i riksdagsvalen ska sänkas till 0,29% vilket motsvarar ett riksdagsmandat.
250. Det ekonomiska stödet till riksdagsledamöter ska reformeras så att det närmare knyts till de enskilda riksdagsledamöterna i stället för partiorganisationerna.
251. För att öka insynen i riksdagsarbetet ska ett lobbyistregister införas likt det ‘öppenhetsregister’ som i dag finns i EU-institutionerna.
252. Spårsäkring vid sexualbrott ska vara avgiftsfritt i samtliga regioner.
253. Kontrollerande beteenden mot en närstående ska kriminaliseras.
254. Ett utbyggt och skärpt skadeståndssystem är viktigt för att individer som utsätts för brott fullt ut ska ersättas för den skada de åsamkats.
255. Vid varje genomförande av kroppsvisitering av ordningsvakter eller poliser ska den visiterade få en skriftlig motivering för grunden för visiteringen och var den kan vända sig för att framföra klagomål.
256. Sexuellt umgänge ska bygga på samtycke. Tjatsex är en form av övergrepp som inte bygger på samtycke, och därför ska det endast räcka med oaktsamhet för att dömas.
257. Det ska utredas om fler brott ska kunna anmälas direkt på polisens webbplats.
258. Ett förmögenhetsregister bör ej inrättas, eftersom det är ett intrång i den personliga integriteten och utgör en säkerhetsrisk för de registrerade.
259. Samtliga spärrgränser för att vinna mandat i kommunfullmäktige, regionfullmäktige, riksdag och Europaparlamentet ska avskaffas.
260. Personer som döms till fängelsestraff i Sverige ska sitta i svenska fängelser inom landets gränser. Därför ska Sverige inte hyra utländska fängelseplatser.
261. Tills dess att cannabis är legaliserat i Sverige ska Stockholms stad erbjuda sig att vara testkommun för en legalisering av cannabis.
262. Rösträttsåldern i Sverige bör ändras så att rösträtt tillfaller alla som under året valet eller folkomröstningen äger rum fyller 18 år.
263. Dagens regioner är för små och ineffektiva för att bedriva sin verksamhet och bör därför slås ihop i större enheter för att dra nytta av stordriftsfördelar.

§ 9 Socialpolitik

263. Den liberala välfärdspolitikens syfte är dels att omfördela resurser över livet, så att alla betalar skatt under de yrkesverksamma åren för att i gengäld komma i åtnjutande av stöd i livets början och slut, dels att omfördela resurser till behövande exempelvis under perioder av sjukdom.
264. Narkotikapolitiken ska vara utformad för att minimera drogernas skadeverkningar. Missbruk är inte en polisiär fråga, utan en hälsofråga, och bör hanteras som en sådan. Ingen ska straffas för att bruka eller missbruka narkotika, därför bör bruk och innehav av alla droger avkriminaliseras.
265. De narkotikarelaterade dödsfallen och smittspridning via injektionsberoende måste minska. Därför ska så kallade fixrum för människor med injektionsberoende införas men även behandlingsinrättningar som tillhandahåller säker droganvändning ska införas enligt schweizisk modell.
266. Legala marknader är alltid bättre och säkrare än illegala. Därför bör reglerad försäljning av narkotika tillåtas.
267. Forskning på narkotikaklassade preparat ska tillåtas för att öka kunskapsläget.
268. För att minska skaderisken, bör polisen på nöjesevenemang och liknande event där narkotika kan anses förekomma, såsom festivaler, dela ut kit med vilka narkotikas renlighet kan testas.
269. Det ska vara tillåtet att receptfritt sälja preparatet naloxon och andra icke-narkotikaklassade antidoter.
270. Reklam för alla alkoholhaltiga produkter bör vara tillåtet i Sverige.
271. Kommuner ska inte lägga sig i hur länge krogarna får servera alkohol. Detta ska regleras på den fria marknaden.
272. Staten ska inte detaljstyra vad krogarna serverar. De strikta reglerna om att krogar måste erbjuda ett varierat utbud av rätter för att erhålla serveringstillstånd ska tas bort.
