Linda Nordlund

Linda Nordlunds tal den 4 mars på Folkpartiets manifestation för Ukraina.

”I dagens komplexa och turbulenta värld är FN: s säkerhetsråd och dess uppdrag att bevara lag och ordning ett av de få sätt vi kan hindra de internationella relationerna från att glida in i kaos. Lagen är fortfarande lagen, och vi måste följa dent vare sig vi vill det eller inte. Enligt gällande internationell rätt, är det endast tillåtet att använda våld i självförsvar eller efter beslut av säkerhetsrådet. Allt annat är oacceptabelt och skulle utgöra ett angrepp.”

Det är inte mina ord. Det var Vladimir Putin som höll i pennan. I en artikel i New York Times i september förra året ville den ryske presidenten framstå som den internationella rättens främste försvarare. När det handlade om att förhindra att västländerna gick in i Syrien som svar på Assadregimens kemvapenattacker mot civila var lagen fortfarande lagen, som måste följas vare sig vi vill det eller ej.

Men nu hörs annat ljud i skällan.

Samma president som mer än någon annan har använt sin plats i säkerhetsrådet för att försäkra sig om att skyldigheten att skydda inte kommer till användning, som konsekvent värderat staters suveränitet högre än mänskliga rättigheter, säger sig nu gå in på Krim för att skydda lokalbefolkningen. Åtminstone de med ryska pass, och de som står på Rysslands sida.

När Ryssland säger sig skydda mänskliga rättigheter på Krim är det inte mer än en tunn fernissa runt imperiebyggande. Ett imperiebyggande som kommer att få konsekvenser för hela Europa.

Lagen är fortfarande lagen, och måste följas vare sig Ryssland vill eller ej. Den ryska invasionen av Krim strider mot folkrätten, och denna aggression måste få kännbara konsekvenser för det ryska ledargarnityret. Kasta ut Ryssland ur Nato:s partnerskap för fred-program. Det är uppenbart att Putins Ryssland varken är intresserade av partnerskap eller fred.

Avslutningsvis vill jag påminna Putin om vad han själv skrev för ett halvår sedan:

”Vi måste sluta använda maktspråk och återgå till de civiliserade diplomatiska och politiska lösningarnas väg.”

Dra tillbaka alla trupper, återlämna Krim till Ukraina och lämna alla ambitioner att bygga ett nytt imperium. För Ukrainas folk förtjänar demokrati. Ukrainas folk har rätt till att själva få avgöra sin framtid. Och om de väljer den europeiska vägen, ska vi i det fria Europa göra allt vi kan för att stötta dem."

Feminism utan socialism

Det må anses fult att prata om pengar. Men det är vad som krävs för att Sverige ska bli ett jämställt land. Under en livstid tjänar nämligen en svensk kvinna i snitt 3,6 miljoner kronor mindre än en svensk man.

Vi måste fråga oss vad den stora skillnaden i livsinkomst beror på. Det visar sig nämligen snart när vi tittar på forskningen att skillnaderna inte är enbart är en följd av enskilda människors fria val. Därför är det rätt att från politiskt håll göra något åt problemet.

Det finns flera orsaker till varför kvinnor tjänar mindre än män. Till viss del är det fråga om ren diskriminering, det vill säga att arbetsgivare ger kvinnor lägre lön än män som utför samma arbete och har likvärdig kompetens. Enligt Statistiska centralbyrån har män högre månadslön än kvinnor i nio av de tio vanligaste yrkesgrupperna.

Vissa hävdar att detta beror på att kvinnor i gemen är dåliga på att löneförhandla. Det är en förenkling som flyttar fokus från arbetsgivarens ansvar till den enskilda kvinnans brister. Med den argumentationen är det hennes eget fel om hon diskrimineras.

Regeringen avskaffade kravet på lönekartläggningar varje år, men nu överväger den ansvariga ministern Maria Arnholm en ny riktning igen. Det vore önskvärt.

Ett tungt vägande skäl till löneskillnaderna mellan kvinnor och män är att den svenska arbetsmarknaden är tudelad. Män arbetar främst inom det privata näringslivet, till betydligt högre lön än vad som erbjuds inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. Trots att kvinnodominerade vårdyrken kräver lång utbildning och innebär stort ansvar för andra människors liv och hälsa, ligger lönenivån under mansdominerade yrken inom exempelvis byggbranschen. En av de stora skillnaderna är att det inom vården finns få arbetsgivare att välja mellan.

Dessutom får många kvinnor inte arbeta så mycket som de vill göra, och eftersom deltidsarbete ger lägre inkomst än heltidsarbete spär detta på inkomstskillnaderna.

Under Socialdemokraternas tid vid makten konstaterade man i en offentlig utredning att kvinnor som vill arbeta heltid, men vars arbetsgivare endast erbjuder dem deltidsanställningar oftast tvingades söka deltidstjänsten. När män var i samma situation var det mest sannolika scenariot i stället att arbetsgivaren anpassade sig efter arbetstagarens önskemål.

Båda dessa exempel visar att så länge kvinnodominerade yrken i offentlig sektor i hög grad präglas av offentliga monopol har medarbetarna helt enkelt inte samma möjligheter att driva igenom sina krav.

Mer konkurrens i den offentligt finansierade sektorn, bättre företagsklimat, lägre skattebörda och minskad offentlig byråkrati är förslag som alla skulle höja sysselsättningen i Sverige och därtill stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden.

De rödgrönas vinstförbud i välfärden skulle i stället försvåra för främst kvinnliga företagare och låsa fast anställda i offentliga monopol där de endast med svårighet kan kräva bättre villkor eller lön.

Feminism är bäst utan socialism.

Linda Nordlund

Ordförande Liberala ungdomsförbundet

Linda Nordlund

Linda Nordlund är förbundsordförande för Liberala ungdomsförbundet sedan kongressen 2012. Vill du komma i kontakt med Linda? Du når Linda på linda.nordlund@luf.se Presskontakt är förbundssekreterare Ebba Tornérhielm och nås på ebba.tornerhielm@luf.se eller 070-734 57 15

Klicka på miniatyrerna för högupplösta versioner.

Bilderna är fria för publicering. Var god ange fotografens namn Clara Uddman.

http://www.luf.se/images/uploads/LindaNordlund_photo2_ClaraUddman.jpg

http://www.luf.se/images/uploads/LindaNordlund_photo3_ClaraUddman.jpg

http://www.luf.se/images/uploads/LindaNordlund_photo1_ClaraUddman.jpg

Kommentera inlägget