En kyss ska smaka frihet och mentol
Rapport om Mellanöstern och Nordarfrika
Om 2011 års protester, revolutioner och inbördeskrig i Mellanöstern
Slutet av 2010 och början av 2011 innebar dramatiska förändringar för arabstaterna i Mellanöstern och Nordafrika – historiskt sett ett område dominerat av Europeiska stormakter och idag en av världens mest odemokratiska regioner. Under vintern och våren spred sig protester, oroligheter och rena uppror från epicentret i Tunisien hela vägen till Marocko i väster såväl som Oman i öster. Händelserna kom att kallas den arabiska våren (trots att fenomenet varken begränsades till arabvärlden eller våren) med syftning dels på tidsperioden, dels på associationer till en knoppande demokrati och likheter med händelserna i Tjeckoslovakien 1968, ”Pragvåren”.
Här kan du ladda ner handlingsprogrammet i pdf
Vår politik i korthet
Integration
Vad tycker LUF om fri invandring?
- Fri in- och utvandring är en självklarhet för alla världens medborgare.
- EU måste avskaffa de hinder som finns för att människor ska kunna komma till den europeiska unionen.
- Arbetskraftsinvandringen ska uppmuntras genom att avskaffa arbetstillstånden och visumkraven.
Den svenska demokratin
Vad tycker LUF om monarkin?
- Arvsmonarkin ska avskaffas.
- Statschefen ska utses av folket.
Vad tycker LUF om författningsdomstol?
- En författningsdomstol ska inrättas i Sverige.
Feminism
Vad tycker LUF om feminism?
- En liberal feministisk grundsyn ska forma jämställdhetspolitiken.
- Var och en som besitter kunskap om de normer och könsroller som präglar vårt samhälle har också ett ansvar att förändra dessa.
Vad tycker LUF om abort?
- Rätten till fri abort är absolut och ska gälla alla
- Kvinnor från länder med abortförbud ska få komma till Sverige och göra abort.
Hur vill LUF att föräldraförsäkringen ska se ut?
- Inför individuell föräldraförsäkring.
Vad tycker LUF om kvotering?
- Människor ska inte kvoteras in på poster, detta leder bara till ett minskat fokus på den egna kompetensen. Istället ska de problem som finns på dagens arbetsmarknad åtgärdas genom gediget jämställdhetsarbete inriktat på att bekämpa de normer som ligger till grund för situationen.
HBT
Vad tycker LUF om homoäktenskap?
- Äktenskapsbalken ska ersättas med en köns- och antalsneutral samlevnadsbalk och vigsel ska endast förrättas borgerligt.
- Trossamfund ska vara fria att utforma egna ceremonier.
- Människors möjlighet att även skriva andra avtal om sin samlevnad ska alltid finnas.
Vad vill LUF göra för transpersoner?
- Det är läkarens bedömning som ska avgöra om en person ska få genomgå könskorrigering, inte personens ålder.
- Personer som genomgått en könskorrigeringsoperation ska inte tvingas till sterilisering.
- Människor ska själva få välja vilket namn de vill ha, de vill ge sina barn eller hur de vill ingå namngemenskap som makar. Namnlagen bör ändras.
Ekonomi och arbetsmarknad
Vad tycker LUF om skatterna?
- Skatterna måste sänkas
- Skatterna måste bli synliga för skattebetalarna
Vad tycker LUF om företagande?
- Skatterna måste sänkas.
- Statens detaljreglering av företag måste minska.
Vad vill LUF göra åt ungdomsarbetslösheten?
- Skolan måste bli bättre anpassad till arbetsmarknaden.
- Turordningsreglerna måste avskaffas.
- Skatten på arbete måste sänkas.
Vad tycker LUF om LAS?
- Turordningsreglerna ska avskaffas
Vad tycker LUF om diskriminering på arbetsmarknaden?
- Lönediskriminering ska göra arbetsgivare ersättningsskyldig för utebliven lön
Vad tycker LUF om punktskatter?
- Fortsatt stark punktbeskattning på alkohol, tobak och utsläpp
Skola
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet om betyg?
- Betygen kan spela en viktig roll för din framtid, därför är det viktigt att det blir rätt. Om du som elev känner att ett betyg är felaktigt ska du kunna överklaga det.
- Vi vill ha tidigare betyg. Betygen ska följa eleven genom skolgången, inte dyka upp som en överraskning innan man går ut nian.
- Betygskriterierna ska vara tydliga och ha en klar koppling till olika kunskapsnivåer.
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet om friskolor?
- Friskolorna bidrar till att skapa en bredd och valfrihet. Friskolorna behövs. Men det finns partier som är kritiska till friskolorna och det fria skolvalet. Vi i LUF kommer alltid att försvara din valfrihet!
- Alla elever ska ha rätt att välja vilken grund- och gymnasieskola de vill gå i. Därför krävs en nationell skolpeng. Men det räcker inte. Våra gränser stannar inte vid nationen, och dina gränser ska inte heller behöva göra det. Vi föreslår därför en global skolpeng så att ungdomar kan studera utomlands med stöd från Sverige.
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet att man ska göra åt mobbning?
- En mobbad elev ska aldrig tvingas byta skola.
- Rektor och lärare ska ställas till svars för mobbningsproblem som inte åtgärdas.
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet om gymnasieskolan?
- Öka valfriheten! Gymnasiet ska inte ha några kärnämnen – du ska bestämma över din utbildning.
- Praktiskt kunnande måste värderas högre. Yrkesprogrammen ska avslutas med yrkesexamen och lärlingsprogrammen med gesällbrev.
- Uppmuntra studier utomlands! Inför en global skolpeng som följer med elever som förlägger en del av sina gymnasiestudier utomlands. Internationella gymnasiestudier ska tillgodoräknas – du ska inte behöva gå om ett år för att du varit på utbyte.
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet om komvux?
- Sverige behöver mer kunskap och alla ska ha möjlighet att pröva nya vägar i livet, komvux är bra!
- Det är viktigt att komvux resurser går till de med störst behov.
Europa
Vad tycker LUF om Euron?
- Det har nu gått över 15 år sedan Sverige anslöt sig till den europeiska gemenskapen. Vi i Liberala Ungdomsförbundet tycker att det är hög tid att även Sverige fullt ut ansluter sig till gemenskapen och inför Euron som valuta.
Fred och säkerhet
Vad tycker LUF om det svenska försvaret?
- Försvarspolitiken ska i högre grad präglas av samarbete. Sverige bör söka medlemskap i NATO. EU bör utveckla sitt militära samarbete.
- Försvarets resurser måste i högre utsträckning koncentreras på förbandsverksamhet och insatser.
- Försvarsmakten ska bestå av yrkessoldater och frivilligförband.
Vad tycker LUF om militära interventioner?
- Sverige ska fortsätta den militära insatsen i Afghanistan. Vi anser att Sverige har ett ansvar i demokratiseringen av landet och i kampen mot talibanerna, för afghanernas skull.
- Vi stödjer militära interventioner som sker i syfte att stoppa pågående etnisk rensning, folkmord och brott mot mänskligheten.
- Vi stödjer demokratiska krafter världen över i deras kamp mot diktaturer.
Vad tycker LUF om NATO?
- Sverige bör så snart som möjligt gå med i NATO.
Vad tycker LUF om vapenexport?
- Sverige ska aktivt verka för att EU fastställer ett gemensamt regelverk för vapenexport.
- Svenska företag ska endast ska sälja krigsmaterial till demokratiska stater.
- Sverige bör ställa tydliga krav och se till att de köpande länderna förbinder sig att inte sälja vidare vapnen till tredje land.
Internationellt
Vad tycker LUF om frihandel?
- Sverige och EU ska aktivt stödja länder som önskar bygga upp fungerande marknader och en stabil marknadsekonomi.
- Fri världshandel ger ökat välstånd. Sverige och EU bör avskaffa handelshinder, oavsett vad andra länder gör.
- WTO fyller en viktig funktion för skapandet av internationella regelverk för handel. Förhandlingsprocesserna måste bli mer öppna, och alla länder ska kunna delta på samma villkor.
Vad tycker LUF om bistånd?
- För långsiktig utveckling krävs fungerande marknadsekonomi. Bistånd kan användas för att bygga upp infrastruktur och finansiella institutioner.
- Mikrolån är ett bra sätt att ge fattiga, särskilt kvinnor, möjligheter att själva klara av sin försörjning på lång sikt.
- För kraftigt skuldsatta länder bör skuldavskrivningar kunna ske, men bara om man samtidigt ställer krav på demokratiska reformer.
Vad tycker LUF om Förenta Nationerna?
- FN bör reformeras så att beslutsprocesserna görs mer demokratiska.
- Verksamheten bör präglas av större öppenhet, insyn och effektivitet.
- FN bör jobba för att återta sin roll som en trovärdig fredsgarant, bland annat genom att snabbare och oftare sända fredsbevarande trupper till krisdrabbade regioner.
Miljö
Vad vill LUF göra åt klimatet?
- För att minska utsläppen av växthusgaser ska ett globalt system för handel med utsläppsrätter införas.
- Genom miljöbistånd kan EU och Sverige hjälpa utvecklingsländer att byta ut smutsiga kraftverk och industrier mot ny, klimatneutral teknik som de annars inte skulle haft råd med.
Vad tycker LUF om kärnkraft?
- Kärnkraft är ett bra sätt att tillverka koldioxidneutral energi.
- Genom att bygga nya svenska kärnkraftverk kan vi exportera el till Europa, så att våra grannars beroende av smutsig tysk kolkraft och rysk gas kan brytas.
Vad tycker LUF om djurskydd?
- Djurskyddet måste stärkas i lagstiftningen.
- Jordbruksverket ska ha en fristående enhet för att hantera djurskyddsfrågor, för att undvika sammanblandade intressen.
Vad tycker LUF om naturvård?
- Naturreservat och nationalparker är bra exempel på hur man kan skydda och bevara unika naturmiljöer. Kultur
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet om kultur?
- Kultur som är beroende av pengar från politiker kan aldrig vara fri. Hur kulturen finansieras måste förändras radikalt, för att bli så oberoende som möjligt.
- För att öka barn och ungdomars valfrihet föreslår vi en kulturpeng, en summa pengar som följer med dig till den kultur du själv väljer att ta del av.
Integritet
Vad tycker LUF om IPRED-lagen?
- IPRED-lagen ska avskaffas.
Vad tycker LUF om FRA-lagen?
- FRA-lagen ska avskaffas.
Upphovsrätt
Vad tycker LUF om upphovsrätt?
- Tiden för upphovsrätter och patent behöver förkortas
- En modernisering av lagstiftningen som tar hänsyn till den tekniska situationen
- Kassettavgiften ska tas bort
Vill du läsa lite mer utförligt kan du göra det här och här hittar du de olika kapitlen i vårt handlingsprogram.
Kapitel 5: Ekonomi
Ekonomi
Marknadsekonomi är det enda ekonomiska system som kan kombineras med liberalismen. Marknadsekonomin ger enskilda människor störst frihet. Det är genom fria val på en marknad som de bästa besluten fattas om vad som ska produceras. Statens roll är att ge ett stabilt och förutsägbart ramverk och goda förutsättningar för individen att verka.
Företagande
Den fria företagsamheten är den långsiktiga grunden för att det finns jobb att gå till och välstånd att njuta och fördela. För ett bra klimat för företag och entreprenörer krävs bl.a. välutbildad arbetskraft, väl avvägda skatter och satsningar på forskning.
Näringspolitiken ska främst arbeta med enkla och förutsägbara lagar och regler. Stöd till enskilda företag eller branscher riskerar att snedvrida konkurrensen. Offentliga affärsinvesteringar ska undvikas eftersom medborgarnas pengar inte ska behandlas som riskkapital.
Kravet på mer än en arbetsgivare för f-skattsedel ska avskaffas. Alla som vill ska kunna utföra sin anställning som näringsverksamhet.
Kapital och ägande
Monopol missgynnar konsumenterna och leder till stagnation. Detta ska bekämpas genom en hård konkurrenslagstiftning, och genom att annan lagstiftning granskas så att onödiga konkurrenshinder kan rivas.
Den sjätte AP-fonden är en obehaglig kvarleva från löntagarfonderna, som har misslyckats med sina mål och förstört fungerande marknader. Den sjätte AP-fonden ska därför avvecklas.
Upphovsrätten möjliggör effektivare informationsspridning. Rätt utformad kan den stimulera fritt idéutbyte, innovation och ett rikt kulturliv. Dagens lag måste dock anpassas till den tekniska situationen. Uppsåtlig förmedling av upphovsrättsskyddat material mot upphovsmannens vilja måste kunna beivras och berättiga till skadestånd. Enskild privat spridning av material bör inte resultera i påföljd.
Dagens långa tid för upphovsrättsskydd är orimlig och gynnar heller inte kulturellt skapande. Idag finns verk som på grund av upphovsrättsskydd inte kan användas, trots att upphovsmannen inte har för avsikt att utnyttja skyddet (så kallade övergivna verk). Kommersiell upphovsrätt ska gälla i tioårsperioder, från och med dokumenterbart upphovsdatum, dock som längst 40 år efter upphovsmannens död. För att med säkerhet dokumentera detta datum ska det finnas möjlighet till registrering vid offentlig myndighet. Sådan registrering ska även krävas för skydd i över tio år.
Patentsystemet måste förändras för att passa moderna teknik, vad gäller såväl verkshöjd, beskrivningens utformning som giltighetstid.
Genteknisk forskning är ett medel för att skapa bättre förutsättningar för människan.Patent avseende genrelaterade uppfinningar ska vara tillåtna, men företag ska inte kunna få patenträtt på redan befintliga organismer, så kallad biopiracy.
Kassettavgiften bör avskaffas då den är godtycklig och inte löser någon av sina uppsatta målsättningar.
Myndiga bröstarvingars rätt till laglott ska avskaffas, och vid arvsskifte i övrigt ska testamente gälla fullt ut.
Bankernas kapitaltäckningskrav bör utökas, för att öka stabiliteten i det finansiella systemet. Den statliga insättningsgarantin uppmanar till oansvarigt risktagande från bankerna, och ska således avskaffas. Vidare bör staten vara ytterst restriktiv med nödlån och lånegarantier till privata företag. Detta ska vara förbehållet endast ett fåtal systemkritiska institutioner.
För att öka förutsägbarheten och stabiliteten i ekonomin bör penningpolitiken skötas av en oberoende riksbank med huvudmål att upprätthålla en långsiktigt stabil inflationstakt.
Arbete
Flexibilitet i på den svenska arbetsmarknaden måste öka. Flexibel trygghet skapas genom att ha ett skydd kopplat till personen snarare än anställningen. Därför ska LAS reformeras och turordningsreglerna ska tas bort. Vi förespråkar ett system där det är lätt anställa och säga upp samtidigt som ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen är höga men snabbt avtagande, så kallad flexicurity. Lagen om anställningsskydd ska gälla, oavsett ålder.
Förutsättningar för jobb skapas bäst genom generella åtgärder. Generella åtgärder har jämfört med riktade åtgärder två viktiga fördelar, dels att de leder till system som är enkla och transparenta och dels att de inte riskerar att få snedvridande, negativa effekter.
Lärlingsanställningar är en positiv anställningsform som ger ungdomar en chans att lära sig ett yrke och lättare komma in på arbetsmarknaden. De ska därför uppmuntras.
Organisationer ska inte ges förhandlingsmonopol i lag och ska aldrig kunna bestämma över icke-medlemmar eller skriva avtal som är bindande för dem.
Staten ska inte vara en del av lönebildningen. Den bör förhandlas fram av arbetsmarknadens parter och svenska kollektivavtal ska gälla. EU:s utstationeringsdirektiv tillåter dock att man vid ett tillfälligt arbete i annat EU-land ska kunna följa hemlandets avtal. Direktivet är bra, och lagen Lex Britannia, som hindrar detta, bör därför avskaffas. Individuell lönesättning är en viktig del av skapandet av en arbetsmarknad där den enskildes makt ökar och står inte i motsats till kollektivavtal.
För att utjämna styrkebalansen mellan arbetsmarknadens parter ska stridsåtgärderna vara proportionella i förhållande till det syfte och resultat åtgärden är ägnad att uppnå. Det fackliga vetot mot entreprenader ska avskaffas. Fredsplikten vid tecknat kollektivavtal är inte säkerställd genom den fackliga möjligheten till sympatiåtgärder. Detta leder till att oskyldiga företagare drabbas vid konflikter de ofta inte kan påverka.Rätten till sympatiåtgärder bör därför avskaffas.
Anställningar i den offentliga sektorn är idag en kvinnofälla. För att få en bättre fungerande lönebildning och på sikt högre löner ska uteblivna löneutbetalningar under strejk gentemot offentliga arbetsgivare fonderas och skiftas ut till medborgarna som ersättning för utebliven offentlig service.
Ett jämställt arbetsliv är nyckeln till ett jämställt samhälle. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att välja yrke, utbildning och arbetsplats. Många kvinnodominerande yrken finns inom offentlig sektor. För att motverka löneskillnader bör offentlig sektor utsättas för konkurrens.
Den ekonomiska risken för arbetsgivare som lönediskriminerar anställda ska öka genom att höja ersättningarna till de drabbade.
Vårdnadsbidraget bör avskaffas.
Skatter
Skatternas huvudsakliga syfte är att ge resurser för att bekosta offentliga åtaganden. Samtidigt är det viktigt att skattesystemet är utformat så att det gynnar en effektiv resursanvändning, uppmuntrar till arbete, sparande och företagande. Det ger goda förutsättningar för en långsiktig hög tillväxt. Det överordnade målet för skattepolitiken ska vara att ge individen så stor makt över sitt liv som möjligt.
Tillgången till kapital spelar en viktig roll för möjligheterna att starta och utveckla företag. Skattereglerna ska därför vara utformade så att det blir lättare att bygga upp kapital och investera.
Bolagsskattens nivå är en viktig faktor vid företags lokaliseringsbeslut. Sverige ska därför ha en konkurrenskraftig bolagsskatt som lockar företag att etablera sig i Sverige.
Källskatten, det vill säga att skatten betalas av arbetsgivaren innan medborgaren fått se sina pengar, är den enskilt viktigaste faktorn till att Sveriges skattetryck tillåtits stiga så högt. Ett system där personer själva på ett eller annat sätt betalar sin skatt skulle både öka medvetandet kring hur hög skatten är och tvinga staten att motivera nya skatter på ett mer utförligt sätt. Källskatten bör därför avskaffas.