273. Serveringar med utskänkningstillstånd ska få servera alkoholhaltiga drycker under hela öppettiden.
274. Serveringstillstånden i Stockholm stad ska godkännas likvärdigt och företag eller institutioner med hög status ska inte behandlas annorlunda än andra sökande.
275. Det generella alkoholförbudet på skolgårdar, parklekar, lekparker och Stockholms stads egna eller till staden upplåtna begravningsplatser ska avskaffas.
276. Kravet på ansökan om tillstånd för tobaksförsäljning bör avskaffas, men att en tobakshandlares möjlighet att sälja tobak bör begränsas om hen upptäcks sälja till minderåriga. Därigenom skulle godtyckliga avgifter och andra onödiga administrativa uppgifter försvinna.
277. Sjukvården ska förstatligas för att effektiviseras.
278. Vård och omsorg bör i högre grad finansieras genom obligatoriska, privata försäkringar som betalas av arbetsgivaren. Saknas arbete kan en försäkring av motsvarande kvalitet finansieras offentligt.
279. Friskvårdsavtal ska kunnas införas i primärvården och högkostnadsskyddet ska höjas. Även tandvård ska ingå i övriga sjukvårdens högkostnadsskydd. Vårdcentraler bör ges större möjligheter att utforma egna avgifter och införa friskvårdsavtal likt tandvårdens, vilket är särskilt viktigt för patienter med kroniska sjukdomar som kräver regelbundna kontroller. Dessutom bör högkostnadsskyddet viktas utefter inkomstnivå så att det höjs för höginkomsttagare. Extra avgifter bör införas vid uteblivna möten, som kostar vården miljardbelopp varje år.
280. Förbudet mot medfinansiering av vård ska upphävas. Medfinansiering, det vill säga att en patient själv står för en tilläggstjänst i vården som inte ingår i det offentliga utbudet, är i dag i praktiken förbjuden. Den etiska plattformen från Statens medicinsk-etiska råd bör revideras så att denna omotiverade inskränkning av patientens självbestämmande upphör.
281. En upplysningsplikt som omfattar privata vårdalternativ ska införas. Patienter har i dag bara rätt att få information om behandlingar och utförare som är offentligt finansierade. Det innebär att patienter sällan får information om verksamma behandlingar som inte tillhandahålls av det offentliga. Sverige borde därför införa en upplysningsplikt som omfattar även egenfinansierade behandlingar.
282. Fler akutsjukhus bör upphandlas. Det enda akutsjukhus av totalt 70 som idag drivs i privat regi hör till Sveriges bästa och mest kostnadseffektiva. Fler regioner borde upphandla driften av akutsjukhus för att öka effektiviteten i akutvården.
283. Förmånsbeskattningen av privat sjukvård och privata sjukvårdsförsäkringar ska slopas. Att erbjuda privat sjukvård och privata sjukvårdsförsäkringar till sina anställda är ett viktigt verktyg för arbetsgivare att hålla nere sjukfrånvaro samt främja hälsa och välmående på arbetsplatsen. Förmånsbeskattningen av privat sjukvård och privata sjukvårdsförsäkringar bör därför avskaffas.
284. Ett mål för sjukfrånvaron ska införas. Historiskt har den faktiska ohälsan haft en svag koppling till sjukskrivningstalen. För att hålla nere utgifterna för sjukförsäkringen behövs ett tydligt mål för sjukfrånvaron. Målet ska sättas av riksdagen och administreras av Försäkringskassan.
285. Inför en rätt att välja kejsarsnitt. Rätten att välja förlossningsmetod är idag begränsad för många livmoderbärare eftersom vaginal förlossning strikt är norm samt möjligheterna att välja kejsarsnitt är på många håll begränsade. Regioner bör erbjuda alla födande livmoderbärare att välja kejsarsnitt – och samtidigt betala den extra kostnad som ett planerat kejsarsnitt innebär för vården, genom ett så kallat medfinansieringsupplägg.
