Globalt
För liberaler stannar inte strävan efter ett bättre samhälle vid nationens gränser. De grundläggande fri- och rättigheter som omfattar oss ska även gälla för människor i resten av världen. Vårt mål är en värld där allas lika värde respekteras, där alla ges chansen att lyckas och där individer lever i harmoni med varandra. Det är vårt ansvar att alltid stå upp för och stödja demokratiska krafter världen över.
Demokrati och mänskliga rättigheter
SJÄLVBESTÄMMANDE FÖR REGIONER
Demokrati och mänskliga rättigheter är nödvändiga inslag för att ett lands regim ska anses legitim. Regioner där en majoritet av befolkningen vill bryta sig ur stater som inte erkänner dessa värden ska ha rätt att göra så. Regioner i demokratiska stater ska ha rätt att själva genom folkomröstning avgöra sin framtida status förutsatt att det demokratiska statsskicket bevaras.
GLOBALISERING OCH BEHOVET AV INTERNATIONELLT SAMARBETE
Utvecklingen mot en allt mer global värld innebär ökad frihet och ökade möjligheter, men ställer samtidigt större krav på globalt samarbete.
VÄRLDSFEDERATION
En världsfederation, med begränsad makt, ska på sikt kunna garantera de mest grundläggande rättigheterna för alla människor.
DEMOKRATI SOM GRUND FÖR FRED OCH STABILITET
Demokrati är den främsta garanten för fred och stabilitet i världen och minskar risken för väpnade konflikter.
MOTSTÅND MOT TOTALITARISM
Att bekämpa totalitära system och fattigdom samt främja demokrati och mänskliga rättigheter är hörnstenar i en liberal utrikes- och säkerhetspolitik.
REFORMERA FN
FN har allt sedan grundandet fyllt en viktig funktion i att reglera och underlätta relationerna mellan världens länder och förenkla humanitära insatser. Dock har FN ofta använts som ett politiskt verktyg för diktaturer. FN måste reformeras, och dess beslutsprocesser bli mer demokratiska och präglas av större öppenhet, insyn och effektivitet. Åtskilliga enskilda organ inom FN-systemet saknar i praktiken all legitimitet, genom att arbetet domineras av korrupta diktaturer.
UTVIDGA FN:S SÄKERHETSRÅD
FN:s säkerhetsråd har stor makt i frågor som rör alla stater i världssamfundet, men dess sammansättning speglar Kalla krigets verklighet och inte dagens multipolära, globaliserade värld. Därför ska säkerhetsrådet utvidgas för att bättre representera världens regioner.
INDIVIDEN FÖRE FAMILJEN
I artikel 16 av FN:s allmänna deklaration fastslås det att familjen är den grundläggande enheten i samhället. Detta håller vi inte med om och därför bör familjen bytas ut mot individen.
DEMOKRATIKRAV FÖR MEDLEMSKAP I MR-RÅDET
För att återskapa legitimiteten hos FN:s råd för mänskliga rättigheter bör ett demokratikrav för medlemskap införas.
LIKABEHANDLING OAVSETT SEXUELL LÄGGNING ELLER KÖNSIDENTITET
Det är en mänsklig rättighet att behandlas lika oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Detta bör därför stå med i FN:s deklaration över de mänskliga rättigheterna samt i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.
STÖD TILL DEMOKRATIRÖRELSER
Som liberaler står vi upp för demokratiska krafter världen över. Vi stödjer därför demokratirörelser i diktaturer, samt värnar om demokratiska staters rätt att försvara sig och sina medborgare mot såväl inre som yttre hot.
LIKA MEDBORGARSKAP OCH RÖSTRÄTT
Alla som bor i ett territorium som med våldsmonopol kontrolleras av en stat skall ha samma rätt till medborgarskap och rösträtt i samtliga val som övriga befolkningen i landet.
FÖRBUD MOT DIKTATURERS FINANSIERIING AV CIVILSAMHÄLLET
Enorma summor pengar strömmar årligen in till det svenska civilsamhället från diktaturer. Detta borde inte vara tillåtet. Det ska vara förbjudet för diktaturer att finansiera organisationer, föreningar eller trossamfund i Sverige.