Dagens arbetsgivaravgift är till stor del ren skatt, utan samband med vad den som betalar får ut. Arbetsgivaravgift ska redovisas tydligt på lönebeskedet, och enbart tas ut på den ersättningsgrundande delen av lönen.
Statskassans inkomster ska utgöras av inkomst-, konsumtions- och punktskatter. Skatt ska endast tas ut på ekonomiska transaktioner. Punktskatter på en del produkter som till exempel alkohol, tobak och bensin behövs för att internalisera externa effekter.
Av pedagogiska och demokratiska skäl måste skillnaden mellan skatter och avgifter tydliggöras. Avgifter erläggs för direkt motprestation och skatter för allt annat.
Det är viktigt att rättssäkerheten för den enskilde upprätthålls inom beskattningen.Lagen om skatteflykt och möjligheten till tredjemansrevisioner ska därför avskaffas.
Progressiv skatt med konstant marginaleffekt, så kallad platt skatt, bör på sikt införas. Detta innebär att samma skattesats gäller för alla inkomster över grundavdraget. Detta innebär också att försörjningsstödet trappas ned successivt i takt med att lönen ökas. Realistiska första steg på vägen till platt skatt är ett avskaffande av värnskatten, samt en sänkning av nivån på den statliga inkomstskatten.
Beskattningen av kapitalinkomster bör bli mer enhetlig, och de otaliga undantagen och särreglerna ska tas bort. Samtidigt bör den generella skattenivån sänkas till en konkurrenskraftig nivå, för att attrahera investerare och premiera privat sparande. Vidare ska ränteavdraget sänkas och på sikt avskaffas.
En låg och för den enskilde förutsägbar fastighetsskatt bör införas. Att beskatta stabila skattebaser med små snedvridningseffekter gör att skatterna generellt kan hållas låga.
Skattesystemet ska vara utformat på ett enkelt sätt så att de ekonomiska konsekvenserna blir förutsägbara för skattebetalarna. De otaliga avdragsrätterna bör därför avskaffas och kompenseras med sänkt skatt på arbete generellt. I den mån rätt till avdrag ska finnas så ska den vara könsneutral i såväl konstruktion som utfall, vilket den inte är idag.
När en vara eller tjänst momsbeläggs, ska momssatsen vara densamma oberoende av vilket slags vara eller tjänst det är som beskattas. Situationen med skilda momssatser uppmuntrar till lobbying, och skapar absurda gränsdragningsfrågor.
Kommunalskattesatsen ska tillåtas variera med inkomst. Att öppna möjligheten för främst progressiva skatt utvecklar det kommunala självstyret.
Det kommunala balanskravet ska reformeras. Kommuner med god ekonomisk hushållning ska tillåtas gå med tillfälliga underskott.
Självkostnadsprincipen bör skärpas för att kommuner inte ska frångå den med hjälp av kommunala bolagskoncerner.
Det kommunala självstyret ska värnas och vidareutvecklas. Kommuner ska få väja olika vägar in i framtiden och tillåtas ta hänsyn till den lokala politiska folkviljan i högre grad än idag.
Infrastruktur
Den infrastruktur som tillhandahålls av det offentliga måste alltid vara modern och undvika fastlåsning i gamla lösningar. Man måste se till hur största nytta kan erbjudas mest effektivt. Därför bör även nya lösningar inom exempelvis trafikområdet prövas. Specifikt bör staten aktivt bidra till finansiering och projektering av ett nät för spårtaxi av tillräcklig storlek för att de faktiska effekterna på resandet ska kunna bedömas.
Viktig infrastruktur, såsom elnät, vägar och järnvägar, ska garanteras av det offentliga och via icke vinstdrivande myndigheter tillhandahållas marknadens aktörer. Det ska dock vara möjligt även för privata aktörer att tillhandahålla infrastruktur. 142. För att lösa trängsel och lokala miljö- och hälsoproblem ska regioner och kommuner kunna införa trängselavgifter för vägtransporter. Trängselavgifter innebär att man betalar för utnyttjandet av den begränsade resursen vägutrymme. Det är bra och trängselavgifter är därför en bra lösning i alla orter med mycket trafik.
Avregleringar
Staten ska inte äga några företag då det är olämpligt att den som bestämmer reglerna på marknaden deltar på densamma. Offentlig verksamhet ska ske i myndighetsform eller inte alls. Statligt och kommunalt ägda bolag innebär att politiska och ekonomiska intressen blandas samman sådana företag med syfte att bedriva kontinuerlig affärsverksamhet ska därför inte finnas, de ska säljas.
Public service-medier ska inte tillhandahålla program som lika gärna kan sändas i privata kanaler. Sveriges Television och Sveriges Radio ska sända allmän information, nyheter, regionala program och program som fördjupar och stimulerar det offentliga samtalet, i den mån sådana program inte tillhandahålls på privat väg. Licensavgiften ska avskaffas och ersättas med skattefinansiering. Presstödet ska avskaffas.
Staten ska avveckla alla sina band till Svenska filminstitutet.
Den statliga arbetsförmedlingen ska helt och hållet avvecklas. De av myndighetens uppgifter som är verkligt effektiva kommer i stället att skötas på ett ännu effektivare sätt av andra aktörer såsom alternativa förmedlingar och bemanningsföretag. Deras verksamhet är nämligen beroende av att de lyckas få ut människor i arbete.
Bruksvärdessystemet för hyresrätter har planekonomins alla kännetecken; det är dyrt, ineffektivt, orättvist och korrupt. Människors önskemål ska styra produktion och hyressättning av bostäder. För detta krävs en fri hyresmarknad, en effektiv handläggning av plan- och bygglovsärenden i kommunerna och en förändrad process för överklaganden så att stora byggprojekt kan få spaden i jorden lättare.
De allmännyttiga bostadsbolagen ska avvecklas och fastighetsbeståndet säljas i den takt som marknaden medger. De boende ska ha förköpsrätt. Detta är framför allt viktigt i bostadsområden med en stor andel hyresrätter. Ett sätt att minska segregationen är att undvika ensidig sammansättning när man bygger nya och förtätar i gamla bostadsområden. För detta krävs en fri hyresmarknad. Det är emellertid viktigt att hyresgästernas besittningsskydd respekteras.
Vi behöver mer byggande i Sverige, därför ska det bli enklare att exploatera mark som man redan äger. Mindre hänsyn till subjektiva värden som utseende, karaktär och landskapsbild ska tas när kommun ger bygglov.
K-märkningar ska delas ut oerhört restriktivt och inte efter en liten elits tycke, då de ofta uppfattas som både märkliga, felaktiga och står i vägen för modernisering och förädling av privat egendom.
Det nuvarande svenska spelmonopolet ska avskaffas. Spelmissbruk är ett allvarligt problem som hanteras bäst genom ökad information och mer resurser till missbruksvård. Inskränkningar av spelmarknaden ska syfta till att minska problemspelandet, inte till att gynna särintressen. 152. Det svenska exportstödet ska avvecklas. Exportkreditnämnden, Svensk exportkredit och den nyinrättade statliga myndigheten för försvarsmaterielexport ska läggas ned.
Statsmakten ska inte äga, driva eller besluta om enskilda anläggningar för produktion av energi. Staten ska formulera krav på säkerhets- och miljöområdet som producenterna måste uppfylla.
I samarbeten mellan det offentliga och privata företag av så kallat OPS-slag (Offentligt-Privat Samarbete) riskerar intressen ofta att sammanblandas. Dessa bör därför användas sparsamt, och privata respektive offentliga aktörers rollers tydligt regleras i avtal då möjligt.
Sveriges kommuner ska inte få ha rätt lägga sig i hur länge krogarna får servera alkohol, det ska regleras på den fria marknaden.
Den utmaningsrätt som finns i vissa kommuner är positiv, då den kan spara skattebetalarna pengar och skapa värdefull konkurrens om tidigare offentliga uppdrag, och ska därför gälla på statlig nivå.
Offentliga myndigheter och enheter bör sträva efter att upphandla varor och tjänster i mindre enheter. Dagens regelverk kring upphandling bör förenklas för att minska transaktionskostnaderna för anbudsgivarna.
FREEDOM WILL COME FOR YOU
Vår politik lite mer utförligt
Den svenska demokratin
Vad tycker LUF om monarkin?
I ett modernt samhälle ska ämbeten inte kunna ärvas. Att ämbetet som svensk statschef går i arv är en gammal och odemokratisk tradition, som strider mot grundläggande liberala värden. Vem som är svensk statschef ska inte avgöras av vem som råkar födas till det, utan av vem som blir vald till det på ett demokratiskt sätt.
- Arvsmonarkin ska avskaffas.
- Statschefen ska utses av folket.
Vad tycker LUF om författningsdomstol?
Våra grundlagar utgör grunden för vår demokrati. De skyddar medborgerliga fri- och rättigheter, och säkerställer att alla behandlas lika inför lagen. Därför är det viktigt att det finns en författningsdomstol, som kontrollerar att det inte stiftas nya lagar som strider mot våra grundlagar.
- En författningsdomstol ska inrättas i Sverige.
Ekonomi och arbetsmarknad
Vad tycker LUF om skatterna?
Skatter är både viktiga och bra. Det är skattepengar som betalar korven i skolmatsalen, såväl som vägarna till skolan och arbetet. Men för att få in skatt så krävs det att folk jobbar. Höga skatter motarbetar företag att anställa fler och hindrar nya företag från att skapas – vilket leder till att fler tvingas in i arbetslöshet. Sverige ligger i världstoppen när det gäller beskattning på arbete. Den största anledningen till att skatterna har fått stiga till de höga nivåerna är att man som arbetstagare sällan vet hur mycket man faktiskt betalar i skatt. Arbetsgivaravgiften är ett av exemplen på gömda skatter som många inte ens tänker på.
Skatterna måste sänkas
Skatterna måste bli synliga för skattebetalarna
Vad tycker LUF om företagande?
LUF tycker om företag! Det är företagen i Sverige, stora som små, som förverkligar idéer, skapar nya jobb och betalar en stor del av de skatter som finansierar välfärden. Därför är det ett problem att många svenska företag väljer att lämna landet eller flytta produktionen utomlands. Vi vet att för att möta morgondagens utmaningar så måste Sverige locka till sig fler företag snarare än att skrämma bort de vi har. Idag blir företag motarbetade med krångliga regler och höga skatter. Vi vill underlätta för företagen genom att förenkla regelverken och minska statens klåfingrighet i hur företagen sköter sitt arbete.
Skatterna måste sänkas.
Statens detaljreglering av företag måste minska.
Vad vill LUF göra åt ungdomsarbetslösheten?
Sverige suger på att få ungdomar i arbete! Många ungdomar saknar både kontakter och erfarenheter för att få sitt första jobb efter skolan. LUF tycker det är en självklarhet att skolan ska ge relevanta erfarenheter och bra kontakter för det yrke man drömmer om att bli. Därför kämpar vi för en gymnasieform där yrkesinriktade program innehåller mer praktik och inte tvingar elever att läsa kurser de varken vill eller behöver. Den andra halvan i frågan ligger i att skapa förutsättningar för företag att växa och anställa fler. Därför är det viktigt att sänka skatten och underlätta regleringen för företagen, så att de både får kraft och mod att ta nästa steg. Turordningsreglerna tvingar företag att välja anställda på grund av hur länge de har jobbat, snarare än vem som passar bäst för arbetet. LUF vet att det är unga som drabbas hårdast av denna klåfingriga lagstiftning.
Skolan måste bli bättre anpassad till arbetsmarknaden.
Turordningsreglerna måste avskaffas.
Skatten på arbete måste sänkas.
Vad tycker LUF om LAS?
LUF tycker att det är viktigt att det finns lagstiftning som skyddar de som jobbar från att bli uppsagda utan ordentlig grund. Därför är Lagen om anställningsskydd viktig och ska finnas kvar. Men LAS är omodernt utformad och skulle behöva en ordentlig renovering för att anpassas till dagens arbetsmarknad. Ett av felen med LAS är turordningsreglerna som justerar vilka ett företag får, och inte får, säga upp när de behöver minska på antalet anställda. Idag får de som jobbat kortast bli av med jobben först. För oss är det självklart att man ska få jobb efter kompetens och inte ålder, kön eller etnicitet. LUF tar ställning mot den här särbehandlingen som framför allt drabbar unga och invandrare som är nya på arbetsmarknaden.
- Turordningsreglerna ska avskaffas
Vad tycker LUF om diskriminering på arbetsmarknaden?
Vi i LUF är rörande överens om att kön, etnicitet, ålder, religion, sexuell läggning eller funktionshinder inte ska påverka din lön. Idag påverkar vad du har mellan benen, eller om du har gråa eller bruna hår hur mycket du får i lön. Det är skamligt att vi i Sverige inte kan döma varandra efter kompetens, det här beteendet hör inte hemma i ett liberalt samhälle! Skadestånden för lönediskrimineringar är idag alldeles för låga för att förändra de strukturella lönediskrimineringarna. Vi vill därför att alla arbetsplatser i offentlig sektor kontinuerligt ska utföra lönekartläggningar för att undersöka om lönediskriminering finns. Alla som har blivit lönediskriminerade ska ha rätt till att få ersättning för den lönen man borde fått.
- Lönediskriminering ska göra arbetsgivare ersättningsskyldig för utebliven lön
Vad tycker LUF om punktskatter?
En del av den liberala grundtanken som ligger till grund för LUF:s människosyn är att varje människa ska vara fri att leva som man vill så länge som man inte skadar eller inskränker andras frihet. Därför tycker LUF att det är viktigt att den som skadar någon annan själv betalar för skadan. Ett exempel är när du tar bilen, mopeden eller gokarten till skolan och släpper ut koldioxid och andra skadliga utsläpp. Då är det bra att skatten på bensin är hög så att du kan vara med och betala för den skada du gör. Det är viktigt att vi uppmuntrar till ett samhälle där det kostar att skräpa ned. Då lönar det sig att hitta nya mer miljövänliga lösningar.
- Fortsatt stark punktbeskattning på alkohol, tobak och utsläpp
Europa
Vad tycker LUF om Euron?
Det europeiska samarbetet inom EU är på många sätt unikt. I mer än ett halvsekel har det bidragit till att skapa fred, säkerhet och välstånd i Europa på ett sätt som inte har någon motsvarighet i någon annan del av världen. En central del av samarbetet är den gemensamma valutan, Euron. Genom Euron knyts länderna allt tätare samman. En gemensam valuta ger inte bara förutsättningar för en förenklad och alltmer sammanflätad handel i Europa, vilket naturligtvis är av särskild vikt för ett exportberoende land som Sverige. Euron är också ett viktigt instrument för att stärka och fördjupa samarbetet, en konkret manifestation och en påminnelse i det vardagliga om den fria rörlighet och den gemenskap som EU-samarbetet har fört med sig för medborgarna.
- Det har nu gått över 15 år sedan Sverige anslöt sig till den europeiska gemenskapen. Vi i Liberala Ungdomsförbundet tycker att det är hög tid att även Sverige fullt ut ansluter sig till gemenskapen och inför Euron som valuta.
Feminism
Vad tycker LUF om feminism?
LUF är ett feministiskt ungdomsförbund, eftersom vi ser att det idag finns starka normer i samhället som dikterar hur män och kvinnor ska vara. Vi har olika förväntningar på en person beroende på vad denna har mellan benen, och dessa förväntningar för att vi behandlar människor olika beroende på vilket kön de har. Detta särskiljande mellan män och kvinnor leder till diskriminering och till bristande frihet för individen och gör det svårare för den enskilde att leva det liv han eller hon vill, av rädsla för fördömande från omgivningen. En människas värde sitter inte i könet, och därför vill LUF aktivt bekämpa de könsroller och normer som försvårar för människor att förverkliga sig själva och kringskär deras valmöjligheter.
En liberal feministisk grundsyn ska forma jämställdhetspolitiken.
Var och en som besitter kunskap om de normer och könsroller som präglar vårt samhälle har också ett ansvar att förändra dessa.
Vad tycker LUF om abort?
LUF tycker att rätten till fri abort är absolut och ska gälla alla kvinnor i världen. Ett samhälle där abort är förbjudet är ett samhälle där kvinnors rätt till sina egna kroppar inte respekteras. Det är inte rimligt att värdera ett ofött fosters liv högre än den kvinna som tvingas bära det under nio månader. I länder med abortförbud är dessutom antalet illegala aborter stort. Uppskattningsvis sker 10 till 20 miljoner illegala aborter om året världen över och uppskattningsvis 68 000 kvinnor dör årligen på grund av komplikationer som uppstår under eller efter en illegal abort. Av denna anledning tycker LUF också att det är självklart att låta kvinnor från länder där abort är förbjudet komma till Sverige för att göra abort.
Rätten till fri abort är absolut och ska gälla alla
Kvinnor från länder med abortförbud ska få komma till Sverige och göra abort.
Hur vill LUF att föräldraförsäkringen ska se ut?
Föräldraförsäkringen som den är utformad idag är kollektivistisk, eftersom den utgår från föräldrarna som en enhet där ledigheten kan överlämnas från den ena vårdnadshavaren till den andra. Denna möjlighet bidrar till att konservera den ojämlika situation som finns på arbetsmarknaden och i hemmet, då kvinnor oftare tar ut mer föräldraledighet än män. Detta leder till att kvinnorna halkar efter på arbetsmarknaden och att lönegapet ökar, samt till att män får sämre kontakt med sina barn och sämre utgångspunkt i vårdnadstvister. LUF vill att föräldraförsäkringen ska vara individuell, det vill säga att ledigheten ska delas jämnt mellan vårdnadshavarna, för att motverka ojämställdhet och den kollektivistiska synen på föräldrarna som en enhet.
- Inför individuell föräldraförsäkring.
Vad tycker LUF om kvotering?
Vi i LUF ser att det finns en snedfördelning på arbetsmarknaden idag, där kvinnor till största del arbetar inom offentlig sektor och män i privat, och där de flesta höga poster innehas av män. Vi vill också förändra detta, eftersom vi är övertygade om att kompetensen inte sitter i könet utan i huvudet, och detta bör också avspeglas på arbetsmarknaden. Dock så anser LUF inte att kvotering är rätt väg att gå, då detta snarare skapar en syn på kvinnor som oförmögna att nå exempelvis chefspositioner på egna meriter. Vi vill ha ett större fokus på kompetens, inte ett mindre. LUF vill istället förändra de normer och roller som ligger till grund för den snedfördelning vi ser på dagens arbetsmarknad, genom att exempelvis införa individuell föräldraförsäkring och se till att förskolor och skolor har och följer en jämställdhetsplan. Först när man avlägsnat grunden till problemet kan man uppnå verklig förändring.