286. Med tanke på att EU:s patientrörlighetsdirektiv innebär fritt vårdval över nationsgränser är det märkligt med sådana begränsningar över regiongränser. För att utöka patientens valfrihet och förkorta väntetiderna borde fritt vårdval införas även i slutenvården.
287. Vårdgarantin bör utökas till att omfatta all offentlig vård och omsorg men modellen ska göras om enligt dansk modell. Det innebär att patienter som inte får vård på något av regionens egna sjukhus inom 30 dagar får låta sig behandlas på ett privat sjukhus eller klinik på hemregionens bekostnad.
288. Inte bara gifta par bör tillåtas adoptera tillsammans. Även personer i andra relationer bör kunna ansöka om att adoptera om de uppfyller övriga krav.
289. Ålder är ett alldeles för godtyckligt kriterium för att avgöra om någon är lämplig förälder eller inte. Ålderskraven för adoption bör därför reformeras så att alla myndiga personer som uppnår uppsatta hälsokrav får ansöka om att adoptera.
290. Insemination ska vara tillåtet även för ensamstående och vara möjlig på privat väg samt privata sjukhus.
291. En lättillgänglig och offentligt finansierad barnomsorg är viktig för barnens pedagogiska utveckling och föräldrars möjlighet att förvärvsarbeta. Arbetslösa föräldrar ska inte vägras barnomsorg. Utan möjlighet till tillsyn av sina barn har arbetslösa svårt att stå till arbetsmarknadens förfogande.
292. För ökad likvärdighet ska den kommunala socialtjänsten, innefattande bland annat äldrevård och funktionshinderfrågor övergå till statligt huvudmannaskap.
293. Socialtjänsten ska ha som praxis att alltid göra oanmälda besök hos familjer och hem där det är sannolikt att barn far illa.
294. När ett barn placeras av Socialtjänsten enligt SoL eller LVU ska det redan från början finnas en plan över hur utbildningen ska läggas upp. Detta för att minska risken för att barnet ska hamna efter i sin utbildning.
295. På hem där boende har placerats enligt lagar om tvångsvård ska det alltid finnas minst en jourhavande psykolog eller kurator på plats.
296. Psykvården och psykiatrin ska tilldelas mer resurser så att sjuka som söker vård inte tvingas stå i långa köer, och för att den vård som erbjuds ska hålla hög kvalité.
297. Alla ungdomar i Stockholms län ska ha en ungdomsmottagning tillgänglig.
298. Avgiftsfria preventivmedel ska alltid finnas tillgängligt för ungdomar på ungdomsmottagningar.
299. Myndiga personer ska automatiskt ingå i donationsregistret. Man ska enkelt kunna begära utträde när man vill
300. Ett system som gör det möjligt för människor att donera organ till sjukhus mot ersättning ska införas.
301. Homosexuella män ska kunna donera blod på lika villkor som heterosexualla män. De nuvarande tre karensmånaderna som gäller för heterosexuella ska även gälla homosexuella män, istället för de tolv månader som gäller idag.
302. Kravet på svenskt personnummer och att kunna tala svenska för att donera blod ska avskaffas.
303. För att öka möjligheten för alla att tillgängliggöra sig vård ska vårdkliniker inte kunna kräva vårdnadshavares godkännanden.
304. Åldersgränsen för sterilisering är idag godtycklig och bör sänkas från 25 år till 18 år.
305. Personlig assistans innebär förstärkt personlig frihet, och därför ska det offentliga stå för en generös utdelning av tjänsten.
306. För att även personer med funktionsvariation ska åtnjuta frihet måste offentliga miljöer anpassas så att funktionsvariationer inte blir ett hinder.
307. Spel om pengar ska regleras i mindre utsträckning och statliga bolag som bedriver spelverksamhet ska säljas till privata aktörer.