Global solidaritet och bistånd
GLOBAL SOLIDARITET GENOM BISTÅND
Global solidaritet handlar inte bara om bistånd. Lika mycket handlar det om områden som migrations-, handels- och miljöpolitik. Därför ska dessa politikområden samordnas och liberaliseras för att bekämpa fattigdom i världen.
UNDP:S MÅL SOM VÄGLEDNING
UNDP:s globala mål ska vägleda Sveriges globala solidaritet.
MARKNADSEKONOMI FÖR EKONOMISK UTVECKLING
En fungerande marknadsekonomi är en av nycklarna till ekonomisk utveckling. Utvecklingsländer måste därför få hjälp med att bygga upp finansiella institutioner och en fungerande infrastruktur.
SVENSKT BISTÅND
Syftet med svenskt bistånd ska vara att sprida frihet och stödja människor, länder och regioner i deras utveckling. Biståndet ska ges i form av utvecklings-, katastrof-, demokrati- och klimatbistånd. Det långsiktiga målet med biståndet är att det inte ska behövas men tills dess ska det svenska biståndet uppgå till minst 1 procent av BNI. Det övergripande målet med utvecklingsbiståndet ska vara demokrati, mänskliga rättigheter och feminism. Vårt bistånd ska inte kompensera för ledare som missköter sig utan istället stödja reformarbete, demokratisering och motverka korruption. Biståndet ska innebära jämställd fördelning av insatser samt sexuell och reproduktiv hälsa.
AVSKAFFANDET AV INEFFEKTIVT BISTÅND
Det är viktigt att ineffektiva biståndsformer fasas ut, därför ska budgetstöd och andra ineffektiva former av utvecklingsbistånd avskaffas.
PRIORITERING AV ANTIKORRUPTIONSARBETE
För att det svenska biståndet ska behålla sin legitimitet bör kampen mot korruption vara högt prioriterad.
SKULDAVSKRIVNING MED DEMOKRATIKRAV
Många fattiga länder dignar under skulder som tidigare regimer dragit på sig. Det hämmar ekonomisk utveckling och global frihandel. Skuldavskrivningar ska kunna ske, men med krav på demokratiska och ekonomiska reformer. När en odemokratisk regim i ett land faller och ersätts av ett demokratiskt styre ska de utländska skulder som den gamla regimen ådragit sig avskrivas.
NEJ TILL TVÅNGARBETE
Tvångsarbete och avsaknad av fria fackföreningar är exempel på problem i många fattiga länder. Marknad, kapitalism och frihet är det effektivaste sättet att komma ur fattigdom och arbetstvång.
MR-BISTÅND NÄR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER KRÄNKS
Vid allvarliga brott mot mänskliga rättigheterna bör Sverige införa ett så kallat MR- katastrofbistånd som ger stöd åt de människorna vars rättigheter kränkts.
Frihandel
MARKNADSEKONOMI
Enskilda individers frihet är en förutsättning för social, politisk och ekonomisk utveckling i alla länder. Marknadsekonomi är det ekonomiska system som ger de bästa förutsättningarna för en snabb resurstillväxt och därmed också social, ekonomisk, miljö- och jämställdhetsmässig utveckling. Sverige och EU ska aktivt stödja de länder som behöver hjälp med att bygga upp fungerande marknader.
FRIVÄRLDSHANDEL SOM MÅL
Frihandel genererar välstånd och målet ska vara fri världshandel. Sverige och EU bör stå upp för världshandeln genom att ta initiativ till tullsänkningar och frihandelsavtal, men kan inte acceptera att länder ostraffat sätter upp nya handelshinder utan ekonomisk vedergällning. I globala handelsorganisationer ska Sverige och EU verka för frihandel.
WTO:S ROLL OCH BEHOV AV REFORMER
Världshandelsorganisationen (WTO) har en viktig roll i att skapa internationella regelverk för handel. Förhandlingsprocedurerna måste förändras och bli mer öppna för insyn. Därtill måste fattiga länder ges förutsättningar att delta i förhandlingar på lika villkor som andra länder.