- Människor ska inte kvoteras in på poster, detta leder bara till ett minskat fokus på den egna kompetensen. Istället ska de problem som finns på dagens arbetsmarknad åtgärdas genom gediget jämställdhetsarbete inriktat på att bekämpa de normer som ligger till grund för situationen.
Fred och säkerhet
Vad tycker LUF om det svenska försvaret?
Demokratin måste kunna försvaras. Statens viktigaste uppgift är att skydda medborgarna mot inre och yttre hot. Ett militärt försvar är fundamentalt för att upprätthålla frihet och trygghet. Krig är aldrig önskvärt men när alla andra medel har misslyckats är det en nödvändig åtgärd. Det svenska försvaret har förändrats mycket sedan kalla krigets slut. Vi har gått från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar, och från värnpliktiga till yrkessoldater. Det är en nödvändig förändring i en värld där säkerhetshoten se annorlunda ut. Ledordet för Försvarsmakten ska vara användbarhet. Försvaret ska fortfarande kunna värna svenskt territorium, men också bistå länder i Sveriges närområde och delta i insatser i mer avlägsna delar av världen.
Försvarspolitiken ska i högre grad präglas av samarbete. Sverige bör söka medlemskap i NATO. EU bör utveckla sitt militära samarbete.
Försvarets resurser måste i högre utsträckning koncentreras på förbandsverksamhet och insatser.
Försvarsmakten ska bestå av yrkessoldater och frivilligförband.
Vad tycker LUF om militära interventioner?
I länder världen över finns det människor som förtrycks. Människor som aldrig någonsin har haft chansen att åtnjuta de demokratiska friheter som du och jag tar för givna var dag. Liberala Ungdomsförbundet anser att det är världssamfundets skyldighet att vid behov intervenera i totalitära stater. Sådana interventioner är däremot endast legitima om de utförs med avsikten att stoppa pågående folkmord, etnisk rensning eller andra brott mot mänskligheten, samt om interventionen är sanktionerad av det internationella samfundet. Det är vår skyldighet att stödja demokratiska krafter i diktaturer, världen över.
Sverige ska fortsätta den militära insatsen i Afghanistan. Vi anser att Sverige har ett ansvar i demokratiseringen av landet och i kampen mot talibanerna, för afghanernas skull.
Vi stödjer militära interventioner som sker i syfte att stoppa pågående etnisk rensning, folkmord och brott mot mänskligheten.
Vi stödjer demokratiska krafter världen över i deras kamp mot diktaturer.
Vad tycker LUF om NATO?
Vi anser att Sverige så fort som möjligt bör gå med i NATO. I en allt mer globaliserad värld är internationellt samarbete av yttersta vikt för att kunna lösa både nationella och gränsöverskridande problem. Det internationella samarbetet berör frågor som ekonomi och handel – men även säkerhetspolitik och militära insatser. Sveriges samarbetet med NATO är redan i dag mycket omfattande: i princip all svensk militär utrustning är NATO-anpassad och regelbundet sker samövningar mellan Sverige och NATO-länder.
Sverige är för litet för att ensamt kunna försvara sig från angrepp och därför är ett medlemskap nödvändigt för vår säkerhet. Ett NATO-medlemskap bygger på ömsesidig solidaritet mellan länder, vilket innebär att man ställer upp när någon annan behöver hjälp, för att få hjälp när man själv behöver det. Varken små länder eller stormakten USA kan längre hantera säkerhetspolitiska problem på egen hand. Ett medlemskap i NATO innebär trygghet, och möjligheter att verka för en mer fredlig värld.
- Sverige bör så snart som möjligt gå med i NATO.
Vad tycker LUF om vapenexport?
Liberala Ungdomsförbundet anser att Sverige endast bör exportera vapen och annat krigsmaterial till demokratiska stater. Vi anser vidare att dessa demokratiska stater måste förbinda sig genom avtal till att inte exportera dessa vapen vidare till tredje land. På så sätt vill vi säkerställa att vapen inte hamnar i händerna på diktaturer eller terroristorganisationer. För att kunna uppnå ovan nämnda mål så måste det finnas tydligare regelverk och hårdare kontroller.
Sverige ska aktivt verka för att EU fastställer ett gemensamt regelverk för vapenexport.
Svenska företag ska endast ska sälja krigsmaterial till demokratiska stater.
Sverige bör ställa tydliga krav och se till att de köpande länderna förbinder sig att inte sälja vidare vapnen till tredje land.
HBT
Vad tycker LUF om homoäktenskap?
Staten ska inte lägga sig i vilket kön personen du vill gifta dig med har. Att gifta sig är att ingå ett rättsligt avtal likväl som att visa sin kärlek till en annan person, och detta ska vara möjligt oavsett sexualitet. Att förneka homosexuella rätten att gifta sig är inte bara att diskvalificera deras kärlek utan också att neka dem tillträde till den rättstrygghet som heterosexuella gifta par har. LUF anser också att staten ska strunta i hur många människor du vill gifta dig med. Det finns en stark tvåsamhetsnorm i dagens samhälle som gör att människor som väljer att älska och ha en relation med flera personer samtidigt ses med stor skepsis. Men vem eller vilka du vill vara tillsammans med är din ensak och inget staten bör förhindra.
Äktenskapsbalken ska ersättas med en köns- och antalsneutral samlevnadsbalk och vigsel ska endast förrättas borgerligt.
Trossamfund ska vara fria att utforma egna ceremonier.
Människors möjlighet att även skriva andra avtal om sin samlevnad ska alltid finnas.
Vad vill LUF göra för transpersoner?
Människor ska ha rätt att själva välja vilket kön de vill tillhöra. Vilket biologiskt kön du föds till ska inte spela någon roll för vilken könstillhörighet du vill tillhöra senare i livet. Många personer känner väldigt tidigt i livet att de inte hör hemma i det biologiska kön de fötts till, men som lagstiftningen ser ut idag måste du vänta till du är 18 innan du får genomgå en könskorrigeringsoperation, även om du vetat att du tillhör ett annat kön sen du var fem år gammal. I LUF tycker vi att det är läkarens bedömning, snarare än lagstadgade åldersgränser, som ska avgöra om en person ska få genomgå en könskorrigeringsoperation eller inte. Därtill så tvingas personer som könskorrigerat sig att sterilisera sig, för att de inte i framtiden ska kunna skaffa barn. Tvångssterilisering är en vidrig praktik som borde höra till historien, och LUF vill därför att personer som genomgått en könskorrigering inte ska tvångssteriliseras. LUF vill också att namnlagen ska ändras, så att du fritt kan välja namn utan att begränsas av namnets könstillhörighet eller huruvida det kan väcka anstöt hos andra.
Det är läkarens bedömning som ska avgöra om en person ska få genomgå könskorrigering, inte personens ålder.
Personer som genomgått en könskorrigeringsoperation ska inte tvingas till sterilisering.
Människor ska själva få välja vilket namn de vill ha, de vill ge sina barn eller hur de vill ingå namngemenskap som makar. Namnlagen bör ändras.
Integration
Vad tycker LUF om fri invandring?
I en liberal värld har alla människor rätt att bosätta sig där de själva vill. Ingen stat har rätt att hålla människor kvar i ett land – eller att neka henne att komma in i ett annat. Människans rörelsefrihet och hennes rätt att röra på sig står över allt annat. Därför är vi i Liberala ungdomsförbundet för fri invandring. Med mer rörlighet får vi också fler resurser – alla tjänar på fri rörlighet.
Fri in- och utvandring är en självklarhet för alla världens medborgare.
EU måste avskaffa de hinder som finns för att människor ska kunna komma till den europeiska unionen.
Arbetskraftsinvandringen ska uppmuntras genom att avskaffa arbetstillstånden och visumkraven.
Integritet
Vad tycker LUF om IPRED-lagen?
Att se till att lagar följs och att de som bryter mot lagarna bestraffas är en uppgift för rättsväsendet, inte för privatpersoner. Rättssäkerhet – till exempel att man ska betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats – är en av grunderna i ett demokratiskt samhälle. Genom att IPRED-lagen gör det möjligt för privatpersoner att utföra uppgifter som annars utförs av polis och myndigheter, är rättssäkerheten hotad.
- IPRED-lagen ska avskaffas.
Vad tycker LUF om FRA-lagen?
Rätten att fritt kommunicera och ta emot information utan att staten lägger sig i, är grundläggande i ett liberalt och demokratiskt samhälle. I och med FRA-lagen skapas möjligheter för staten att bevaka och avlyssna oskyldiga människors brev och telefonsamtal. Även om syftet med lagen är att bekämpa allvarlig brottslighet, får man aldrig blunda för risken att den kan komma att utnyttjas för andra ändamål.
- FRA-lagen ska avskaffas.
Internationellt
Vad tycker LUF om frihandel?
Fri handel är rättvis handel. På en fri världsmarknad ges individer störst möjligheter att handla med varandra och därigenom öka sitt välstånd. Ekonomiska resurser kan användas på ett mer effektivt sätt när investeringsmöjligheter finns över hela världen och handelshinder inte står i vägen. Frihandel är en viktig komponent i arbetet för att minska världsfattigdomen. Rätten att handla fritt är tätt förbunden med andra rättigheter: ekonomiska, politiska och sociala. Protektionism förhindrar inte bara välståndsutveckling, det är också förknippat med ofrihet i allmänhet. Protektionismen skapar fattiga och ofria samhällen.
Sverige och EU ska aktivt stödja länder som önskar bygga upp fungerande marknader och en stabil marknadsekonomi.
Fri världshandel ger ökat välstånd. Sverige och EU bör avskaffa handelshinder, oavsett vad andra länder gör.
WTO fyller en viktig funktion för skapandet av internationella regelverk för handel. Förhandlingsprocesserna måste bli mer öppna, och alla länder ska kunna delta på samma villkor.
Vad tycker LUF om bistånd?
Fortfarande lever en stor del av världens befolkning i fattigdom och förtryck. Bistånd är ett viktigt medel för att lindra akut nöd och bidra till en långsiktig förbättring av levnadsvillkor. Sverige har råd att bistå fattiga länder. Men för att bästa möjliga resultat ska uppnås måste det också ställas krav på biståndet. Utvecklingsbistånd ska inte bara främja ekonomisk uppbyggnad utan också demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter. Biståndet måste utvärderas kontinuerligt. Pengar ska inte ges till diktaturer utan krav på motprestationer. Biståndet får aldrig hålla kvar korrupta och förtryckande regimer vid makten.
För långsiktig utveckling krävs fungerande marknadsekonomi. Bistånd kan användas för att bygga upp infrastruktur och finansiella institutioner.
Mikrolån är ett bra sätt att ge fattiga, särskilt kvinnor, möjligheter att själva klara av sin försörjning på lång sikt.
För kraftigt skuldsatta länder bör skuldavskrivningar kunna ske, men bara om man samtidigt ställer krav på demokratiska reformer.
Vad tycker LUF om Förenta Nationerna?
Förenta Nationerna har vid många tillfällen varit en viktig garant för fred. FN har även fyllt en oerhört viktig roll då man har förenklat humanitära insatser runt om i världen. Med tiden har saker och ting dock förändrats till det sämre. Idag fungerar FN ofta som ett politiskt verktyg för diktaturer. Mot den bakgrunden anser vi att Sverige bör ställa krav på en reform av FN. När de demokratiska reformerna har genomförts kan FN arbeta för att återta sin roll som trovärdig fredsgarant. Detta kan man delvis göra genom att ta bort vetot i säkerhetsrådet. Resultatet blir att FN oftare och snabbare kan sända fredsbevarande trupper till krisdrabbade regioner.
FN bör reformeras så att beslutsprocesserna görs mer demokratiska.
Verksamheten bör präglas av större öppenhet, insyn och effektivitet.
FN bör jobba för att återta sin roll som en trovärdig fredsgarant, bland annat genom att snabbare och oftare sända fredsbevarande trupper till krisdrabbade regioner.
Kultur
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet om kultur?
För oss i LUF är det viktigt att kulturen är fri, på riktigt. Kultur som är beroende av statliga pengar kan aldrig vara fri, eftersom den i så fall faktiskt är beroende av de politiker som väljer att stödja den. Konst och kultur måste kunna stå på egna ben och finansieras frivilligt. Först då kan vi tala om en fri kultur. En annan fara med att ha en kultur som är beroende av staten är att finansieringen blir nyckfull. När staten går bra kan pengar skjutas till, men när statens finanser går sämre drabbar det även kulturpolitiken. Det statliga stödet till kulturen skapar också en orättvisa eftersom den konst och kultur som får ta del av pengarna ofta betraktas som finare och bättre.
Kultur som är beroende av pengar från politiker kan aldrig vara fri. Hur kulturen finansieras måste förändras radikalt, för att bli så oberoende som möjligt.
För att öka barn och ungdomars valfrihet föreslår vi en kulturpeng, en summa pengar som följer med dig till den kultur du själv väljer att ta del av.
Miljö
Vad vill LUF göra åt klimatet?
De stora utsläppen av växthusgaser som pågått under en lång tid är den främsta anledningen till den pågående globala uppvärmningen, vår tids största miljöhot. Om utsläppen får fortsätta obehindrat kommer detta leda till enorma konsekvenser för miljön och stort mänskligt lidande. Därför är det av yttersta vikt att politiker världen över agerar. Vi i LUF vill göra det ekonomiskt lönsamt att minska sina utsläpp och vara miljövänlig. Vi tror att en hållbar lösning gynnas bättre av uppmuntran än förbud. Vår lösning är att man ska få betala för rätten att släppa ut växthusgaser, och på så sätt kunna kontrollera både hur mycket som släpps ut och även kunna minska utsläppen genom att man minskar kvoterna. Syftet med utsläppsrätterna är att långsiktigt kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. För att få så stor effekt som möjligt bör marknaden vara global, eftersom uppvärmningen är global. Vi i västvärlden har inte större rätt att släppa ut än någon annan.
För att minska utsläppen av växthusgaser ska ett globalt system för handel med utsläppsrätter införas.
Genom miljöbistånd kan EU och Sverige hjälpa utvecklingsländer att byta ut smutsiga kraftverk och industrier mot ny, klimatneutral teknik som de annars inte skulle haft råd med.
Vad tycker LUF om kärnkraft?
Tillgången till energi är av yttersta vikt för dagens samhälle. Du skulle till exempel inte kunna läsa det här, om du inte hade el. Tyvärr används alltför ofta fossila bränslen som energikälla för elförsörjningen vilket förvärrar det redan väldigt allvarliga problemet med global uppvärmning. Därför är det väldigt viktigt att energiförsörjningen sker koldioxidneutralt. En sådan energikälla, som dessutom är väldigt kostnadseffektiv, är kärnkraft. Vi anser att man bör utnyttja den tekniken, tills det att nya, effektivare och ännu mer miljövänliga alternativ finns. Alternativet för att säkra energiförsörjningen är genom att bygga ut vattenkraften, men de fyra outbyggda norrlandsälvarna tycker vi är viktigt att man låter förbli fredade för den biologiska mångfaldens skull.
Kärnkraft är ett bra sätt att tillverka koldioxidneutral energi.
Genom att bygga nya svenska kärnkraftverk kan vi exportera el till Europa, så att våra grannars beroende av smutsig tysk kolkraft och rysk gas kan brytas.
Vad tycker LUF om djurskydd?
Eftersom vi människor har en förmåga att förutse konsekvenser av vårt handlande, har vi ett ansvar att ta hand om de djur som lever under vår omsorg. Att se till att de djur vi använder oss av för till exempel livsmedels- och pälsproduktion behandlas etiskt korrekt är av central betydelse. Att låta djuren plågas för att få billigt kött är inte okej.
Djurskyddet måste stärkas i lagstiftningen.
Jordbruksverket ska ha en fristående enhet för att hantera djurskyddsfrågor, för att undvika sammanblandade intressen.
Vad tycker LUF om naturvård?
Liberal naturvårdspolitik går ut på att människan har ett intresse i att bevara miljön på grund av det värde vi finner i biologisk mångfald och välmående natur. Det finns många miljöer som är viktiga att skydda. Östersjön har till exempel länge varit utsatt för både övergödning och överfiskning, vilket fått till följd att vissa arter är allvarligt hotade och ekobalansen rubbats. Vi tror det är viktigt med internationellt samarbete för att få bukt med de här problemen.
- Naturreservat och nationalparker är bra exempel på hur man kan skydda och bevara unika naturmiljöer.
Skola
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet om betyg?
Vi i Liberala Ungdomsförbundet är positiva till betyg. Men för oss är betyg mycket mer än bara bedömning. Ett betygssystem som följer eleverna genom hela skolgången är ett hjälpmedel på vägen mot kunskap. Betyg ger en klar och tydlig signal om hur du som elev ligger till. Med ett betyg i handen är det också lättare att få den hjälp och det stöd du behöver för att utvecklas. För att betygssystemet ska kunna fungera som en bra vägvisare och ett stöd är det viktigt att det är en naturlig del av skolan. Betygen måste därför komma tidigare än förut. Sverige har en nioårig grundskola - att det ska gå åtta år innan man får betyg är orimligt.
Betygen kan spela en viktig roll för din framtid, därför är det viktigt att det blir rätt. Om du som elev känner att ett betyg är felaktigt ska du kunna överklaga det.
Vi vill ha tidigare betyg. Betygen ska följa eleven genom skolgången, inte dyka upp som en överraskning innan man går ut nian.
Betygskriterierna ska vara tydliga och ha en klar koppling till olika kunskapsnivåer.
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet om friskolor?
Liberala Ungdomsförbundet gillar friskolor. Friskolorna bidrar till att skapa en stor variation i skolvärlden. Friskolorna är ofta dessutom mer nytänkande och vågar experimentera med nya arbetsmetoder och profiler. Det gör det lättare för dig att hitta en skola som just du tycker om. En del partier i Sverige längtar tillbaks till tiden då det bara fanns kommunala skolor, som skulle likadana ut överallt. Vi gör inte det. Vi tror inte att det finns en pedagogik och en skola som passar alla elever. Varje individ är unik, man gillar olika saker och lär sig på olika sätt. Visst, det kan hända att en friskola konkurrerar ut en kommunal skola. Men då är ju faktiskt problemet att den kommunala skolan är dålig, inte att eleverna söker sig till en bättre skola.