308. Stockholms stads tak över huvudet-garanti ger hemlösa personer en säker sovplats och gör det enkelt för socialtjänsten att hjälpa dessa personer leva självständiga, självförsörjande liv. Tak över huvudet-garantin bör därför implementeras i resten av landet.
309. Fler härbärgningsplatser behövs i Stockholm. Samverkan mellan kommuner och organisationer såsom Frälsningsarmen och Stadsmissionen är nödvändigt för att hjälpa de hemlösa. Även hemlösa ska ha rätt till socialbidrag. Hemlösa ska erbjudas en individuell postbox av kommunen, för att lättare kunna återfå kontakten med samhället.
310. Tiggeriförbud är plakatpolitik som snarare handlar om att osynliggöra de sociala problem tiggeri är ett symptom av. Visionen ska vara att ingen människa hamnar så långt utanför övriga samhället att tiggeri ses som det enda alternativet. Tiggeriet ska därför motarbetas förebyggande – inte genom förbud.
311. Individen ska skyddas från tvingande kroppsliga ingrepp. Därför ska vaccin fortsatt vara frivilliga att ta. Genom information, utbildning och allmän opinionsbildning ska individer ta informerade beslut rörande deras hälsa. Föräldrar ska inte få hindra barn som vill ta vaccin de erbjuds på läkares ordination.
312. Ett särskilt farmaceutsortiment på apotek ska införas. Detta sortiment ska innehålla läkemedel som ligger mellan receptbelagda och receptfria läkemedel.
313. En obligatorisk uppföljning av personer som behandlas med hormonpreparat ska genomföras efter att behandlingen har påbörjats. Denna uppföljning kan genomföras med hjälp av en enkätundersökning.
314. För att underlätta för den psykiatriska specialistvården ska den allmänna kunskapen om psykiatrins primärvård spridas. Detta kan uppnås genom utbildning inom branschen såväl som informationskampanjer.
315. För att öka antalet patienter som får psykiatrisk vård inom ramen för vårdgarantin inom 30 dagar, ska resurser riktas mot psykiatri inom primärvården. Detta inkluderar att fler patienter med psykiatriska problem hänvisas till primärvården. Vidare ska vi fortsatt satsa på digital vård för psykisk ohälsa, vilket kan bidra till att öka tillgängligheten för en större grupp patienter.
316. För att specialister inom psykiatrin ska kunna bemöta fler patienter ska man anställa mer administrativ personal, varav vissa med kuratorskompetens.
317. Under samhällsfarliga epidemier ska ovaccinerade individer inom yrken där de utgör stor fara för människor i riskgrupper kunna sägas upp.
318. All medicinsk behandling som har rekommenderats av vårdpersonalen ska finnas tillgänglig för patienten i deras journal. Det är särskilt viktigt att medicinska behandlingar och kirurgiska ingrepp relaterade till DSD (Differences of sex development) är väl dokumenterade och enkelt tillgängliga.
319. Alla individer från 40 år som bär på bröstvävnad ska regelbundet bli kallade till screening.
320. Våld och övergrepp får aldrig förekomma på Statens Institutionsstyrelse – SiS, från personalens sida. Därför måste placerade ha rätt till en oberoende klagorätt, när den interna klagomålshanteringen inte räcker till. Dessutom ska oberoende observatörer som granskar SiS-hemmen tillsättas, för att upptäcka eventuella missförhållanden.
321. För att snabbt kunna få hjälp från socialtjänsten ska kommuner införa första linjens socialtjänst dit man kan vända sig utan att först behöva gå igenom en utredning.