HANDELSHINDER FÖR ATT MINSKA KLIMATPÅVERKAN
Liberalismens skadeprincip omfattar även klimatpåverkande aktiviteter som i förlängningen inskränker någon annans frihet. Därför kan handelshinder som skapar incitament till att minska klimatpåverkan vara legitima.
REFORM AV VÄRLDSPOSTUNIONEN
‘The last mile’ kallas den mest kostnadsintensiva delen av postsystemet, när brevet ska överlämnas till ett postombud eller till mottagarens dörr. Den är subventionerad för vissa länder genom en prisreglering från Världspostunionen (UPU). Genom sitt medlemskap i organisationen ska Sverige verka för att reformera postsystemet till att tillåta fri prissättning på ‘the last mile’ för att skapa rättvisa marknadsregler.
Fri invandring
JA TILL FRI INVANDRING
Rätten att bosätta sig var man vill, fri in- och utvandring, är en självklarhet. Visumtvånget för utländska medborgare ska avskaffas och utvisningsärenden avgöras i domstol. I väntan på total viseringsfrihet ska flyktingar kunna ansöka om asylvisum för inresa i EU. Pass ska då inte krävas. Sverige ska verka för att på sikt uppnå fri invandring till EU.
HUMANITÄRT UPPEHÅLLSTILLSTÅND
EU ska ge uppehållstillstånd på humanitära grunder. Tills dess att EU har ett gemensamt system för asyl som tillåter detta bör Sverige ha en humanitär ventil samt en kategori för övrigt skyddsbehövande som inkluderar människor som flyr väpnad konflikt, svåra motsättningar i landet eller miljökatastrofer.
MER HUMAN INVANDRINGSPOLITIK
I väntan på fri invandring ska det bli lättare för fler att invandra till och få stanna i Sverige. Den reglerade invandringen ska präglas av humanitet, rättssäkerhet och förutsägbarhet. Särskilt prioriterat är en friare arbetskraftsinvandring och en generös bedömning av flyktingskäl. En utvidgad legal invandring ger förutsättningar för att minska antalet papperslösa, det vill säga personer som vistas i Sverige utan tillstånd.
SLOPA ARBETSTILLSTÅNDSSYSTEMET
Arbetstillståndssystemet för arbetskraftsinvandring bör slopas. Den som får ett arbete bör endast behöva anmäla detta till migrationsverket. Det bör även vara möjligt att invandra till Sverige för att därefter söka arbete under en given tid under förutsättning att man kan försörja sig under tiden.
AVKRIMINALISERING AV HJÄLP TILL FLYKTINGAR
Att hjälpa flyktingar att ta sig till EU, vilket brukar kallas människosmuggling, ska inte vara förbjudet. Likaså ska transportörsansvaret avskaffas.
PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND SOM NORM
Flyktingstatus ska vara den naturliga statusen för en bifallen asylansökan. Grundregeln ska vara permanent uppehållstillstånd och asylansökan ska automatiskt beviljas efter sex månaders väntan.
RÄTTIGHETER FÖR PAPPERSLÖSA
Papperslösa och arbetssökande är en del av samhället och ska ha rätt till vård. Så länge vi inte har fri invandring ska papperslösa ges arbetstillstånd så snart de får ett arbete. Den som beviljats uppehållstillstånd i ett EU-land ska kunna öppna bankkonto i annat EU- land på samma villkor som det EU- landets medborgare.
FÖRBÄTTRAT OCH RÄTTSÄKERT ASYLMOTTAGANDE
Svenskt asylmottagande måste förbättras. Den asylsökande ska omedelbart och hela tiden hen befinner sig i Sverige vara delaktig i integrationsprocesser. Rättssäkerheten i domstolsförfarandet för asylärenden får inte äventyras av missriktad rationaliseringsiver. Den asylsökandes ombud ska utses av migrationsdomstolen. Asylbeslut ska ges skriftligt på den asylsökandes språk. Även personer som sökt asyl och hanteras som säkerhetsärenden ska prövas i ordinarie domstol, inte av regeringen. Asylskälen får aldrig underordnas.