Friskolorna bidrar till att skapa en bredd och valfrihet. Friskolorna behövs. Men det finns partier som är kritiska till friskolorna och det fria skolvalet. Vi i LUF kommer alltid att försvara din valfrihet!
Alla elever ska ha rätt att välja vilken grund- och gymnasieskola de vill gå i. Därför krävs en nationell skolpeng. Men det räcker inte. Våra gränser stannar inte vid nationen, och dina gränser ska inte heller behöva göra det. Vi föreslår därför en global skolpeng så att ungdomar kan studera utomlands med stöd från Sverige.
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet att man ska göra åt mobbning?
Skolan är en arbetsplats. Det är en självklarhet som lätt glöms bort. Faktum är att skolväsendet till och med är den största arbetsplatsen vi har i Sverige. Men ofta tvingas elever stå ut med situationer som inte skulle tolereras på en vuxen, vanlig arbetsplats. På en vuxen arbetsplats skulle man aldrig acceptera att en tjej får könsord skrikna efter sig eller att någon blir retad och utfryst från gruppen. Trygghet och respekt är också viktigt för arbetet i skolan. Är man inte trygg är det svårt att lägga energi på skolarbetet. Vi i LUF vill ha samma krav på våra skolor som vi har på vuxna arbetsmiljöer. Alla elever har rätt till en trygg skolmiljö där man känner sig respekterad och delaktig. Rektorer och lärare måste tillsammans ta ett tydligt ansvar för att det också ska vara så i verkligheten.
En mobbad elev ska aldrig tvingas byta skola.
Rektor och lärare ska ställas till svars för mobbningsproblem som inte åtgärdas.
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet om gymnasieskolan?
LUF vill förändra dagens gymnasieskola. Vi vill att du ska få mer valfrihet. Istället för att tvingas läsa hundratals poäng med kärnämnen borde du vara fri att sätta ihop din egen utbildning. Gymnasiet är ju faktiskt en frivillig skolform, så varför har vi kärnämnen? Mer frihet kräver en ordentlig studievägledning som har bra kontakt med arbetsmarknaden, något vi tycker är viktigt att satsa på.
Förut var alla tvungna att läsa in högskolebehörighet, även de som valde att läsa ett yrkesinriktat program. I våra ögon var det en nedvärdering av praktiskt kunnande, och en katastrof för skoltrötta elever som ville lära sig ett yrke och inte traggla teori. Avhoppen från yrkesprogrammen var stora, och arbetslösheten bland de unga som gått dem är hög. Det visar att varken eleverna eller arbetsgivarna är särskilt nöjda med kvaliteten på utbildningen. Därför är LUF glada att Folkpartiet inför en tredelad gymnasieskola, där eleverna på yrkes- och lärlingsprogrammen får välja själva om de vill läsa in högskolebehörighet eller inte. Om man ångrar sig senare i livet och vill läsa på högskolan ska vi självklart ha ett komvux som kan möta det behovet.
Öka valfriheten! Gymnasiet ska inte ha några kärnämnen – du ska bestämma över din utbildning.
Praktiskt kunnande måste värderas högre. Yrkesprogrammen ska avslutas med yrkesexamen och lärlingsprogrammen med gesällbrev.
Uppmuntra studier utomlands! Inför en global skolpeng som följer med elever som förlägger en del av sina gymnasiestudier utomlands. Internationella gymnasiestudier ska tillgodoräknas – du ska inte behöva gå om ett år för att du varit på utbyte.
Vad tycker Liberala Ungdomsförbundet om komvux?
Vi tycker att alla har rätt till en andra chans. Det är särskilt viktigt idag när vi alla vet att Sverige behöver mer kunskap och fler utbildade människor. Därför är komvux bra. Men när de rödgröna styrde var det vanligt att elever gled igenom gymnasiet och kallt räknade med att kunna läsa in det de missade på komvux. Ett resultat av det blev att skattebetalarna fick betala deras gymnasieutbildning inte bara en utan två gånger. Men det var inte bara skattebetalarna som drabbades. De som drabbas hårdast av ett sådant system är de med störst behov av komvux – de som helt saknar gymnasieutbildning eller bara behöver läsa ett fåtal kurser för att kunna söka sig vidare till högskolan. Det här tycker vi i Liberala Ungdomsförbundet är fel. Skattebetalarna ska inte behöva betala samma sak två gånger och platserna på komvux ska gå till de med störst behov.
Sedan Alliansen vann valet 2006 har det här förändrats. Komvux finns kvar och har fått större resurser sedan maktskiftet för snart fyra år sedan. Idag prioriteras de med störst behov; man kan inte längre läsa om en gymnasiekurs som man redan har ett godkänt betyg i. Om man har godkända kursbetyg som man vill förbättra finns möjligheten att göra en prövning – det vill säga att man studerar på egen hand och sedan skriver kursens prov. För oss i Liberala Ungdomsförbundet är de senaste årens utveckling ett steg i rätt riktning.
Sverige behöver mer kunskap och alla ska ha möjlighet att pröva nya vägar i livet, komvux är bra!
Det är viktigt att komvux resurser går till de med störst behov.
Upphovsrätt
Vad tycker LUF om upphovsrätt?
LUF vet att upphovsrätt är viktigt för uppmuntra nya lösningar till problem. En fungerande upphovsrätt uppmuntrar nya idéer, problemlösningar och skapar en roligare värld med mer bra prylar. Idag är tyvärr upphovsrättslagstiftningen omodern och skulle behöva anpassas till den tekniska situationen. Ett av de stora problemen är de långa tiderna på skydden som hindrar nya idéer snarare än gynnar. För att upphovsrätten ska fungera så måste spridning av skyddat material vara skadeståndsgrundande, men polisen ska inte använda sin dyrbara tid till jaga ungdomar som laddar hem en film någon gång ibland.
- Tiden för upphovsrätter och patent behöver förkortas
- En modernisering av lagstiftningen som tar hänsyn till den tekniska situationen
- Kassettavgiften ska tas bort
Kapitel 8: Miljö
Miljö och Jordbruk
Människor är beroende av sin omgivning. Vi behöver mat att äta, vatten att dricka, luft att andas och råvaror att bruka, men också en myllrande biologisk mångfald och en omgivning som kan bidra till vår livskvalitet. Tillväxt och miljöhänsyn kan gå hand i hand och måste göra det när man har ett långsiktigt perspektiv. Miljöhänsyn och en hållbar samhällsutveckling är förutsättningar för människans utveckling och överlevnad.
Liberal miljöpolitik
Hot mot miljön uppstår när människan behandlar naturen på ett oansvarigt sätt. Marknadsekonomi i kombination med ekonomiska styrmedel är det effektivaste systemet för resurshantering. En fri, global och universell konkurrens på miljövänliga villkor är en förutsättning för en långsiktig, hållbar tillväxt.
Vi måste på global basis kraftigt minska våra utsläpp av föroreningar. Detta bör ske genom teknisk utveckling vilket får människan att använda tillgångar effektivare, ökar den materiella standarden samt främjar ett miljövänligt tänkande.
Även om marknadsekonomi, demokrati och andra viktiga institutioner existerar finns problem med till exempel externa effekter som snedvrider marknadspriser, eller gränsöverskridande miljöproblem som gör den nationella demokratin otillräcklig.
Internationellt samarbete krävs för att lösa miljöhot. EU-skatt på miljöfarlig verksamhet, exempelvis koldioxidutsläpp, bör införas. Möjligheten att föra internationella miljöproblem och enskilda stater samt företag till domstol ska ökas. Det ska kosta att skapa miljöproblem, så att det lönar sig att vara miljövänlig.
Avfall kan vara en materialresurs där det är samhällsekonomiskt lönsamt att återvinna. För att öka incitamenten att återvinna bör ekonomiska styrmedel användas.
EU bör verka för ett gemensamt avfallssystem inom unionen.
Dagens industrialiserade länder har ett ansvar för och ett intresse i att dela med sig av ny miljövänlig teknik och kunskap för att främja en globalt hållbar utveckling.
Alla ska ha rätt till vatten, och bristen på rent dricksvatten utgör ett existentiellt hot för människan. För att komma tillrätta med problemet måste vatten behandlas som vilken naturresurs som helst – priset ska reflektera tillgång och efterfrågan. Ett system med vattenrättigheter, likt det med utsläppsrätter, för industri och jordbruk kan bidra till att effektivisera användningen. Privata företag ska få en större roll i vattenproduktionen och distributionen.
Energi
Tillgång till energi är av central betydelse för vårt moderna samhälle. Det finns inget självändamål i att minska användningen av energi om tillgången är säkrad på ett miljövänligt sätt.271. Sveriges energiförsörjning ska i största möjliga mån baseras på koldioxidneutrala och kostnadseffektiva energikällor.
Kärnkraft är ett bra och effektivt alternativ för energiförsörjning. Därför bör nya kärnkraftverk byggas och spillvärme som inte leder till effektiv elproduktion tas till vara som exempelvis fjärrvärme.
Brytning av uran bör tillåtas i Sverige under förutsättning att rigorösa miljökrav ställs. Svenskexporterat uran får aldrig användas till framställning av kärnvapen.
Sveriges befintliga vattenkraft bör effektiviseras, men de idag orörda älvarna ska förbli fredade.
Klimat
Förbränningen av fossila bränslen är en av de största källorna till miljöproblem som förstärkt växthuseffekt, försurning och hälsofarliga luftföroreningar. Därför ska hårda ekonomiska styrmedel riktas mot all förbränning av fossila bränslen.
Den globala uppvärmning som pågår är ett av vår tids största miljöhot. Om denna uppvärmning fortsätter riskerar det att medföra stort mänskligt lidande ur såväl ett humanitärt som ett ekonomiskt perspektiv.
Handel med utsläppsrätter är en god princip som bygger på marknadsekonomiska mekanismer. En maximinivå kan fastställas för olika former av miljöskadliga utsläpp. Rättighet till del av dessa utsläpp kan sedan handlas på en marknad. Det kan gälla t.ex. utsläppsrätter för växthusgas eller ämnen som orsakar surt regn. All handel med utsläppsrätter bör täcka så många utsläppande sektorer som möjligt. Är påverkan av utsläppen global bör även handeln med utsläppsrätterna vara det. Utsläppsrätter bör auktioneras ut och inte tilldelas företag gratis. Även miljöskatter har en roll och bör inom EU harmoniseras uppåt.
En permanent, internationell klimatdomstol bör upprättas. Domstolen ska kunna granska hur nationer lever upp till de miljökonventioner som satts upp inom det globala samfundet.
Liberal naturvård
En liberal naturvårdspolitik berättigas av att det finns ett allmänintresse i att värna om de värden som människor finner i en biologisk mångfald och en välmående natur. En sådan politik måste också ta hänsyn till de värden som ligger i ekonomisk tillväxt och ett effektivt utnyttjande av våra gemensamma resurser. Den måste kunna omprövas i takt med att samhällets värderingar och behov förändras.
Naturreservat och nationalparker är ett bra sätt att skydda unik natur. Det juridiska skyddet mot ingrepp i dessa bör förstärkas. Skyddet från marina reservat bör utvidgas för att säkra framtida fisk fångster, bibehålla den marina mångfalden samt behålla den balans haven kräver för att fungera som koldioxidfällor i det globala klimatsystemet. Sveriges outbyggda älvar tillhör de naturområden som har ett värde i att bevara.
Ett system som liknar utsläppsrätter är kvoter för uttaget av utrotningshotade djur,t.ex. fiskekvoter. Detta är en bra möjlighet när ett totalförbud för fiske eller jakt inte är nödvändigt men någon form av åtgärd för att skydda bestånden ändå behövs.
En långsiktigt livskraftig rovdjursstam kan existera sida vid sida med människan. Detta måste dock ske på människans villkor. Det innebär att privatpersoner ska ha rätt att försvara sin egendom, att enskilda besvärliga djur ska kunna flyttas eller oskadliggöras samt att full ersättning utbetalas av staten för riven boskap.
Människan har under lång tid misskött Östersjön genom bland annat överfiskning och utsläpp vilket lett till att djurlivet minskat och många arter är hotade. En följd av att arter dör ut är att ekosystemet rubbas vilket också påverkar människor. Sverige bör därför verka för att en gemensam ekologiskt och ekonomiskt hållbar fiskepolitik inom Östersjön införs för de berörda länderna. Dessutom behöver en strikt miljöpolitik för Östersjön som ser åt bland annat övergödningsproblemen införas.
Djurskydd
Människan har en unik förmåga att förutse konsekvenserna av sitt handlande. Det gör att vi har ett ansvar för de djur som lever under vår omsorg. Djurskydd är en nödvändighet för att säkerställa en etiskt försvarbar djurhållning. Idag far många djur illa under människans omvårdnad på grund av att djurskyddet inte är tillräckligt kraftigt och detta måste således stärkas.
All verksamhet som innefattar djur ska kontrolleras hårdare så att den efterföljer djurskyddslagen, något som inte alltid görs idag. Tillsynsmyndigheten ska tilldelas ökade ekonomiska resurser för att klara av en effektiv tillsyn. Miljöinspektionen ska slås ihop med djurskyddsmyndigheten.
Slakt av djur är inte principiellt fel. Dock är många av de slaktmetoder som används idag förkastliga då djur hålls instängda utan mat och vatten under för långa transporter till slakterier. Djurtransporter är idag onödigt plågsamma. Lagstiftningen och kontrollen på området bör skärpas.
Skäktning bör endast vara tillåtet då det är vetenskapligt påvisat att djuret inte lider.
Kapitel 7: Utbildning och kultur
Utbildning och kultur
I den liberala utbildningspolitiken är skolans huvuduppgift att förmedla kunskap. En utbildningspolitik som sätter kunskap främst är nödvändigt för upprätthållandet av ett öppet och demokratiskt samhälle eftersom ett sådant samhälle är beroende av kunniga människor som ifrågasätter makten, tänker kritiskt och håller den fria debatten levande. Det förutsätter ett utbildningssystem av hög kvalitet. Eftersom kvalitet kommer av konkurrens, syftar en liberal utbildningspolitik även till att öka konkurrensen i utbildningssektorn genom att främja privatdrivna skolor. Av samma anledning syftar en liberal kulturpolitik till att öka konkurrensen i kultursektorn, och förflytta makten över den kulturella verksamheten från staten till en mångfald av aktörer.
Liberal utbildningspolitik
Alla elever ska ha rätt att välja i vilken grund- och gymnasieskola de vill gå. Därför krävs en nationell skolpeng. Det ska även finnas möjlighet att ansöka om en global skolpeng. Om en elev vill tillbringa delar av sin utbildning utomlands ska samma principer som för nationell skolpeng tillämpas.
Det ska vara skolans skyldighet att se till att alla elever får den hjälp, det stöd och den stimulans de behöver för att kunna tillgodogöra sig och utveckla nya kunskaper och färdigheter på ett fullvärdigt sätt.
Konkurrens mellan skolor skapar en bättre standard. Skolor ska i möjligaste mån drivas i privat regi, exempelvis som kooperativ, aktiebolag eller stiftelse. Det offentliga är yttersta garant för tillgången till utbildningsmöjligheter. Skolor ska inte få ta ut avgifter för den ordinarie undervisningen samtidigt som de uppbär offentliga medel.
Friskolereformen och det fria skolvalet måste skyddas. Det är föräldrar och elever som ska välja skola, inte politiker. Valfriheten skapar konkurrens som driver på kvaliteten i skolan. Friskolereformen har även lett till att nya perspektiv och arbetssätt kommit in i skolvärlden.
Skolan ska vara målstyrd, vilket kräver ett väl fungerande utvärderingssystem. Ett centralt betygsystem ska finnas i ett tidigt skede av elevens skolgång. Betygsskalan ska vara graderad för att tydligt visa elevens kunskapsutveckling. Betyg och omdömen i alla former ska alltid ges individuellt.
Rättssäkerheten för alla elever måste stärkas. Betygen kan spela en viktig roll för individens framtidsmöjligheter, därför är det viktigt att det blir rätt. Betygssättning ska betraktas som myndighetsutövning även i friskolor. Grund- och gymnasieskolelever som får betyg ska ha rätt att ompröva dessa om de anser att betyget är felaktigt.
Skolor och klasser ska kunna beakta andra faktorer än betyg vid antagning efter Skolverkets godkännande. Andra antagningsmetoder kan exempelvis vara antagningsprov eller intervjuer.
Elevernas kunskapsresultat i såväl grund- som gymnasieskola ska utvärderas genomnationella prov.
Elevinflytande stärker elevernas tilltro till demokratin och ökar studiemotivationen. Hur elevernas aktiva inflytande ska utformas bestäms bäst på skolan mellan personal och elever. Rektorn ska vara ansvarig för att den interna demokratin fungerar.
Eleverna måste få möjlighet att utvärdera sina lärare och utbildning kontinuerligt. Skolan ska ha skyldighet att följa upp utvärderingen.
Mobbning och kränkande behandling är under alla omständigheter oacceptabelt, då det utgör ett allvarligt hot mot den utsattes fri- och rättigheter. Samma arbetsmiljökrav ska gälla i skolan som på andra arbetsplatser. En tydlig handlingsplan mot mobbning ska finnas på varje skola. Rektor och lärare ska ställas till svars om problemen inte uppmärksammas och åtgärdas. En mobbad elev ska aldrig tvingas byta skola.
Läraryrkets status måste höjas med tanke på den avgörande roll som läraren spelar i barns och ungdomars uppväxt. Arbetsmiljön och arbetsvillkoren för lärare måste därför förbättras. Lämplighetstester för lärarutbildningen bör införas.
Hög lärartäthet har enbart marginella effekter på undervisningen och bör således inte vara ett mål för utbildningen då det riskerar att leda till fokus på kvantitet istället för på kvalitet.
Förbättringarna för eleverna börjar på universiteten. Det är viktigt att de har resurserna och arbetsron att satsa på en god lärarutbildning. Legitimationskrav för lärare riskerar att stänga ute kunniga kandidater och kan därmed hindra elevers lärande.
Rektorn har det yttersta pedagogiska, ekonomiska och administrativa ansvaret på sin skola, än mer i ett system med nationell skolpeng. Alternativ till den statliga rektorsutbildningen ska finnas.