§ 10 Utbildning och kultur

322. Liberal utbildningspolitik utgår från kunskapsförmedling. Det liberala bildningsidealet där bildning har ett egenvärde utgör grunden för den politiken. Att skolan sätter kunskap främst är nödvändigt för att froda det öppna och demokratiska samhället. Ett sådant samhälle är nämligen beroende av kunniga individer som ifrågasätter makten, tänker kritiskt och håller den fria debatten levande. Detta kräver ett utbildningssystem av hög kvalitet, där ingen elev lämnas efter, samtidigt som alla får utrymmet att göra sitt bästa. Varje elev ska få valfrihet i sin utbildning genom en mångfald av skolaktörer. Precis som med all annan liberal politik ska individen stå i centrum, för inga två elever är lika.
323. Att låta kommuner med varierande ekonomiska förutsättningar ansvara för ett nationellt skolväsende som ska vara likvärdigt och kompensatoriskt är problematiskt. Staten ska överta ansvaret för alla skolors finansiering genom en nationell skolpeng och alla kommunala skolor ska förstatligas.
324. Ett aktivt skolval för grundskolan ska införas. Det ska göras via ett gemensamt ansökning- och antagningssystem som inkluderar både kommunala och fristående skolor.
325. Kösystemen till grundskolor ska avskaffas. Vid platsbrist ska slumpdragning tillämpas.
326. Offentlighetsprincipen ska gälla för alla skolor som uppbär offentliga medel.
327. Skolpengen ska viktas så att de skolor som har störst behov får mer medel för sitt kompensatoriska uppdrag.
328. Ägarprövningen ska förstärkas för ägare och förvaltare av friskolor. Bara långsiktiga ägare, som kan visa på goda förutsättningar att bedriva en högkvalitativ utbildning, ska godtas. Även i de fall delar av ett bolags aktiestock handlas på börsen ska en förutsättning för tillstånd vara att det finns identifierbara, långsiktiga ägare (”ankarägare”) som uppfyller kriterierna. Utländskt ägarkapital bör vara föremål för särskild granskning, bland annat av säkerhetspolitiska skäl. Ägare som vill starta konfessionella skolor ska inte godtas.
329. Inspektionen av skolor med dåliga resultat ska skärpas och möjligheterna för staten att tvångsförvalta och ytterst lägga ner skolor, kommunala såväl som fristående, ska stärkas.
330. I väntan på en nationell, europeisk och global skolpeng ska kommunerna i Stockholms län gemensamt inrätta en regional sådan. Den regionala skolpengen ska av elevens hemkommun och eleven ska ha möjlighet att ta med skolpengen utomlands.
331. Skolor och lärosäten ska få ta in elever efter fler urvalsmetoder än betyg. Exempelvis via intervjuer och antagningsprov, samt annat som av skolan eller lärosätet anses vara meriterande.
332. Det fria skolvalet är en självklarhet. Därför ska elever i årskurs 9 ha möjlighet att söka till samtliga gymnasieskolor i och utanför det län där eleven är bosatt, baserat på slutbetyg från grundskolan eller annat intagningssätt som gymnasieskolan finner lämpligt.
333. Att gå i förskola ska bli frivilligt från det att barnet är två månader men obligatoriskt från tre års ålder. Detta för att fortast möjligt jämna ut medfödda socioekonomiska skillnader mellan barn. Storleken på klasserna ska hållas små.
334. Meritpoängen från grundskolans ämnesbetyg ska viktas efter hur många timmar som minimalt ska läsas i det berörda ämnet under högstadietiden.
335. För att stärka professionen och utveckla kunskapen inom läraryrket bör möjligheterna för lärare att forska utökas. För de lärare som endast vill undervisa ska kopplingen till forskning öka genom att Skolverket årligen ska sammanställa den bästa evidensen och utifrån dem sammanställa lärarhandlingar i metodik.
336. Spetsutbildningar och nivågrupperingar som utgår från elevers individuella förutsättningar bör uppmuntras.
337. Skolan ska undervisa om fler olika typer av förtryck och förtryck av fler folkgrupper än idag.
338. Religionsundervisningen i skolan bör bytas ut mot livsåskådningskunskap, där fler religioner än idag, men även sekulära livsåskådningar, behandlas.