BAKGRUNDSBERÄTTELSE UNDER ASYLPROCESSEN
En asylsökande bör kunna ändra i sin bakgrundsberättelse under asylprocessens gång utan att förändringen i sig självt hålls emot den asylsökande eller anses indikera en brist i den asylsökandes trovärdighet.
REFORMERA SPÅRBYTE FÖR ASYLSÖKANDE
Den som under en asylprocess får ett jobb i Sverige bör kunna utföra ett spårbyte och stanna kvar i Sverige som arbetskraftsinvandrare. Nuvarande system begränsar dessutom möjligheten till spårbyte, och bör reformeras så att varje individ får börja arbeta i Sverige på de villkor som passar hen.
HÖJT EKONOMISKT STÖD UNDER ASYLPROCESSEN
Till dess att fri invandring införts kommer det vara svårt att försörja sig under asylprocessen och tills dess behövs det därför ett ekonomiskt stöd för asylsökande och flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet. Nivån för det nuvarande stödet har inte höjts på mycket lång tid och har således urholkats av inflationen. Det bör höjas till en dräglig nivå.
EGEN UTREDNING VID KRITIK FRÅN FN:S TORTYRKOMMITTÉ
Varje gång Sverige döms av FN:s tortyrkommitté skall en oberoende utredning tillsättas för att fastslå vad som behöver förändras i svensk asylprocess för att detta inte ska upprepas. En utredning bör tillsättas så snart som möjligt för att granska den kritik som redan framkommit.
ÅTERFÖRENA ANHÖRIGA
Utöver dagens regler för anhöriginvandring ska det vara fritt att återförenas i Sverige med anhörig så länge som den med uppehållstillstånd har försörjningsansvar. Sista länken ska återinföras för att bidra till en humanare flyktingpolitik.
PRIVATISERA VALIDERINGSPROCESS FÖR UTLÄNDSKA EXAMINA OCH BETYG
Staten har misslyckats med att validera utländska examina och betyg tillräckligt fort. Privatisera valideringsprocessen och skapa förutsättningar för att effektivare validera välbehövlig kompetens. Multinationella bolag har större möjlighet än till exempel Socialstyrelsen att hålla koll på utbildningar i hela världen.
JA TILL FLER KVOTFLYKTINGAR
Sverige bör ta emot ett större antal kvotflyktingar årligen. Mottagande av kvotflyktingar ger människor en möjlighet att komma hit säkert, utan att fly över medelhavet, även innan transportöransvaret har avskaffats.
SVERIGE SKA TA EMOT POLITISKA VISSELBLÅSARE PÅ FLYKT
Sverige ska, som en del av det internationella arbetet mot förtryck och diktatur, som regel ta emot politiska visselblåsare på flykt.
JA TILL PRIVAT SPONSRING AV FLYKTINGAR
Privat sponsring av flyktingar bör tillåtas i Sverige.
AVSKAFFANDE AV TVÅÅRSREGLERN VID SKILJSMÄSSA
Regeln som säger att medborgare i länder utanför EU som är gifta och bosatta i Sverige ska utvisas om skilsmässa sker inom 2 år ska avskaffas.
INKLUDERA KLIMATFLYKTINGAR I FLYKTINGKONVENTIONEN
Flyktingkonventionen behöver utökas med skrivelser om klimatflyktingar och klimatrelaterade säkerhetshot för att garantera att människor som flyr till följd av klimatkrisen får skydd.
Fred, säkerhet och försvar
MILITÄRT FÖRSVAR SOM SISTA UTVÄG
Ett militärt försvar är en naturlig följd av varje stats rätt att försvara sig själv mot hot. För liberaler måste våldsanvändning dock ses som en sista utväg. Ett militärt försvar är en försäkring i de situationer då fredliga insatser inte räcker till.