Rädsla och okunskap ligger ofta bakom intoleransen mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. En jämlik sexualundervisning som verkar för att öka förståelsen för olika sexuella läggningar är ett steg i rätt riktning.
Främlingsfientlighet bekämpas bäst med information och kunskap. Skolans undervisning är ett medel för detta. Som i alla andra sammanhang som kopplas till skolans värdegrundsarbete måste varje elev få skaffa sig och uttrycka sin egen uppfattning.
Inga generella undantag ska göras från den obligatoriska undervisningen, vilket skett i exempelvis idrott och sexualundervisning. Däremot uppmuntras flexibla lösningar.
Förskola och grundskola
Grundskolan ska vara kunskapsbaserad och nivåindelad. Elever ska kunna läsa med jämnåriga på en liknande nivå för att alla ska få samma chans att utvecklas. Därför bör de olika skolämnena delas in i olika nivåer, med en hög lägstanivå.
"Den svenska skolgången är förskjuten till senare åldrar än de flesta jämförbara länder. Detta leder till kortare arbetsliv och sämre välfärd än vad som vore möjligt.Förskoleklassen, grundskolan och gymnasieskolan ska därför starta ett år tidigare.
Förskolans uppdrag ska vara att lägga grunden för att barnet utvecklar en positiv uppfattning om sig själv som lärande och skapande individ. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan efter deras egna förutsättningar.
Förskolan lägger grunden för barns värderingar i tidig ålder och måste därför utvärderas. Vi ska verka för en liberal förskola med jämlikhet som praxis. Därför förespråkar vi att varje förskola ska ha offentliga jämställdhetsplaner.
Gymnasieskolan
För att öka möjligheten att påverka sin utbildning bör gymnasieskolan utformas så att eleven i större utsträckning kan välja ambitionsnivå och tempo. Det ska vara möjligt att själv komponera sin utbildning i form av fristående kurser. Studievägledningen vara väl förankrad i arbetslivet och gymnasieprogrammen ska vara utformade i enlighet med arbetsmarknadens och de eftergymnasiala utbildningarnas krav.
Den svenska gymnasieskolan är en frivillig skolform. Det ska därför inte finnas några obligatoriska kärnämnen i den.
Tanken att både praktiska och teoretiska program ska ge högskolebehörighet är en nedvärdering av praktiska kunskaper. Yrkeskunnandet måste få större vikt i de yrkesinriktade programmen, som ska kunna avslutas med en frivillig yrkesexamen. Moderna lärlingsutbildningar ska utformas i samarbete med näringslivet och kunna ge yrkeslegitimation eller gesällbrev.
En frivillig teoretisk gymnasieexamen ska inrättas. Internationella studier ska uppmuntras och gymnasiestudier i andra länder kunna tillgodoräknas.
Den kommunala vuxenutbildningen fyller en viktig funktion genom att den ger dem som saknar behörighet för högre studier en möjlighet att komma in på högskolan. Tillträde till komvux ska i första hand ges till dem som av olika skäl inte har fullföljt gymnasiet eller saknar viss behörighet för högre studier och utvecklar en kompetens i samhället som annars skulle gå förlorad. Vuxenutbildningen bör vara tillgänglig för alla från och med det år då de fyller 18.
Högre utbildning och forskning
Alla människor ska, oberoende av ekonomiska förutsättningar, ha möjlighet att läsa vid högskolan. Därför ska staten bistå med studielån. Däremot ska studiebidraget avskaffas. Om högskolestudier verkligen är en lyckad investering krävs inga bidrag för att uppmuntra dem. De pengar som sparas in på att avskaffa studiebidraget kan i stället användas för att ge anstånd och i förlängningen avskrivning av studielån för personer bosatta i Sverige med låga inkomster.
Universitet och högskolor bör i högre grad erbjuda studenter möjlighet att läsa kurser inom sina studieprogram även på sommaren. Statsbidragen till lärosätena bör premiera detta.
Fokus i de statliga utvärderingarna av kvalitet inom högre utbildning ska ligga pautbildningarnas resultat. De utbildningar som har hög kvalitet ska premieras genom ökade anslag, samtidigt som examensrätten för de utbildningar som inte når godtagbar kvalitet ska kunna dras in.
Det finns ett överlapp mellan de mer avancerade kurserna i gymnasiet och vissa kurser inom högskolan. Det borde i högre grad vara möjligt att läsa kurser på högskolenivå inom gymnasiet och sedan fullt ut tillgodoräkna dessa.
De statliga högskolorna och universiteten bör ombildas till exempelvis stiftelser eller en annan form som ger dem större möjlighet att fungera som självständiga aktörer, snarare än en del av staten.
Färre högskolor och universitet skapar utrymme för kvalitetsförbättringar. Antalet statliga högre lärosäten bör därför minskas.
Lärosäten som bedriver lärarutbildning ska uppmuntras att skaffa fältskolor, det vill säga skapa täta samarbeten med särskilt utvalda för-, grund-, och gymnasieskolor där lärarutbildning och skolforskning kan bedrivas med hög intensitet och god kvalitet
För att främja att alla behandlas som individer och inte som pojkar eller flickor i förskola och skola bör genuspedagogik ingå i utbildningen för lärare, förskollärare och fritidspedagoger, där det kan anses lämpligt och relevant
Högskolor ska vara öppna för alla som klarar uppsatta antagningskrav. Högskolorna ska själva i så stor utsträckning som möjligt få bestämma urvalskriterier och antagningsmetoder. För att motverka taktikläsning i gymnasieskolan ska högskolorna tillåtas ge betyg i ämnen med stor relevans för den sökta utbildningen större vikt än andra. De högskolor som tar emot statsbidrag får inte ta ut avgifter av studenter från EES-området.
Den sociala snedrekryteringen till högre studier måste motverkas genom att man redan på grundskolenivå satsar på omfattande information och vägledning. Kvotering till studieplatser är aldrig acceptabelt. Högskolornas huvudmän har också ett ansvar att följa upp trivsel, resultat och avhopp och försöka identifiera bakomliggande orsaker.
En statlig myndighet ska bedöma vem som har rätt till studiemedel. Rätten att tillhandahålla statligt garanterade studielån ska konkurrensutsättas. Studielånet ska göras flexiblare än det är idag för att möjliggöra mer individuellt anpassade studielån. Arbete måste alltid löna sig. Därför ska fribeloppet, som idag motverkar detta, kraftigt höjas.
Den fria forskningen ska inte styras av politiska modenycker. Grundforskning ska endast bedrivas på de lärosäten som har förutsättningar i form av tillräckligt många forskare för att uppnå en kritisk massa. Tillämpad forskning, specialiserad och gärna i samverkan med näringslivet, bör emellertid också kunna bedrivas vid regionala högskolor.
Sambandet mellan forskning, undervisning och det omgivande samhället är viktigt att upprätthålla. Redovisning och diskussion av de senaste forskningsrönen måste vara ett naturligt inslag i grundutbildningen.
Framtidens fordon ska inte skada miljön. Detta möjliggörs genom forskning, satsningar på förnyelsebara bränslen samt utveckling av ny och effektivisering av befintlig teknik.
Kloning av människor eller mänskligt genetiskt material bör generellt vara tillåtet om det sker med individens vetskap och tillåtelse. Individen är ägare till sitt genetiska material. Varje människa, oavsett hur hon blir till, har rättigheter.
Kultur
Eftersom ett av konstens viktigaste uppdrag är att ifrågasätta och flytta gränser kommer de gränser politikerna sätter upp för vad som ska stödjas och inte fängsla konsten så att den tappar sitt egenvärde. Sådan konst kan aldrig på allvar granska makten, normerna och förvandlas därför till ren underhållning eller förströelse. En liberal kulturpolitik måste befria konsten från statlig kontroll.
Dagens kulturstöd är orättvist därför att det med nödvändighet stödjer etablerade eller delvis etablerade konstformer och konstnärer. Den konst som visas i finrummen betraktas ofta som förfinad och därmed mest värdefull och får därför oproportionerligt höga anslag.
Finansieringen av kulturen måste radikalt ändras och ska i största möjliga mån fråntas politikernas händer. Bara genom en mängd olika finansiärer kan kulturen leva och verka fritt, och samtidigt nå ut även till de som inte själva har råd att efterfråga den.
Tusentals privata stiftelser, företag och föreningar kan ta ansvar för den kulturella verksamheten. Kulturarbetare skulle slippa vara beroende av dagens centraliserade och konjunkturberoende kulturpolitik.
Endast för barn och ungdomar kan det vara motiverat med offentligt kulturstöd. Detta bör ske i form av kulturpeng för att öka individens valfrihet och kulturens oberoende.
Det offentliga ska inte subventionera vuxna människors idrottande.
51%-regeln, som säger att en idrottsförening inte får ägas till mer än 49% av externa aktörer, ska avskaffas.
Ansvaret för de statliga museerna ska överföras till universiteten. På så sätt fås en naturlig koppling till forskning och undervisning och incitamenten att vårda samlingarna ökar. Universitetens verksamhet blir samtidigt öppnare mot allmänheten.
Museer som inte har en naturlig koppling till den akademiska världen ska frikopplas från statlig inblandning och finansiering. Även i fortsättningen ska staten ta ansvar för kulturhistoriskt viktiga byggnader och egendom.
De allmänna biblioteken ska fungera som levande kunskapscentrum. I ett demokratiskt samhälle ska alla ha lika möjligheter att inhämta vetande, varför lån ska vara kostnadsfria och tillgängligheten god.
Biblioteken och kulturarvet, såsom museer och offentliga arkiv, bör digitaliseras för att öka tillgängligheten och underlätta forskning.260. Den offentliga förvaltningen bör i största möjliga mån använda sig av mjukvara med öppen källkod. Konsekvensen av detta är både enorma besparingar på alla nivåer i det offentliga men även främjande av en fri och demokratisk inställning till mjukvara.
Kravet på danstillstånd vid offentliga danstillställningar ska avskaffas.
Kapitel : Välfärd
Välfärd
Den liberala välfärdspolitikens syfte är dels att omfördela resurser över livet, så att alla betalar skatt under de yrkesverksamma åren för att i gengäld komma i åtnjutande av stöd i livets början och slut, dels att omfördela resurser till behövande exempelvis under perioder av arbetslöshet eller sjukdom.
Liberal välfärd
Välfärdstjänster såsom sjukvård, tandvård, utbildning och omsorg ska finansieras gemensamt via skattsedeln.
Det är viktigt att inte blanda samman tjänsters finansiering och deras utförande. Det offentliga bör endast undantagsvis stå som huvudman för skolor, sjukhus, äldreboenden och liknande. Istället bör välfärdproducerande inrättningar i möjligaste mån drivas i privat regi, exempelvis som kooperativ, aktiebolag eller stiftelser.
Ett system med en uppsjö av utförare och valmöjligheter kommer att ställa högre krav på medborgarna, och det är viktigt att hjälp och stöd ges till den som behöver, så att valfriheten blir en realitet för alla och inte endast en papperskonstruktion.
Socialförsäkringarna ska vara självfinansierande och inte gå med vinst. De obligatoriska socialförsäkringarnas uppgift är att sprida risker jämnt över hela befolkningen som annars skulle ha varit orättvist fördelade. Det är naturligt att ersättningsnivåerna i dessa försäkringar har ett tak.
I sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen är det nödvändigt med en bortre parentes. En period med hög ersättningsnivå ska följas av en förutsägbar nedtrappning till en miniminivå. Det är orimligt att en person i oändlighet ska få ersättning kopplad till lön för ett arbete som inte har utförts på åratal. I de fall en omskolning till ett annat yrke är nödvändigt bör detta stöttas av det offentliga.
Dagens socialbidrag bör i någon form kvarstå som ett yttersta skyddsnät, men på arbetsföra ska krav på motprestation ställas. Det är viktigt att det inte handlar om heltidsjobb för socialbidragets huvudsakliga uppgift får aldrig bli att förse stat och kommun med billig arbetskraft.
Föräldraförsäkringen bör som i dag vara individuell, där varje vårdnadshavare får egna dagar med barnet att förfoga över. Däremot bör föräldraförsäkringen inte bli den enda försörjningen för någon enskild under lång tid. För att ta bort dagens incitament att överföra hela uttaget på en person bör ersättningen trappas ned kraftigt om en majoritet av en persons inkomster under en tolvmånadersperiod kommer från försäkringen. På så sätt gynnas en kontinuerlig kontakt med arbetslivet och ett jämnt uttag inom kärnfamiljer. Dessutom bör rätten att överlåta uttaget utökas till andra personer än vårdnadshavarna.
Arbetsgivaravgiften för vikarier till föräldralediga ska sänkas. Genom att minska kostnaden att ha anställda föräldralediga minskas den strukturella diskrimineringen av kvinnor.
Sexuellt agerande ska inte avgöra huruvida en person är lämplig som blodgivare eller inte. Karensmånader i stället för total uteslutning bör därför vara den avgörande faktorn för personer som har sexuellt umgänge med någon som har ett riskbeteende.
Nationella pengsystem kan garantera medborgarna valfrihet och dessutom främja hälsosam konkurrens mellan olika välfärdsproducenter, som dagens samhälle inte är i närheten av.
Regelverket kring det kommunala utjämningssystemet bör förtydligas och högre krav ställas på mottagande kommuner. Bidrag inom systemet ska endast gå till att finansiera den kommunala kärnverksamheten, som infrastruktur, skola och omsorg.
Målet för alkoholpolitiken ska vara att minska missbruket och skador för tredje part. Punktskatterna på olika alkoholdrycker finns till för att motverka sådana skador och ska sättas därefter Även tillgången på alkohol från olika privata försäljare bör vara hårt reglerad, genom ett licenssystem eller andra typer av speciella tillstånd. Även vård i form av avvänjningskliniker och andra former av stödåtgärder bör finnas tillgängliga. Åldersgränsen för alkoholinköp ska vara 18 år.
Det svenska pensionssystemet är finansiellt robust och garanterar alla ett värdigt liv som pensionärer. Utöver den statligt garanterade nivån ska det stå individen fritt att spara till sin pension. Avdraget för privat pensionssparande ska avskaffas. En del av tjänstepensionen ska få investeras utanför PPM-systemet.
Vård och omsorg
Dagens offentliga sjukvård kännetecknas av köer och kvoter, och har planekonomiska förtecken. Genom att effektivisera landstingen och öppna upp för valfrihet inom vården kan köerna minska kraftigt. Att förändra balansen mellan det offentliga åtagandet och det privata ansvaret kan också vara nödvändigt i takt med att befolkningen blir äldre och efterfrågar mer vårdtjänster.
Det är viktigt att vårdgarantin omfattar även psykiska sjukdomar och att köerna kortas så att inga ska skickas hem utan att ha fått hjälp av kompetent vårdpersonal. För att korta köerna är det viktigt att fler vårdgivare engageras. Informationen om somatiska och psykiska sjukdomar i skolan ska likställas.
Ungdomsmottagningar fyller en viktig funktion för ungdomars hälsa. Alla ungdomar ska vara välkomna till mottagningar, därför skal en tolk finnas vid behov. Ungdomsmottagningarna ska även knytas till landstingen och verksamheten ska kunna läggas ut på entreprenad.
Det är en fantastisk möjlighet att människan lever allt längre. Dagens omsorgspolitik har dock fastnat i gamla spår. Omsorgen måste handla om att hålla gamla människor friska och aktiva längre. Bortsett från krav på privata alternativ och valmöjligheter måste vi fokusera på att forska runt åldrandet och möjligheterna till att arbeta förebyggande.
Funktionshinder blir ett problem när omgivningen inte är utformad efter vissa människors fysiska och psykiska förutsättningar. Funktionshindrade har rätt till personlig assistans från en person man själv valt, efter bedömt behov.
För de som inte kan nyttja den ordinarie kollektivtrafiken ska färdtjänst för resor både lokalt och inom riket finnas som alternativ.
Missbruk grundläggs ofta i unga år och ska förebyggas med upplysning. Informationskampanjer ska hjälpa framförallt föräldrar att hantera sina roller som goda förebilder.
Missbrukare ska i avvänjningssyfte kunna erbjudas ersättningsmedel. I vissa fall kan det också vara möjligt att ge missbrukare den narkotika som de är beroende av för att rädda liv. Sprututbytesprogram ska tillåtas.
Alkoholism är ett av våra största samhällsproblem. Förutom ett ökat antal vårdplatser ska det som sista utväg finnas möjlighet att tvångsvårda grava alkoholister utan sjukdomsinsikt som därför vägrar behandling. Samma princip ska gälla för gravt narkotikamissbruk utan sjukdomsinsikt. Varje person som tvångsvårdas ska ha rätt till en utomstående stödperson och en oberoende läkare ska kunna kallas in för utlåtande.
Missbruk av narkotika, alkohol och tobak är samhällsproblem, ingen människa gör det aktiva valet att bli missbrukare. Försäljning av all narkotika förutom cannabis, för ickemedicinskt bruk sk vara förbjudet. Domstolar ska kunna döma till vård vid missbruk, men ingen som brukar eller missbrukar narkotika ska kunna straffas.
Cannabis verksamma substans är ett mycket effektivt smärtstillande preparat – med mycket få bieffekter i jämförelse med andra likvärdiga smärtstillande läkemedel, ex morfin. Cannabis bör därför legaliseras för medicinskt bruk.
Vid legalisering av lättare droger ska de punktbeskattas, precis som alkohol och tobak.
Förbudet mot eutanasi (aktiv dödshjälp) inskränker människors självbestämmande. Eutanasi bör vara tillåtet under kontrollerade former.
En hårt reglerad handel med organ bör införas för att motverka organbristen. Organ bör kunna köpas från levande människor där det är möjligt. Alla har rätt att tacka nej till att få sina organ använda efter döden. Vid 18-års ålder ska varje medborgare eller person med permanent uppehållstillstånd tillfrågas om inträde i donationsregistret.
Dagens smittskyddslagstiftning är kontraproduktiv för att stoppa spridningen av HIV och leder till stigmatisering av HIV-positiva. Informationsplikten och tvångsåtgärderna i dagens lagstiftning bör därför avskaffas och det statliga preventionarbetet bör i större utsträckning involvera HIV-positiva för att bli mer effektivt.
Barn som har separerade föräldrar ska ha rätt till två eller fler folkbokföringsadresser.