339. Slöjd ska avskaffas som obligatoriskt ämne i grundskolan, där relevanta delar inkorporeras i hemkunskapen. Bild och musik ska vara obligatoriska ämnen fram till högstadiet. På högstadiet ska ett individuellt val i praktisk kulturutövning införas.
340. Sexualkunskap ska vara ett obligatoriskt delmoment i samhällskunskapsundervisningen i grundskolan och behandla frågor som könsroller, samtycke, sexualiserat våld, könsstympning, omskärelse, heteronormativitet, stigmatisering av sexuellt överförbara sjukdomar.
341. Konfessionella grundskolor ska inte tillåtas då skolan ska vara lika för alla.
342. Skolaktiviteter inom den kommunala skolan som äger rum inom religiösa lokaler eller arrangeras med religiösa inslag ska inte vara obligatoriska.
343. Den som har studerat flera gymnasieprogram ska ha möjlighet att ta ut flera gymnasieexamina inom både yrkes- och högskoleförberedande program.
344. Skolor med waldorfpedagogik ska inte tillåtas använda en egen waldorf-lärarlegitimation utan ska utsättas för samma krav på legitimerade lärare som andra skolor har.
345. En kommunal skola som omvandlas till friskola ska säljas till ett marknadspris genom öppet anbudsförande. Olika aktörer ska kunna lägga bud på skolan. Detta eftersom skattebetalarna bör få tillbaka pengar de finansierat de kommunala skolorna med.
346. Ekonomisk ansvarstagande ska uppmuntras hos kommunala skolor, omfördelningen dem emellan måste därför upphöra.
347. Fristående skolor ska ges samma rätt som kommunala att förflytta elever som trakasserat andra till en annan skola.
348. Det är viktigt att alla har möjlighet till högre utbildning, Systemet med generösa studiebidrag ska därför vara kvar. Däremot bör räntan på CSN-lånen kunna höjas, dock till fortsatt låga nivåer, för att täcka upp kostnader för uteblivna låneinbetalningar.
349. Det ska vara lättare för personer som inte gått färdigt gymnasiet att läsa universitetskurser. Antagning kan ske med högskoleprov eller annan enligt universiteten lämplig akademisk bevisning.
350. Avgiftsfria SL-kort för skolelever som bor längre än sex kilometer från sin skola ska erbjudas i grundskolan precis som i gymnasieskolan oavsett om man hade kunnat välja en skola närmare hemmet eller inte.
351. För att öka tryggheten för elever och föräldrar bör en central ansvarsnämnd inrättas för Stockholms län, dit elever och föräldrar kan anmäla skolpersonal som begått tjänstefel och elever som utsätter andra för mobbning.
352. Alla kommuner i Stockholms län ska erbjuda alla barn och ungdomar en bra skolhälsovård.
353. Stockholms län behöver mer nattöppna förskolor. Tillgängligheten ska inte vara beroende var i länet du bor.
354. Alla elever ska ha tillgång till en god yrkes- och studievägledning. Samarbete mellan utbildningsväsendet i Stockholmsregionen och med näringslivet bör uppmuntras. Karriärrådgivning ska erbjudas elever från och med den första terminen i länets gymnasieskolor.
355. Läxhjälpsträffar ska anordnas i Stockholms läns kommuner, där elever från grundskolan och gymnasiet erbjuds kostnadsfri läxhjälp.
356. Genom att öka antalet undervisningstimmar säkerställer man att alla elever får bättre förutsättningar att klara skolan. Därför ska antalet lediga dagar under ett läsår minska genom att bland annat korta sommarlovet och andra lov. Rektor eller jämbördig ska ges rätt att fritt schemalägga lediga dagar över läsåret och ålägga obligatorisk lovskola till elever i behov av det. Skollagens bestämmelser om vilka veckodagar undervisningen kan förläggas på ska även avskaffas.