NATO FÖR FRED OCH GEMENSAMT FÖRSVAR
Nato finns till för att värna freden, säkerheten och friheten i Europa och världen. Kollektivt försvar tillsammans med andra demokratiska stater ska avskräcka aggressioner och konflikter samt förebygga och hantera kriser. Sverige ska genom sitt medlemskap i alliansen verka för att försvars- och säkerhetspolitiken i högre grad avnationaliseras och istället byggs genom internationellt samarbete. En gemensam militär styrka för alliansen ska införas för att fördjupa samarbetet.
VÄLKOMNA FLER DEMOKRATIER TILL NATO
Alla länder, inte bara nordatlantiska, som önskar bli medlemmar i Nato och som uppnår kraven på att vara en liberal demokrati och rättsstat och som önskar bidra till den gemensamma säkerheten, ska välkomnas till alliansen.
GÖR FÖRSVARSMAKTEN TILL EN MER LOCKANDE ARBETSGIVARE
Försvarsmakten måste vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna fylla personalbehoven i alla kategorier. Det blir Försvarsmakten genom att erbjuda goda villkor för att ta anställning och stanna i sin anställning. En bakgrund i Försvarsmakten måste också ge goda förutsättningar för nästa steg i livet, bland annat genom att ge förbättrade möjligheter till vidare studier efter en längre tjänstgöring. Riktvärdet för personalkostnaderna som andel av försvarsbudgeten bör vara nära Nato-genomsnittet.
JA TILL ETT MODERNT OCH STARKT SVENSKT FÖRSVAR
Sverige behöver ett modernt, allsidigt och starkt försvar. Försvaret ska kunna värna Sveriges territorium från angrepp tills hjälp från andra länder anländer. Det ska kunna bistå andra länder i vårt närområde samt delta i fredsoperationer i andra delar av världen.
FÖRSVARSBUDGET I LINJE MED NATO
Sveriges försvarsbudget som andel av BNP ska uppgå till minst NATOs målnivå.
VERKA MILITÄRT BORTOM DET EGNA TERRITORIET
Sverige bör vidmakthålla och vidareutveckla förmågan att verka militärt bortom det egna territoriet. Det kommer att höja våldströskeln för eventuella angripare och dessutom i högre grad undanhålla svenskt territorium från en konflikt. Det kommer också ge Sverige möjligheten att bistå andra länder i försvaret av deras frihet.
FÖRSVARSPOLITIK UTAN SIDOINTRESSEN
Andra politiska avvägningar än rent säkerhetspolitiska sådana skall inte tas i beaktande i den politiska styrningen av Försvarsmakten. Det gäller exempelvis industripolitiska eller arbetsmarknadspolitiska hänsyn.
AVSKAFFA VÄRNPLIKTEN
Sveriges väpnade styrkor ska bygga på frivillighet och bestå av yrkesmilitärer och frivilliga. Värnplikt ska därför avskaffas.
SÄKRHETSPOLITIK MED ETT GLOBALT ANSVAR
Ett liberalt säkerhetspolitiskt tänkande stannar inte vid Sveriges gränser. Rätt till demokrati och respekt för mänskliga rättigheter måste gälla i alla samhällen och för samtliga individer. Utrikes-, handels-, bistånds- och försvarspolitiken är instrument för att uppnå dessa syften.
JA TILL GLOBAL NEDRUSTNING
Global nedrustning främjar stabilitet och en fredlig utveckling. De frigjorda resurserna kommer till fredlig användning, vilket framför allt är viktigt för högt militariserade stater i tredje världen. Sverige ska aktivt verka för global nedrustning. Så länge det finns aggressiva diktaturer i världen kan det ändå vara ett nödvändigt ont att några ledande demokratier innehar kärnvapen. Förbudet mot kemiska och biologiska vapen ska upprätthållas. Ytterligare spridning av massförstörelsevapen måste förhindras.