- Det ska vara möjligt att betala för tilläggstjänster när man är brukare i offentlig sektor, på samma sätt som andra individer kan välja att lägga pengar på olika servicetjänster. Vad som ingår i det offentliga åtagandet måste alltid vara tydligt. En ökad marknadsstyrning kan också göra det lättare att höja kvaliteten genom att tydliggöra vilka behov och brister som finns.
Kriminalpolitik
Den liberala kriminalpolitiken vilar på en human grundsyn och vänder sig emot doktrinen om generellt hårdare straff som metod för att öka tryggheten i samhället. Straffets funktion är att visa på konsekvensen av en brottslig gärning och samhällets ogillande av denna. Ett fängelsestraff syftar till att återanpassa den dömde till ett liv utan kriminalitet samt att hålla farliga individer avskilda från samhället.
Alla påföljder bör anpassas till individens förutsättningar och syfta till att utveckla dennes självkänsla och positiva färdigheter, exempelvis genom att erbjuda skolundervisning eller konstruktiva arbetsuppgifter.
Livstidsstraffet är rättsosäkert genom att ingen förutsägbarhet råder om dess strafflängd. Livstidsstraffet bör därför ersättas med tidsbestämda straff. De som redan har tilldömts ett livstidsstraff ska få en omprövning av sitt tilldömda straff.
Staten ska genom kriminalvården behålla kontakten med förbrytare som har släppts från en anstalt. Syftet är att tillförsäkra varje individ stöd och uppbackning så att man klarar sig igenom tiden efter ett fängelsestraff.
Staten ska införa ett särskilt arbetsmarknadsprogram för ex-interner för att underlätta vägen till en reguljär anställning.
Prostitution innebär att köpa och sälja sexuella tjänster: Detta är, under rätt förutsättningar, i sig inget negativt. Det finns dock många problem som måste hanteras. Det är ett faktum att många sexsäljare befinner sig i en situation där de inte kan sägas ha något val, till exempel genom ett allvarligt narkotikamissbruk eller genom utsatthet i form av att vara papperslös invandrare. En legalisering av prostitution måste därför, för att vara aktuell, förbättra situationen för dessa personer, samtidigt som den underlättar uppsökande verksamhet för att motverka trafficking, ger bättre förutsättningar för hälsokontroller och öppnar upp för fackföreningar och statlig insyn i verksamheten.
Våld mellan människor som lever i en relation är ett stort samhällsproblem. Våldet sker ofta under lång tid och kan även drabba barn. Våld förekommer i alla former av relationer, men vanligast är mäns våld mot kvinnor. En av statens viktigaste uppgifter är att värna människors säkerhet: därför ska varje kommun, i samverkan eller i egen regi, ha en jour med skyddat boende för de som behöver den hjälpen. Lagstiftningen om besöksförbud måste skärpas. Utsatta ska ha lättare att kunna få skyddad identitet. Samkönat partnervåld måste också uppmärksammas. Staten kan idag inte garantera säkerheten för personer utsatta för relationsvåld trots utfärdandet av besöksförbud. Fotbojor ska därför utdömas till förövare av relationsvåld som fått besöksförbud.
Trafficking är ett modernt slaveri som måste lösas med mer samarbete över gränserna, till exempel genom ett starkare polissamarbete inom EU. Personer som förts till Sverige i syfte att utnyttjas ska få hjälp och permanent uppehållstillstånd. Personer som observerar trafficking bör ha anmälningsplikt. Detta bör kombineras med en möjlighet att anmäla brotten anonymt.
Det är en självklarhet att det ska finnas ett samtycke mellan alla parter vid sexuellt umgänge. Att ha sex med någon som inte gett sitt medgivande ska därför vara olagligt. På samma sätt som det borde vara brottsligt att ha sex med en person utan samtycke ska det även vara brottsligt att ha sex med någon där gärningsmannen borde ha förstått att målsägande inte var med på det sexuella umgänget.
Barns medverkan i barnpornografimaterial innebär alltid ett utnyttjande. Därför ska tillverkning, distribution och innehav av autentisk barnpornografi vara förbjudet.
För att förebygga ungdomsbrottsligheten och öka barnets livschanser måste skola, familj, socialtjänst och polis agera tidigare, kraftfullare och mer samordnat. Handläggandet av ärenden som rör ungdomsbrottslighet ha förtur inom rättsväsendet.
Den som har utsatts för ett allvarligt brott ska erbjudas en särskilt utbildad brottsofferstödjare genom hela rättsprocessen.
Integration
För att uppmuntra rörlighet behöver vi en fungerande integration, utan kommer ingen röra sig till Sverige frivilligt. Det är rimligt att alla migranter kommer in i integrationsprocessen direkt och att denna process inte avbryts. Även före uppehållstillståndet är utfärdat ska samtliga få söka jobb, påbörja önskad språkundervisning och ha rätt till hälsokontroller och sjukvård. Det ska bli enklare att få stanna pga arbete i Sverige – däremot ska asylskälen alltid utredas oavsett byte av spår i uppehållstillståndsprocessen för att inte förminska asylsökandes skydd.
Beslut om uppehållstillstånd för asylsökande ska maximalt ta 6 månader, i annat fall utfaller automatiskt permanent uppehållstillstånd.
Ett lag, språk- och regeltest med minikrav för godkänt bör införas som villkor för att svenskt medborgarskap ska erhållas. För att testet inte ska bli symbolpolitik utan att ge faktiska resultat är det viktigt att en statligt finansierad, avgiftsfri, lättillgänglig och behovsanpassad undervisning i språk, lagar och regler erbjuds.
Modersmålsundervisning bör uppmuntras. Det ska även vara möjligt för skolor att erbjuda ordinarie ämnesundervisning på elevens modersmål. Alla språkkunskaper ska uppmuntras i en globaliserad värld
Utländska studenter ska erbjudas permanent uppehållstillstånd efter avklarad utbildning. Att ignorera deras kompetens är ett slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser.
Vi lever i ett samhälle där människor med en annan etnisk härkomst än den svenska har sämre förutsättningar att få arbete. En delförklaring står att finna i förekomsten av diskriminering. Som ett led i arbetet mot diskriminering bör den offentliga sektorn tillämpa ett system med anonymisering av arbetsansökningar.
Staten ska inte syssla med sorteringspolitik. Alla människor ska ha rätt att bosätta sig där de vill. Boendesegregation blir ett problem först då den är ofrivillig.
Kapitel 4: Internationellt
Internationellt
För liberaler stannar inte strävan efter ett bättre samhälle vid nationens gränser. De grundläggande fri- och rättigheter som omfattar oss ska även gälla för människor i resten av världen. Vårt mål är en värld där allas lika värde respekteras, där alla ges chansen att lyckas och där individer lever i harmoni med varandra. Det är vårt ansvar att alltid stå upp för och stödja demokratiska krafter världen över.
Demokrati i världen
Utvecklingen mot en allt mer internationaliserad värld innebär ökad frihet och ökade möjligheter, men ställer samtidigt större krav på internationellt samarbete.
Demokrati är den främsta garanten för fred och stabilitet i världen och minskar risken för väpnade konflikter.
Att bekämpa totalitära system och fattigdom samt värna om demokrati och mänskliga rättigheter är hörnstenar i en liberal utrikes- och säkerhetspolitik.
FN har allt sedan grundandet fyllt en viktig funktion i att reglera och underlätta relationerna mellan världens länder och förenkla humanitära insatser. Dock har FN ofta använts som ett politiskt verktyg för diktaturer. FN måste reformeras, dess beslutsprocesser blir mer demokratiska och präglas av större öppenhet, insyn och effektivitet. Åtskilliga enskilda organ inom FN-systemet saknar i praktiken all legitimitet, genom att arbetet domineras av korrupta diktaturer.
Som liberaler står vi upp för demokratiska krafter världen över. Vi stödjer därför demokratirörelser i diktaturer, samt värnar om demokratiska staters rätt att försvara sig och sina medborgare mot såväl inre och yttre hot. Internationell solidaritet
Sverige är ett rikt land och vi har råd att dela med oss av vår välfärd. Bistånd ska ges i form av utvecklings- och katastrofbistånd. Utvecklingsbiståndet ska delas ut med en feministisk grundsyn och främja demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna.
En fungerande marknadsekonomi är en av nycklarna till ekonomisk utveckling. Utvecklingsländer måste därför få hjälp med att bygga upp finansiella institutioner och en fungerande infrastruktur. Mikrolån är ett bra sätt att främja självägande och investeringar.
Det är viktigt att ineffektiva biståndsformer fasas ut, därför ska budgetstöd och andra ineffektiva former av utvecklingsbistånd avskaffas.
För att det svenska biståndet ska behålla sin legitimitet bör kampen mot korruption vara högt prioriterad.
Internationell solidaritet handlar inte bara om bistånd. Lika mycket handlar omområden som migrations-, handels- och miljöpolitik. Därför ska dessa politikområden samordnas och liberaliseras för att bekämpa fattigdom i världen.
Sverige ska aktivt delta i det multilaterala biståndet genom FN:s olika organ, EU och andra internationella sammanslutningar.
Många fattiga länder dignar under skulder som tidigare regimer dragit på sig. Det hämmar ekonomisk utveckling och global frihandel. Skuldavskrivningar ska kunna ske, men med krav på demokratiska och ekonomiska reformer. När en odemokratisk regim i ett land faller och ersätts av ett demokratiskt styre ska de utländska skulder som den gamla regimen ådragit sig avskrivas.
Barnarbete och avsaknad av fria fackföreningar är exempel på problem i många fattiga länder. Marknad, kapitalism och frihet är det effektivaste sättet att komma ur fattigdom och arbetstvång. Men marknaden är inte statisk, utan blir vad vi individer gör den till, och vi har en moralisk skyldighet att se de olika konsekvenserna av våra konsumtionsmönster.
Fri handel
Enskilda individers frihet är en förutsättning för social, politisk och ekonomisk utveckling i alla länder. Marknadsekonomi är det ekonomiska system som ger de bästa förutsättningarna för en snabb resurstillväxt och därmed också social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Sverige och EU ska aktivt stödja de länder som behöver hjälp med att bygga upp fungerande marknader.
Frihandel genererar välstånd och målet ska vara fri världshandel. Sverige och EU bör avskaffa handelshinder oavsett vad andra länder gör. I globala handelsorganisationer ska Sverige och EU verka för frihandel.
Världshandelsorganisationen (WTO) har en viktig roll i att skapa internationella regelverk för handel. Förhandlingsprocedurerna måste förändras och bli mer öppna för insyn. Därtill måste fattiga länder ges förutsättningar att delta i förhandlingar på lika villkor som andra länder.
Fri invandring
Rätten att bosätta sig var man vill, fri in- och utvandring, är en självklarhet. Ett första steg är att underlätta arbetskraftsinvandring. Visumtvånget för utländska medborgare ska avskaffas och utvisningsärenden avgöras i domstol. I väntan på total viseringsfrihet ska flyktingar kunna ansöka om asylvisum för inresa i EU. Pass ska då inte krävas. Sverige ska verka för att på sikt uppnå fri invandring till EU.
Fler människor ska tillerkännas flyktingstatus i Sverige, och i de fall då det anländer stora flyktingströmmar från kris- och katastrofområden ska spetskompetens finnas tillgänglig.
Att hjälpa flyktingar att ta sig till EU, vilket brukar kallas människosmuggling, ska inte vara förbjudet. Likaså ska transportörsansvaret avskaffas.
Flyktingstatus ska vara den naturliga statusen för en bifallen asylansökan. Sverige ska också ge uppehållstillstånd på humanitära grunder. Uppehållstillstånd som flykting ska automatiskt beviljas efter sex månaders väntan. Grundregeln ska vara permanent uppehållstillstånd.
Flyktingar som befinner sig i Sverige är en del av samhället. Rätt till vård och samhällsservice ska vara likvärdig med svenska medborgares och rätten att arbeta ska inte begränsas av tillstånd. Den som beviljats uppehållstillstånd i ett EU-land ska kunna öppna bankkonto i annat EU-land på samma villkor som det EU-landets medborgare. Gömda flyktingbarn ska omfattas av den svenska skolplikten.
Svenskt asylmottagande måste förbättras. Den asylsökande ska omedelbart och hela tiden hon befinner sig i Sverige vara delaktig i integrationsprocesser. Rättssäkerheten i domstolsförfarandet för asylärenden får inte äventyras av missriktad rationaliseringsiver. Den asylsökandes ombud ska utses av migrationsdomstolen. Asylbeslut ska ges skriftligt på den asylsökandes språk. Även personer som sökt asyl och hanteras som säkerhetsärenden ska prövas i ordinarie domstol, inte av regeringen. Asylskälen får aldrig underordnas.
Fred och säkerhet
Ett militärt försvar är en naturlig följd av varje stats rätt att försvara sig själv mot hot. För liberaler måste våldsanvändning dock ses som en sista utväg. Ett militärt försvar är en försäkring i de situationer då fredliga insatser inte räcker till.
Det är angeläget att försvars- och säkerhetspolitiken avnationaliseras och istället byggs på samarbete. Sverige bör därför söka medlemskap i NATO. Uppbyggandet av ett säkerhetspolitiskt samarbete är en viktig uppgift för EU. En gemensam säkerhetsordning och inrättandet av en gemensam fredsstyrka förbättrar utsikterna för fred och trygghet i hela Europa. Detta samarbete ska ses som ett komplement, inte som en konkurrent till NATO.
Sverige behöver ett modernt, allsidigt och starkt försvar. Försvaret ska kunna värna Sveriges territorium från angrepp tills hjälp från andra länder anländer. Det ska kunna bistå andra länder i vårt närområde samt delta i fredsoperationer i andra delar av världen. Försvarets resurser ska i högre utsträckning läggas på förbandsverksamhet och insatser.
Industripolitiska avvägningar ska inte få avgöra försvarsmaktens köp av utrustning.
Sveriges väpnade styrkor ska bygga på frivillighet och bestå av yrkesmilitärer och frivilliga.
Ett liberalt säkerhetspolitiskt tänkande stannar inte vid Sveriges gränser. Rätt till demokrati och respekt för mänskliga rättigheter måste gälla i alla samhällen och för samtliga individer. Utrikes-, handels-, bistånds- och försvarspolitiken är instrument för att uppnå dessa syften.
Global nedrustning främjar stabilitet och en fredlig utveckling. De frigjorda resurserna kommer till fredlig användning, vilket framför allt är viktigt för högt militariserade stater i tredje världen. Sverige ska aktivt verka för global nedrustning. Så länge det finns aggressiva diktaturer i världen kan det ändå vara ett nödvändigt ont att några ledande demokratier innehar kärnvapen. Kemiska och biologiska vapen ska förbjudas. Ytterligare spridning av massförstörelsevapen måste förhindras.
Vissa diktaturer bekämpas bäst genom bojkott och andra former av ekonomiska sanktioner. För att en bojkott ska genomföras bör den gynna en övergång till demokrati, ha förutsättning att bli internationell och antingen stödjas av en inhemsk opposition eller riktas mot en militärt aggressiv stat. Ekonomiska sanktioner drabbar i regel civilbefolkningen istället för de styrande, varför riktade sanktioner är att föredra. Riktade sanktioner såsom frysta konton, reseförbud och diplomatisk isolering verkar direkt mot de styrande.
Det är världssamfundets skyldighet att skydda civilbefolkningen från folkmord, krigsbrott, etniskrensning och brott mot mänskligheten. Militära interventioner av demokratiska stater eller sanktionerade av det internationella samfundet är legitima om de syftar till att stoppa dessa brott. I demokratiska länder saknar våldet som politiskt medel varje berättigande. Terror mot civilbefolkning kan inte accepteras i någon situation.
Sverige och EU ska bara exportera krigsmateriel till demokratiska stater. Av dessa stater krävs att de respekterar mänskliga rättigheter och att de förbinder sig att inte exportera krigsmateriel vidare till tredje land. Kontrollen av krigsmaterielexporten ska förbättras. Sverige ska aktivt verka för att EU fastställer ett gemensamt regelverk för vapenexport.
Kapitel 3: Jämlikhet
Jämlikhet
Ett samhälle utan jämlikhet blir ett samhälle där bara den starke kan utnyttja sin frihet. Den liberala strävan efter jämlikhet utgår från respekten för människors olikheter och rätten till samma möjligheter i livet oavsett dessa. I dagens samhälle finns en kollektivism som gör vissa egenskaper till norm och hämmar individers rätt att leva som de vill. Kön, sexuell läggning, funktionshinder, religiös, kulturell eller etnisk tillhörighet avgör inte en människas värde.
En liberal feministisk grundsyn ska forma jämställdhetspolitiken. Detta innebär att synliggöra det könsdiskriminerande samhälle vi lever i och konsekvenserna det för med sig, samt att aktivt bekämpa maktstrukturerna och könsrollerna som begränsar individen.
Kapitalismen är, under rätt förutsättningar, en långt mer produktiv kraft än vad staten någonsin kan vara. Den har historiskt gjort det möjligt för individen att bryta sig loss från beroende av familjen och dess låsta roller.
Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet är en jämställdhetsreform, då den gör att de anställda – företrädesvis kvinnor – får möjligheten att välja den bästa arbetsgivaren.
Med kunskap föds ett ansvar. I jämställdhetsarbetet har var och en därför ett ansvar att förändra den situation som råder på alla områden som missgynnar individer pågrund av kön rättsligt, socialt och ekonomiskt.
Det är viktigt att människors fria val respekteras. Därför är opinionsbildning att föredra framför lagstiftning. Kvotering är ingen lösning på jämställdhetsproblemen utan hotar tvärtom tanken att individen ska bedömas på egna meriter.
Rätten till den egna kroppen är en mänsklig rättighet. Surrogatmödraskap bör därför tillåtas. Rätten till fri abort är absolut och ska gälla alla kvinnor i hela världen. Det ska vara en självklarhet att låta kvinnor komma till Sverige och göra abort; så kallad abortturism bör uppmuntras.
Staten ska inte lägga någon värdering i kön, sexualitet och antal när det gäller vilka individer väljer att bo, skaffa barn eller gifta sig med. Äktenskaps- och sambolagstiftning ska därför vara könsneutral och antalsneutral. Äktenskapsbalken ska ersättas med en köns- och antalsneutral samlevnadsbalk och vigsel ska endast förrättas borgerligt. Trossamfund ska vara fria att utforma egna ceremonier. Människors möjlighet att även skriva andra avtal om sin samlevnad ska alltid finnas.
Staten ska inte moralisera över vuxna människors val av sexpartner.