357. Istället för snittbetyg ska förädlingsvärden införas för att mäta skolors kvalitet som mäter elevers genomsnittliga kunskapsprogression mellan årskurser. Det är ett mer rättvisande kvalitetsmått och andra länder med förädlingsvärden har höjt både skolresultaten och likvärdigheten.
358. Skolor ska lättare kunna expandera. Därför ska regeln som styr att en friskola inte får expandera i nya lokaler om de ligger mer än 100 meter från den befintliga verksamheten avskaffas. Det leder till onödigt långa köer.
359. En fast timplan i grundskolan och gymnasiet borde införas, där 1 poäng motsvarar en undervisningstimme.
360. Skolinspektionen ska inte behöva förvarna skolan om sin inspektion. Detta för att ge en så sanningsenlig bild av skolans situation som möjligt.
361. Tentor i januari ger studenter sämre möjlighet till ledighet och är en byråkratisk lösning på ett problem. Istället borde höstterminen starta tidigare för att på så sätt ha sista tentorna i december.
362. Förstelärarreformen fungerar inte som den var tänkt. Förstelärarsystemet ska avskaffas och istället ska rektorer få avgöra premiering av enskilda lärare.
363. Kommunala gymnasieskolor i Stockholms län ska ha som del av sin årsplan att bjuda in de politiska ungdomsförbunden till debatt eller bokbord, minst en gång per läsår.
364. Biblioteket fyller en central folkbildande funktion i det svenska samhället. Det ska vara avgiftsfritt att låna böcker och alla ska ha tillgång till fri information. Det övergripande målet med offentliga anslag till bibliotek ska vara att främja ett ökat läsande och ökat kvalificerat kunskaps- och informationssökande. Detta bör direkt återspeglas i ersättningssystemet för biblioteken genom en bibliotekspeng. Avtal ska tecknas med varje biblioteksenhet och ersättningen ska baseras utifrån kvalitétsmått som antal besök, antal utlån och antal timmar de är öppna. Detta för att motivera stimulera fria entreprenörer att starta privata bibliotek.
365. Biblioteken och kulturarvet, såsom museer och offentliga arkiv, bör digitaliseras för att öka tillgängligheten och för att underlätta forskning.
366. Politisk styrande av vilka specifika verk som finns tillgängliga på offentligt finansierade bibliotek ska förbjudas. detta gäller även styrning av vilka språk som erbjuds.
367. Eftersom kvalitet kommer av konkurrens syftar en liberal kulturpolitik till att öka konkurrensen i kultursektorn, och förflytta makten över den kulturella verksamheten från staten till en mångfald av aktörer.
368. Akademiska Hus ska avskaffas till förmån för att Sveriges universitet och högskolor ska få äga sina egna byggnader.
369. Poänggränserna för att legitimerade lärare ska få utökad behörighet borde harmoniseras, så att alla ämnen per utbildningsnivå kräver lika långa studier.
370. Reglerna för vilken årsnivå en lärare får undervisa är otydliga och godtyckliga och ska därför harmoniseras och förenklas.
371. För att bekämpa lärarbrist inom vissa gymnasieämnen ska alla som är behöriga att undervisa på universitet och högskolor också kunna undervisa inom relevanta ämnen i gymnasiet.
372. Kulturstöd kan snabbt övergå till skatteslöseri och ska sänkas från dagens nivåer. Det ska även ställas krav på motprestation vid tilldelning och tillfalla en mångfald av externa aktörer. En särskild extern nämnd ska bedöma behov av inköp av konst. Kulturstöd ska så långt det går ske i form av kulturpeng för att öka individens valfrihet och kulturens oberoende.
373. Staten ska inte censurera media. Därför ska Statens medieråd avskaffas.
374. Begränsningarna av förvärvssyfte och digital form inom återgivningsrätt i upphovsrättslagen bör tas bort.
375. Istället för nolltoleranspolicys mot graffiti bör städer ha en mer tillåtande attityd till gatukonst.
376. Då idrottsinfrastruktur planeras och distribueras ska detta göras på ett sätt som inte missgynnar något kön.
377. Staten ska avskaffa de verkningslösa bidragen till Riksidrottsförbundet.
378. Det är inte statens roll att motverka svensk supporterkultur. Därför ska användandet av polisens villkorstrappa avskaffas.