EN EUROPEISK FÖRSVARSMAKT
I syfte att stå upp för frihet och fred ska EU:s väpnade styrkor stegvis integreras genom gemensam upphandling av försvarsmateriel, fler multinationella förband och på sikt en europeisk försvarsmakt med en armé som deltar i Nato. EU:s försvarsutgifter ska uppgå till minst 2% av BNP.
RIKTADE SANKTIONER
Riktade sanktioner mot de styrande är att föredra som huvudregel framför sanktioner mot ett helt samhälle. Bojkotter kan i undantagsfall användas mot varor från ockuperad mark.
SKYDD AV CIVILBEFOLKNING
Det är världssamfundets skyldighet att skydda civilbefolkningen från folkmord, krigsbrott, terrorism, etnisk rensning och brott mot mänskligheten. Militära interventioner av demokratiska stater eller sanktionerade av det internationella samfundet, är legitima om de syftar till att stoppa dessa brott. I demokratiska länder saknar våldet som politiskt medel varje berättigande. Terror mot civilbefolkning kan inte accepteras i någon situation.
EXPORT AV KRIGSMATERIEL ENBART TILL DEMOKRATIER
Sverige och EU ska bara exportera krigsmateriel till demokratiska stater. Av dessa stater krävs att de respekterar mänskliga rättigheter och att de förbinder sig att inte exportera krigsmateriel vidare till tredje land. Kontrollen av krigsmaterielexporten ska förbättras. Sverige ska även verka för att utveckla och upprätthålla FN:s vapenhandelsavtal.
FÖRBJUD STÖD TILL TERRORORGANISATIONER
Aktivt främjande av terrororganisationer ska inte vara tillåtet. Därför ska samröre som ligger utanför fri- och rättigheterna som regleras i grundlagen, förbjudas.
JA TILL EN HEMLIG INSATSSTYRKA FÖR OLOVLIGEN BORTFÖRDA UTOMLANDS
En hemlig särskild insatsstyrka ska bildas för att föra hem svenska medborgare som har blivit olovligen bortförda utomlands.
ÖKAT SVENSKT DELTAGANDE I PESCO
EU:s försvars- och säkerhetspolitik befinner sig i en formativ fas där Sveriges möjligheter att påverka dess utveckling är stora. Idag deltar Sverige för lite i samarbetet vilket minskar vårt inflytande och vad vi får ut av det, samtidigt som vi är med och delar på notan. Sverige bör därför ta en mer aktiv roll för ökat samarbete, genom att dels utfärda en nationell färdplan för PESCO, dels ingå i fler projekt och starta egna inom ramen för PESCO.
STÄRKT CYBERSÄKERHET OCH GEMENSAMT SKYDD I EU
Globaliseringen och digitaliseringen har inneburit många fördelar, men de har också ökat våra sårbarheter. Samtidigt har främmande makts aktiviteter för att försvaga Sverige intensifierats. Sverige bör därför samarbeta mer med andra länder för att möta dessa digitala hot och bland annat ansluta sig till PESCO:s cyberförsvarsprogram. Vidare bör EU:s solidaritetsklausul omfatta även cyber- och påverkansattacker för att ytterligare stärka medlemsländernas försvar mot yttre hot i den digitala miljön.
SKÄRPT GRANSKNING AV UTLÄNSKA INVESTERINGAR
För att skydda kritisk infrastruktur från utländsk makt som utgör ett säkerhetspolitiskt hot mot Sverige måste granskningen av förvärv stärkas och möjligheten att neka förvärv av säkerhetspolitiska skäl introduceras. Likväl bör Sverige verka för att EU ska kräva granskning av utländska investeringar i unionens kritiska infrastruktur, harmonisera kriterierna för dessa samt kunna stoppa förvärv som bedöms äventyra unionens säkerhet.
SVERIGE BÖR LÄMNA OTTOWAKONVENTIONEN
Sverige ska lämna Ottowakonventionen, då moderna minor inte utgör ett hot mot civila.
JA TILL ETT NATIONELLT SATELLITNÄTVERK
Sverige bör upprätta ett nationellt satellitnätverk för att stärka totalförsvaret och som i fredstid kan användas för civila syften, till exempel miljöövervakning.