Faderskapspresumtionen ska avskaffas. Ett enkelt system, oberoende av civilstånd, för anmälan och prövning av faderskap bör införas.
Vuxna människor måste själva få bestämma hur de vill tilltalas, vilka namn de vill ge sina barn och hur de vill ingå namngemenskap som makar. Det ska inte vara möjligt att neka någon att byta namn med hänvisning till kön eller den allmänna uppfattningen om vad som kan väcka anstöt. Därför ska namnlagen ändras.
Personer som genomgår könskorrigering ska inte tvingas till sterilisering. Läkares bedömningar och inte lagstadgade åldersgränser ska vara avgörande för när en individ ska kunna genomgå en könskorrigerande operation.
Barnbidraget ska vara jämnt fördelat mellan vårdnadshavarna och beloppen för underhållsskyldighet anpassas efter detta.
Kapitel 3: Vår Demokrati
Vår demokrati
Demokratin är det enda politiska system som kan garantera varje människas fri- och rättigheter. En förutsättning för demokratin är åsikts-, yttrande-, mötes- och pressfrihet. En statsmakt behövs för att garantera dessa. Eftersom statsmaktens uppgift är att garantera varje individs fri- och rättigheter är det naturligt att inte alla beslut underställs demokratin. De flesta beslut kan fattas av fria individer utan att staten behöver vara delaktig. Varje människa har rätt till ett privatliv fritt från godtycklig statlig övervakning och registrering. Eftersom de mänskliga fri- och rättigheterna gäller alla människor ska staten behandla alla medborgare lika, utan åtskillnad i fråga om kön, etnicitet eller sexualitet.
Den svenska demokratin
Demokratin vilar ytterst på de enskilda människornas ansvarstagande. Alla demokrater har därför en skyldighet att stå upp för demokratiska värderingar när de hotas. Alla har också en skyldighet att lyda demokratiskt fattade beslut när dessa inte ställer orimliga krav på ens förmåga att åtlyda dem.
Likhet inför lagen och att den offentliga makten utövas under lag är fundamenten i ett rättssamhälle. En författningsdomstol som ska kunna pröva alla lagars grundlagsenlighet bör inrättas. Även enskilda ska ha möjlighet att få grundlagsvidriga kränkningar prövade av domstolen.
Partiorganisationernas makt över riksdagens ledamöter urholkar den parlamentariska demokratin, och behöver balanseras med mer makt till väljarna. Till dess att partiernas interna ranking av kandidaterna har avskaffats ska spärrarna i allmänna val sänkas kraftigt.
Nyval ska kunna hållas i kommuner, landsting och regioner. 27. Rösträtten ska inte villkoras med medborgarskap. Detta gäller även nationella val. Att uppehålla sig i Sverige och fått permanent uppehållstillstånd räcker.
I en demokrati ska alla poster vara öppna för alla. Detta gäller även människor med permanent uppehållstillstånd.
Partistödet är ett godtyckligt system för att stödja en viss form av sammanslutningar, som dessutom innebär att människor tvingas subventionera åsikter de inte själva stödjer. Partistödet ska därför avskaffas.
Landstingen har spelat ut sin roll och bör ersättas av regioner. Regionerna ska även kunna ta över viss beslutskompetens från staten.
Monarkin är odemokratisk då en individ sitter vid makten genom arv, därför vill Liberala Ungdomsförbundet avskaffa monarkin. Statschefen ska istället utses av folket i direkta val.
Rättssäkerhet
Rättssäkerheten, rättstryggheten och den enskildes rätt till skydd från övergrepp från statens sida är avgörande för det öppna samhället. Med rättssäkerhet menas att domstolarna ska behandla lika fall lika. Detta skapar förutsebarhet vad gäller domstolens dömande som gör att den enskilde vet vad som gäller och kan styra sitt handlande därefter. Retroaktiv lagstiftning ska därför inte accepteras.
Statens viktigaste uppgift är att värna medborgarnas rättigheter till liv, frihet och egendom. Därför är det ett måste att rättsväsendet tilldelas tillräckliga resurser. När polisen inte förmår ingripa mot och utreda brott som begås, och när handläggningstiderna i rättsväsendet blir alltför långa, försvagas statens legitimitet.
Domstolarna ska vara fria och självständiga i sin rättskipande verksamhet. Ingen annan myndighet ska få bestämma hur domstolarna ska döma i enskilda fall.
Dödsstraff är en rättsosäker och ytterst inhuman påföljd, och Sverige bör aktivt arbeta för dödsstraffets avskaffande världen över.
Människor bosatta i Sverige ska behandlas lika oavsett ursprung. Den som bor i Sverige ska inte kunna utvisas, oavsett om man har invandrat eller infödd, har svenskt medborgarskap eller inte. Att ryckas upp ur sitt sociala sammanhang utöver annat straff är inhumant och orättvist.
Religion eller kultur får aldrig vara en ursäkt för att använda våld eller på annat sätt begränsa en persons livsutrymme. Polis och sociala myndigheter ska utbildas i hur hedersvåld ska bemötas, och staten ska ta ett ökat ansvar för att erbjuda skyddat boende för de personer som drabbas av hedersvåld.
Åsikten att ”den allmänna rättsuppfattningen” ska tillmätas betydelse vid rättsutövningen utgör ett hot mot rättssäkerheten. Nämndemannaväsendet ska därför avskaffas. Endast juridiskt utbildade personer ska döma i svenska domstolar.
För att bekämpa korporativism måste organisationernas representation i myndigheter och partssammansatta domstolar, såsom arbetsdomstolen och hyresnämnden, avskaffas.
Civil olydnad är acceptabelt att använda när mänskliga fri- och rättigheter kränks. Civil olydnad innebär då att man begår ett lagbrott baserat på ickevåld med syfte att värna de kränkta rättigheterna, där de inblandade är beredda att ta straffet.
Fördelning av vårdnad ska alltid utgå från barnens bästa. Föräldrakompetens har inget med kön att göra och ingen ska ha en fördel av sin könstillhörighet vid fördelning av vårdnad. Varje barn i vårdnadstvist ska tillgodoses ett eget juridiskt ombud, detta för att säkra att barnets bästa ligger till grund för beslutet.
Omskärelse av barn av religiösa eller kulturella skäl inkräktar på deras integritet och självbestämmande. Dock bör det givetvis vara tillåtet då en myndig person själv fattat beslutet att få en omskärelse samt på omyndiga av medicinska skäl.
Oavsett ålder ska beslut att ansluta sig till, eller lämna, en förening tillhöra individen själv.
Integritet
Integritet är varje människas rätt till ett privatliv fritt från insyn och kontroll från offentliga organ. Samtidigt som medborgarnas insyn i den offentliga förvaltningen ska värnas och sekretess endast användas undantagsvis bör offentlighetsprincipen inte kunna utnyttjas för att sprida känsliga uppgifter om människor.
Massavlyssning och allomfattande DNA-register är stora hot mot den personliga integriteten och ska därför inte vara tillåtna. Fingeravtryck och DNA kan båda användas för att följa spår från individer och registrera dessa, utan att röja annan personligt känslig information. Polisens register över sådana spår måste gallras från personkopplade uppgifter rörande misstänkta som sedan friats eller inte åtalats.
På samma sätt som polisen får samla in fingeravtryck i sitt arbete så ska DNA kunna användas i polisens arbete.
Kryptering bör vara fritt till användande och utförande. Kommunikation över internet ska skyddas från avlyssning på samma sätt som telefonsamtal och vanlig post. Därför bör FRA-lagen avskaffas.
Information om en enskild person som är framtagen med bioteknik får med undantag för brottsutredningar, endast användas med dennes uttryckliga medgivande. Individen har rätt att få sin information om sitt fosters genetiska uppsättning utan att detta inskränker rätten till abort.
Privata aktörer ska inte få lika stora befogenheter som polis och myndigheter. När rättsskipningen på detta sätt läggs ut på entreprenad riskerar det att urholka både rättssäkerheten och principen om att den anklagade ska betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats. IPRED-lagen bör därför avskaffas.
I ett liberalt samhälle kan det aldrig vara acceptabelt att staten, utan att brottsmisstanke föreligger, kartlägger vem du talar med, ringer till och skriver brev till. Datalagringsdirektivet bör därför avskaffas.
Att ta del av information kan aldrig vara förbjudet i ett liberalt samhälle och censur är heller aldrig acceptabel. Statlig begränsning av information och publikationer måste alltid bygga på domstolsbeslut.
Individens integritet bör få ett starkare grundlagsskydd.
Det offentliga ska inte samla in mer information än vad som är absolut nödvändig om människor. I varje situation ska en avvägning göras, så att endast relevanta uppgifter sparas. Samkörningar av statliga register är därför problematiska. Staten ska aldrig sälja uppgifter om enskilda som samlats in med tvång till privata företag.
Tilldelning av personnummer ska ske slumpmässigt vad gäller de tre siffror som följer på födelsedatumet, så att exempelvis kön eller ursprung inte går att utläsa.
Drogtester i skolan, både tvångsvisa och så kallat frivilliga, innebär en långtgåendeinskränkning i rätten till kroppslig integritet, och dennainskränkning uppvägs inte av de intressen den syftar till att tillgodose. Drogtester i skolan ska därför inte vara tillåtet. Arbetsgivare ska endast få utföra drogtester på sina anställda om säkerheten på jobbet eller för allmänheten riskeras av deras eventuella drogbruk. Europeiska Unionen
Europeiska Unionen (EU) är en unik internationell sammanslutning. Ingen annan organisation har kommit så långt när det gäller att med fredliga medel integrera medlemsstaterna och finna former för samarbete, fred, demokrati, fri rörlighet och frihandel.
EU måste effektiviseras och demokratiseras. Medborgarnas insyn i arbetet i EU:s institutioner bör förbättras, för att öka öppenheten och legitimiteten i unionen.
EU:s gränser ska öppnas och dess fria rörlighet gälla för samtliga invånare i medlemländerna. Visumtvång för inresa i EU ska helt avskaffas.
EU ska ha en gemensam, generös flyktingpolitik utifrån en gemensam och modern flyktingdefinition. Dublinförordningen ska förändras så att en asylsökande enbart kan prövas i ett land men själv får välja vilket.
Asylsökande ska kunna överklaga sina beslut i EG-domstolen, vilket också innebär en europeisk version av FN:s internationella tortyrkommitté.
EU-länderna ska också följa upp utvisningar från EU med ett stickprovsystem och utreda dödsfall bland asylsökande på gränsen till EU. Samtliga länder i EU ska ta emot kvotflyktingar.
Unionen ska inte använda sig av prövningar i så kallade tredje säkra länder.
Den gemensamma valutan euron är ett fördjupande av det europeiska politiska samarbetet. Dessutom underlättar en gemensam valuta handel, genom att behovet av valutasäkringar till Sveriges i särklass största handelspartner avskaffas. Euron bör därför införas.
EU bör utvecklas till en federation. Den federala tanken bygger på idén om strikt maktdelning mellan olika nivåer. Unionens och staternas respektive kompetens bör tydligt definieras i en europeisk författning som tar sin utgångspunkt i närhetsprincipen. Europeiska unionens beslutskompetens får inte ohejdat utvidgas. EU ska vara starkt och beslutskraftigt men endast ha ett begränsat beslutsområde: unionen ska vara smal men vass.
Den avgörande makten ska ligga hos ett parlament bestående av två kamrar. Den första ska representera de enskilda staterna och den andra kammaren ska vara direktvald av den europeiska befolkningen i sin helhet. Första kammaren ersätter dagens ministerråd och ska ha vetorätt vad beträffar utvidgning av unionens ansvar. Den verkställande makten utövas av en parlamentariskt ansvarig regering som ersätter dagens kommission. Den europeiska federationen får dock aldrig ses som ett definitivt slutmål, snarare som ett medel för att leda utvecklingen mot ett än mer globalt samarbete. EU ska stå öppet för alla stater som uppfyller kraven på demokrati ochmänskliga rättigheter. Även efter att ett land blivit medlem i EU ska hårda krav ställas på att mänskliga rättigheter repekteras och ekonomiska regler efterlevs. Medlemsländerna, parlamentet och kommissionen ska agera resolut mot EU-länder som bryter mot dessa regler, annars riskerar EU att försvagas inifrån.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett planekonomiskt missfoster. Kostnaden för denna politik bärs inte bara av EU:s skattebetalare utan också de bönder i övriga världen som får se sig utkonkurrerade när EU:s överproduktion dumpas på världsmarknaden. Därför bör den gemensamma jordbrukspolitiken snarast avregleras. Detsamma gäller EU:s fiskerisubventioner, som idag uppmuntrar till utfiskning och som innebär stora slöserier med skattepengar.
EU:s transportsubventioner bör avskaffas eftersom de snedvrider konkurrensen till nackdel för småföretagare.
Kapitel 1: Liberalism
Liberalism
Individen är liberalismens utgångspunkt. Liberalismen erkänner varje människas lika och okränkbara värde, och rätt till liv, frihet och strävan efter sin egen lycka. Frihet är rätten att bestämma över sig själv och forma sitt eget liv. Gränsen för denna frihet går där den ene individens agerande kränker den andres. Varje människa är en unik individ och sina medmänniskors jämlike med samma rätt till frihet. Mänskliga fri- och rättigheter är det fundament varpå det liberala samhället vilar. Rätten till sitt liv och sin egendom samt tanke-, religions-, yttrande-, tryck-, förenings-, mötes- och rörelsefrihet är sådana grundläggande fri- och rättigheter.
Liberalismen ser samhället som en sammanslutning av fria individer. I samhället är det statens uppgift att upprätthålla säkerhet genom att skydda medborgarnas liv och ägande samt att trygga respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna. Staten fyller endast en instrumentell roll och är bara legitim i den mån som den skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. Att ge staten högre legitimitet än individerna den består av är ett uttryck för nationalism. Liberalismen sätter individens suveränitet före statens. Det enda politiska system som uppfyller kraven på frihet och jämlikhet är demokratin och det enda ekonomiska system som uppfyller dessa krav är marknadsekonomin. Även om det åligger staten att garantera individens frihet har varje medborgare ett personligt ansvar att skydda sin egen och andra individers frihet. Men det är bara staten eller den staten tillåter som får använda våld och då endast i syfte att upprätthålla människors fri- och rättigheter. Därför har staten våldsmonopol. Om staten förgriper sig mot medborgarna i strid med de mänskliga rättigheterna har den förverkat sin legitimitet och väpnat motstånd blir därmed acceptabelt.
Människors förutsättningar och livsmål varierar, men alla individer ska ges reella möjligheter att forma sitt eget liv efter egna önskemål eller värderingar. Den liberala jämlikhetstanken bygger på uppfattningen att lika möjligheter leder till ett rättvist samhälle. Av naturen eller oturen har inte alla människor samma möjligheter och ett liberalt samhälle strävar efter att tillhandahålla så hög välfärd som möjligt så att resursbrist inte sätter människors möjlighet att söka sin egen lycka ur spel. Ojämlikheter som är en följd av vuxna människors fria val är inte ett problem. Jämlikhetstanken innebär också att alla positioner inom staten ska vara nåbara för alla. Vissa grundläggande kunskaper är nödvändiga för att alla individer ska kunna utnyttja sina fri- och rättigheter.
Den liberala människosynen utgår från att varje individ kan och ska få använda sitt förnuft för att nå sina livsmål utan att hindras från detta. Det liberala samhället kännetecknas av en fri och öppen debatt, där idéer analyseras och kritiskt granskas. En fri och öppen debatt förutsätter att ingen förbjuds att uttrycka sina åsikter. Liberalismen betonar öppenhet inför förändringar. Tron på förnuftet, på nya idéer och innovationer utgör väsentliga inslag i liberalismens verklighetssyn. Liberalismen tror även på människans förmåga att kritiskt granska de påståenden som ges henne.
Demokrati och mänskliga rättigheter
Den liberala demokratisynen förutsätter att mänskliga rättigheter respekteras och upprätthålls. De demokratiska samt mänskliga fri- och rättigheterna bekänner färg först när de sätts på prov. När samhällets konflikter kan hanteras, när friheten och välståndet expanderar ifrågasätter ingen de mänskliga rättigheterna. Dessa fri- och rättigheter fyller sin viktigaste funktion när samhällsklimatet hårdnar, när det öppna samhället ifrågasätts i tider av politisk kris. Det är först då demokratin sätts på prov. För liberaler uppstår den värsta krisen när dessa fri- och rättigheter inskränks för att tillgodose kortsiktiga mål. En liberal demokrati ger aldrig upp sina kännetecken.
I ett demokratiskt samhälle utgår makten från de enskilda individerna genom allmänna och fria val. En fungerande rättsstat tillförsäkrar de enskilda individerna rättssäkerhet, rättstrygghet, skydd från statens övergrepp och en generell rätt till domstolsprövning. En stark konstitution ska tydligt definiera statens mandat och begränsningar till skydd för medborgarna och det demokratiska systemet.
Demokrati och mänskliga rättigheter är nödvändiga inslag för att ett lands regim ska anses legitim. Regioner där en majoritet av befolkningen vill bryta sig ur stater som inte erkänner dessa värden ska ha rätt att göra så. Regioner i demokratiska stater ska ha rätt att själva genom folkomröstning avgöra sin framtida status förutsatt att det demokratiska statsskicket bevaras.
Varje demokratiskt styrd stat har ett ansvar för att demokratin bevaras. Det gäller självfallet också om den måste försvaras med våld.
Föreningsfriheten är en av de grundläggande demokratiska rättigheterna. Det är en lika självklar rätt att välja att stå ensam som att organisera sig. Kollektivanslutning ska vara förbjuden i lag.
Alla har rätt till sin kulturella och religiösa identitet. Det omfattar även rätten att bära kulturella symboler. Ingen kultur eller religion ska äga företräde inför staten.
Staten ska vara neutral i livsåskådningsfrågor. Någon kyrkoskatt eller statlig hjälp med avgiftsindrivning kan därför inte accepteras. Trossamfund ska betraktas som ideella organisationer och inte särbehandlas av staten.
Eftersom staten ska vara neutral i livsåskådningsfrågor ska alla allmänna helgdagar avskaffas och ersättas med ett röddagskonto, motsvarande extra semesterdagar som människor fritt får disponera över ett år.