379. Lagstiftningen mot pyroteknik som bengaliska eldar är godtycklig och slår hårt mot supporterkultur och ska avskaffas. Arrangörer av evenemang ska vara fria att själva bestämma sina policys gällande pyroteknik.
380. Högvakten fyller främst en ceremoniell funktion och ska därmed avskaffas.
381. Kungliga hovstaterna ska avskaffas och slottsstaten ska säljas ut.
382. Sverige och övriga tidigare kolonialmakter bör snarast återbära de kulturminnen man stulit till sina ursprungsländer.

§ 11 Försvar och säkerhet

383. Ett militärt försvar är en naturlig följd av individer upplåter till staten att försvara dem mot yttre eller inre hot. För liberaler måste våldsanvändning dock ses som en sista utväg. Ett militärt försvar är en försäkring i de situationer då fredliga insatser inte räcker till.
384. Alla demokratiska stater har rätt att försvara sig mot yttre och inre hot. Denna rätt ska alltid utövas i linje med rådande lagstiftningar och tillämpliga internationella konventioner.
385. Sverige ska söka medlemskap i NATO.
386. Försvarsbudgeten ska uppgå till minst 2 % av BNP.
387. Värnplikten ska avskaffas och ersättas av ett yrkesförsvar.
388. Ersättning och löner för rekryter och anställda inom Försvarsmakten måste höjas för att en personalförsörjningsmodell med yrkesförsvar ska fungera.
389. Eftersom säkerhetshot förändras med tiden måste Sverige prioritera satsningar på cyberförsvar.
390. Sveriges insatser i utlandet ska ha ett feministiskt syfte och utföras med hänsyn till kvinnors och barns situation och särskilda utsatthet i väpnade konflikter.

§ 12 Utrikespolitik

391. För liberaler stannar inte strävan efter ett bättre samhälle vid nationens gränser. De grundläggande fri- och rättigheter som omfattar oss ska även gälla för människor i resten av världen. Vårt mål är en värld där allas lika värde respekteras, där alla ges chansen att lyckas och där individer lever i harmoni med varandra. Det är vårt ansvar att alltid stå upp för och stödja demokratiska krafter världen över.
392. Sveriges viktigaste utrikespolitik är medlemskapet i Europeiska Unionen. Sverige ska verka för att EU:s gemensamma röst i utrikespolitiken blir starkare.
393. Alla människor borde leva under samma rättigheter och lagar. Nationalstaten med dess hinder och gränser borde därför avskaffas. En världsstat bör därför på sikt införas för att ersätta nationalstaterna.
394. Grupper som lever under diktatoriskt förtryck ska få den demokratiska världens stöd i deras frigörelse och i bildandet av nya demokratiska stater. Dessa statsbildningar bör inte byggas på etnisk separatism.
395. Sverige bör aktivt stödja en demokratisk utveckling i alla länder som inte är fullgoda demokratier. Däribland ska stöd till demokratiska oppositionspartier ingå.
396. Sverige ska verka för att FN ska anta en HBTQ–konvention.
397. Sverige ska prioritera insatser för kvinnor och barn i det fredsbevarande arbetet.
398. Sverige ska verka för att andelen kvinnliga FN-medarbetare ökar.
399. Sverige ska arbeta för att motverka straffrihet för sexuella övergrepp i konflikter.
400. I de länder där Sverige har en ambassad borde den ligga i landets huvudstad.
401. Världspostorganisationen (UPU) ska reformera postsystemet till att tillåta fri prissättning på den sista delen att distributionskedjan, den så kallade “last mile”-delen av postleveransen för att skapa rättvisa marknadsregler.
402. Det svenska biståndet ska uppgå till 1% av BNI.