Främlingsfientlighet bekämpas bäst med information och kunskap. Förbud mot rasistiska organisationer är inte förenligt med de demokratiska principerna. Lagen om hets mot folkgrupp är ett oproportionerligt ingrepp i yttrandefriheten och ska avskaffas. Uppviglarnas hot eller kränkningar ska kunna beivras med annan lagstiftning.
Fria massmedier är en förutsättning för ett öppet utbyte av idéer och är det civila samhällets främsta försvar mot illegitim maktutövning. Press, radio, TV och internet ska så långt det är möjligt vara fria från statlig kontroll och inblandning. Censur för vuxna är inte acceptabelt i ett liberalt samhälle.
Kapitalism och marknadsekonomi krävs dels för att ge människor möjlighet att bestämma över sina egna liv, dels för att det är det enda system som kan ta tillvara människors drivkraft att förbättra för sig själva och göra det till något positivt för hela samhället.
HP
Handlingsprogram - antaget av kongressen 2009
Liberalism
Individen är liberalismens utgångspunkt. Liberalismen erkänner varje människas lika och okränkbara värde, och rätt till liv, frihet och strävan efter sin egen lycka. Frihet är rätten att bestämma över sig själv och forma sitt eget liv. Gränsen för denna frihet går där den ene individens agerande kränker den andres. Varje människa är en unik individ och sina medmänniskors jämlike med samma rätt till frihet. Mänskliga fri- och rättigheter är det fundament varpå det liberala samhället vilar. Rätten till sitt liv och sin egendom samt tanke-, religions-, yttrande-, tryck-, förenings-, mötes- och rörelsefrihet är sådana grundläggande fri- och rättigheter.
Liberalismen ser samhället som en sammanslutning av fria individer. I samhället är det statens uppgift att upprätthålla säkerhet genom att skydda medborgarnas liv och ägande samt att trygga respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna. Staten fyller endast en instrumentell roll och är bara legitim i den mån som den skyddar medborgarnas fri- och rättigheter. Att ge staten högre legitimitet än individerna den består av är ett uttryck för nationalism. Liberalismen sätter individens suveränitet före statens. Det enda politiska system som uppfyller kraven på frihet och jämlikhet är demokratin och det enda ekonomiska system som uppfyller dessa krav är marknadsekonomin.
Även om det åligger staten att garantera individens frihet har varje medborgare ett personligt ansvar att skydda sin egen och andra individers frihet. Men det är bara staten eller den staten tillåter som får använda våld och då endast i syfte att upprätthålla människors fri- och rättigheter. Därför har staten våldsmonopol. Om staten förgriper sig mot medborgarna i strid med de mänskliga rättigheterna har den förverkat sin legitimitet och väpnat motstånd blir därmed acceptabelt.
Människors förutsättningar och livsmål varierar, men alla individer ska ges reella möjligheter att forma sitt eget liv efter egna önskemål eller värderingar. Den liberala jämlikhetstanken bygger på uppfattningen att lika möjligheter leder till ett rättvist samhälle. Av naturen eller oturen har inte alla människor samma möjligheter och ett liberalt samhälle strävar efter att tillhandahålla så hög välfärd som möjligt så att resursbrist inte sätter människors möjlighet att söka sin egen lycka ur spel. Ojämlikheter som är en följd av vuxna människors fria val är inte ett problem. Jämlikhetstanken innebär också att alla positioner inom staten ska vara nåbara för alla. Vissa grundläggande kunskaper är nödvändiga för att alla individer ska kunna utnyttja sina fri- och rättigheter.
Den liberala människosynen utgår från att varje individ kan och ska få använda sitt förnuft för att nå sina livsmål utan att hindras från detta. Det liberala samhället kännetecknas av en fri och öppen debatt, där idéer analyseras och kritiskt granskas. En fri och öppen debatt förutsätter att ingen förbjuds att uttrycka sina åsikter. Liberalismen betonar öppenhet inför förändringar. Tron på förnuftet, på nya idéer och innovationer utgör väsentliga inslag i liberalismens verklighetssyn. Liberalismen tror även på människans förmåga att kritiskt granska de påståenden som ges henne.
Demokrati och mänskliga rättigheter
Den liberala demokratisynen förutsätter att mänskliga rättigheter respekteras och upprätthålls. De demokratiska samt mänskliga fri- och rättigheterna bekänner färg först när de sätts på prov. När samhällets konflikter kan hanteras, när friheten och välståndet expanderar ifrågasätter ingen de mänskliga rättigheterna. Dessa fri- och rättigheter fyller sin viktigaste funktion när samhällsklimatet hårdnar, när det öppna samhället ifrågasätts i tider av politisk kris. Det är först då demokratin sätts på prov. För liberaler uppstår den värsta krisen när dessa fri- och rättigheter inskränks för att tillgodose kortsiktiga mål. En liberal demokrati ger aldrig upp sina kännetecken.
1.
I ett demokratiskt samhälle utgår makten från de enskilda individerna genom allmänna och fria val. En fungerande rättsstat tillförsäkrar de enskilda individerna rättssäkerhet, rättstrygghet, skydd från statens övergrepp och en generell rätt till domstolsprövning. En stark konstitution ska tydligt definiera statens mandat och begränsningar till skydd för medborgarna och det demokratiska systemet.
2.
Demokrati och mänskliga rättigheter är nödvändiga inslag för att ett lands regim ska anses legitim. Regioner där en majoritet av befolkningen vill bryta sig ur stater som inte erkänner dessa värden ska ha rätt att göra så. Regioner i demokratiska stater ska ha rätt att själva genom folkomröstning avgöra sin framtida status förutsatt att det demokratiska statsskicket bevaras.
3.
Varje demokratiskt styrd stat har ett ansvar för att demokratin bevaras. Det gäller självfallet också om den måste försvaras med våld.
4.
Föreningsfriheten är en av de grundläggande demokratiska rättigheterna. Det är en lika självklar rätt att välja att stå ensam som att organisera sig. Kollektivanslutning ska vara förbjuden i lag.
5.
Alla har rätt till sin kulturella och religiösa identitet. Det omfattar även rätten att bära kulturella symboler. Ingen kultur eller religion ska äga företräde inför staten.
6.
Staten ska vara neutral i livsåskådningsfrågor. Någon kyrkoskatt eller statlig hjälp med avgiftsindrivning kan därför inte accepteras. Trossamfund ska betraktas som ideella organisationer och inte särbehandlas av staten.
7.
Eftersom staten ska vara neutral i livsåskådningsfrågor ska alla allmänna helgdagar avskaffas och ersättas med ett röddagskonto, motsvarande extra semesterdagar som människor fritt får disponera över ett år.
8.
Främlingsfientlighet bekämpas bäst med information och kunskap. Förbud mot rasistiska organisationer är inte förenligt med de demokratiska principerna. Lagen om hets mot folkgrupp är ett oproportionerligt ingrepp i yttrandefriheten och ska avskaffas. Uppviglarnas hot eller kränkningar ska kunna beivras med annan lagstiftning.
9.
Fria massmedier är en förutsättning för ett öppet utbyte av idéer och är det civila samhällets främsta försvar mot illegitim maktutövning. Press, radio, TV och internet ska så långt det är möjligt vara fria från statlig kontroll och inblandning. Censur för vuxna är inte acceptabelt i ett liberalt samhälle.
Jämlikhet
Ett samhälle utan jämlikhet blir ett samhälle där bara den starke kan utnyttja sin frihet. Den liberala strävan efter jämlikhet utgår från respekten för människors olikheter och rätten till samma möjligheter i livet oavsett dessa. I dagens samhälle finns en kollektivism som gör vissa egenskaper till norm och hämmar individers rätt att leva som de vill. Kön, sexuell läggning, funktionshinder, religiös, kulturell eller etnisk tillhörighet avgör inte en människas värde.
10.
En liberal feministisk grundsyn ska forma jämställdhetspolitiken. Detta innebär att synliggöra det könsdiskriminerande samhälle vi lever i och konsekvenserna det för med sig, samt att aktivt bekämpa maktstrukturerna och könsrollerna som begränsar individen.
11.
Kapitalismen är, under rätt förutsättningar, en långt mer produktiv kraft än vad staten någonsin kan vara. Den har historiskt gjort det möjligt för individen att bryta sig loss från beroende av familjen och dess låsta roller. Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet är också en jämställdhetsreform, då den gör att de anställda – företrädesvis kvinnor – får möjligheten att välja den bästa arbetsgivaren.
12.
Med kunskap föds ett ansvar. I jämställdhetsarbetet har var och en därför ett ansvar att förändra den situation som råder på alla områden som missgynnar individer pågrund av kön rättsligt, socialt och ekonomiskt.
13.
Det är viktigt att människors fria val respekteras. Därför är opinionsbildning att föredra framför lagstiftning. Kvotering är ingen lösning på jämställdhetsproblemen utan hotar tvärtom tanken att individen ska bedömas på egna meriter.
14.
Rätten till den egna kroppen är en mänsklig rättighet. Surrogatmödraskap bör därför tillåtas. Rätten till fri abort är absolut och ska gälla alla kvinnor i hela världen. Det ska vara en självklarhet att låta kvinnor komma till Sverige och göra abort; så kallad abortturism bör uppmuntras.
15.
Staten ska inte lägga någon värdering i kön, sexualitet och antal när det gäller vilka individer väljer att bo, skaffa barn eller gifta sig med. Äktenskaps- och sambolagstiftning ska därför vara könsneutral och antalsneutral. Äktenskapsbalken ska ersättas med en köns- och antalsneutral samlevnadsbalk och vigsel ska endast förrättas borgerligt. Trossamfund ska vara fria att utforma egna ceremonier. Människors möjlighet att även skriva andra avtal om sin samlevnad ska alltid finnas.
16.
Staten ska inte moralisera över vuxna människors val av sexpartner.
17.
Vuxna människor måste själva få bestämma hur de vill tilltalas, vilka namn de vill ge sina barn och hur de vill ingå namngemenskap som makar. Det ska inte vara möjligt att neka någon att byta namn med hänvisning till kön eller den allmänna uppfattningen om vad som kan väcka anstöt. Därför ska namnlagen ändras.
18.
Personer som genomgår könskorrigering ska inte tvingas till sterilisering. Läkares bedömningar och inte lagstadgade åldersgränser skall vara avgörande för när en individ skall kunna genomgå en könskorrigerande operation.
Marknadsekonomi
19.
Kapitalism och marknadsekonomi krävs dels för att ge människor möjlighet att bestämma över sina egna liv, dels för att det är det enda system som kan ta tillvara människors drivkraft att förbättra för sig själva och göra det till något positivt för hela samhället.
20.
Den presumtiva konflikten som förmodas stå mellan ekonomiska intressen (som t.ex. modernt skogsbruk) och en bevarad biologisk mångfald är en chimär. Man kan med enkla medel tillgodose exempelvis bioenergibehov och efterfrågan på jordbruks- och skogsprodukter utan att försaka mångfaldsaspekten.
Vår demokrati
Demokratin är det enda politiska system som kan garantera varje människas fri- och rättigheter. En förutsättning för demokratin är åsikts-, yttrande-, mötes- och pressfrihet. En statsmakt behövs för att garantera dessa. Eftersom statsmaktens uppgift är att garantera varje individs fri- och rättigheter är det naturligt att inte alla beslut underställs demokratin. De flesta beslut kan fattas av fria individer utan att staten behöver vara delaktig. Varje människa har rätt till ett privatliv fritt från godtycklig statlig övervakning och registrering. Eftersom de mänskliga fri- och rättigheterna gäller alla människor ska staten behandla alla medborgare lika, utan åtskillnad i fråga om kön, etnicitet eller sexualitet.
Den svenska demokratin
21.
Demokratin vilar ytterst på de enskilda människornas ansvarstagande. Alla demokrater har därför en skyldighet att stå upp för demokratiska värderingar när de hotas. Alla har också en skyldighet att lyda demokratiskt fattade beslut när dessa inte ställer orimliga krav på ens förmåga att åtlyda dem.
22.
Likhet inför lagen och att den offentliga makten utövas under lag är fundamenten i ett rättssamhälle. En författningsdomstol som ska kunna pröva alla lagars grundlagsenlighet bör inrättas. Även enskilda skall ha möjlighet att få grundlagsvidriga kränkningar prövade av domstolen.
23.
Partiorganisationernas makt över riksdagens ledamöter urholkar den parlamentariska demokratin, och behöver balanseras med mer makt till väljarna. Till dess att partiernas interna ranking av kandidaterna har avskaffats skall spärrarna i allmänna val sänkas kraftigt. För att den lokala politiken inte skall komma i skymundan i valrörelserna skall den kommunala valdagen vara skild från dagen för riksdagsval. Det skall dessutom vara möjligt att hålla nyval i kommuner.
24.
Partistödet är ett godtyckligt system för att stödja en viss form av sammanslutningar, som dessutom innebär att människor tvingas subventionera åsikter de inte själva stödjer. Partistödet ska därför avskaffas.
25.
Landstingen har spelat ut sin roll och bör ersättas av regioner. Genom att regionerna införs försvinner de statligt tillsatta landshövdingarna och länsstyrelserna, och deras uppgifter överförs på regionen. Regionerna skall även kunna ta över annan beslutskompetens från staten.
26.
Monarkin är en motbjudande kvarleva från den tid då Sverige var en diktatur. Ämbeten i en demokrati kan inte gå i arv. Statschefen ska utses av folket i direkta val.
Rättssäkerhet
27.
Rättssäkerheten, rättstryggheten och den enskildes rätt till skydd från övergrepp från statens sida är avgörande för det öppna samhället. Med rättssäkerhet menas att domstolarna ska behandla lika fall lika. Detta skapar förutsebarhet vad gäller domstolens dömande som gör att den enskilde vet vad som gäller och kan styra sitt handlande därefter. Retroaktiv lagstiftning ska därför inte accepteras.
28.
Statens viktigaste uppgift är att värna medborgarnas säkerhet. Därför är det ett måste att rättsväsendet tilldelas tillräckliga resurser. När polisen inte förmår ingripa mot och utreda brott som begås, och när handläggningstiderna i rättsväsendet blir alltför långa, försvagas statens legitimitet.
29.
Domstolarna ska vara fria och självständiga i sin rättsskipande verksamhet. Ingen annan myndighet ska få bestämma hur domstolarna ska döma i enskilda fall.
30.
Dödsstraff är en rättsosäker och ytterst inhuman påföljd, och Sverige bör aktivt arbeta för dödsstraffets avskaffande världen över.
31.
Människor ska behandlas lika oavsett ursprung. Det skall inte vara en möjlig påföljd att utvisa en invandrare eller flykting för ett brott personen begått i Sverige, lika lite som det skulle vara möjligt att avvisa en infödd svensk. Samma brott ska ge samma straff, oavsett ursprung.
32.
Religion eller kultur får aldrig vara en ursäkt för att använda våld eller på annat sätt begränsa en persons livsutrymme. Polis och sociala myndigheter skall utbildas i hur hedersvåld skall bemötas, och staten skall ta ett ökat ansvar för att erbjuda skyddat boende för de personer som drabbas av hedersvåld.
33.
Åsikten att ”den allmänna rättsuppfattningen” ska tillmätas betydelse vid rättsutövningen utgör ett hot mot rättssäkerheten. Nämndemannaväsendet skall därför avskaffas. Endast juridiskt utbildade personer ska döma i svenska domstolar.
34.
För att bekämpa korporativism måste organisationernas representation i myndigheter och partssammansatta domstolar, såsom arbetsdomstolen och hyresnämnden, avskaffas.
35.
Civil olydnad är acceptabelt att använda när mänskliga fri- och rättigheter kränks. Civil olydnad innebär då att man begår ett lagbrott baserat på ickevåld med syfte att värna de kränkta rättigheterna, där de inblandade är beredda att ta straffet.
36.
Fördelning av vårdnad ska alltid utgå från barnens bästa. Föräldrakompetens har inget med kön att göra och ingen ska ha en fördel av sin könstillhörighet vid fördelning av vårdnad.
37.
Omskärelse av barn av religiösa eller kulturella skäl inkräktar på deras integritet och självbestämmande. Dock bör det givetvis vara tillåtet då en myndig person själv fattat beslutet att få en omskärelse samt på omyndiga av medicinska skäl.
Integritet
38.
Integritet är varje människas rätt till ett privatliv fritt från insyn och kontroll från offentliga organ. Samtidigt som medborgarnas insyn i den offentliga förvaltningen ska värnas och sekretess endast användas undantagsvis bör offentlighetsprincipen inte kunna utnyttjas för att sprida känsliga uppgifter om människor.
39.
Massavlyssning och allomfattande DNA-register är stora hot mot den personliga integriteten och ska därför inte vara tillåtna. Fingeravtryck och DNA kan båda användas för att följa spår från individer och registrera dessa, utan att röja annan personligt känslig information. Polisens register över sådana spår måste gallras från personkopplade uppgifter rörande misstänkta som sedan friats eller inte åtalats.
40.
På samma sätt som polisen får samla in fingeravtryck i sitt arbete så ska DNA kunna användas i polisens arbete.
41.
Kryptering bör vara fritt till användande och utförande. Kommunikation över internet ska skyddas från avlyssning på samma sätt som telefonsamtal och vanlig post. Därför bör FRA-lagen avskaffas.
42.
Information om en enskild person som är framtagen med bioteknik får med undantag för brottsutredningar, endast användas med dennes uttryckliga medgivande. Individen har rätt att få sin information om sitt fosters genetiska uppsättning utan att detta inskränker rätten till abort.
43.
Privata aktörer ska inte få lika stora befogenheter som polis och myndigheter. När rättsskipningen på detta sätt läggs ut på entreprenad riskerar det att urholka både rättssäkerheten och principen om att den anklagade ska betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats. IPRED-lagen bör därför avskaffas.
44.
I ett liberalt samhälle kan det aldrig vara acceptabelt att staten, utan att brottsmisstanke föreligger, kartlägger vem du talar med, ringer till och skriver brev till. Datalagringsdirektivet bör därför avskaffas.
45.
Att ta del av information kan aldrig vara förbjudet i ett liberalt samhälle och censur är heller aldrig acceptabel. Statlig begränsning av information och publikationer måste alltid bygga på domstolsbeslut.
46.
När förslag förts fram som kraftigt kränker medborgarnas integritet har det visat sig att våra grundlagar endast kan ge oss begränsat skydd. Medborgarnas integritet måste få ett starkare skydd i grundlagen än idag genom att vissa grundläggande rättigheter till den egna kroppen och ens egen autonomi ges ett absolut grundlagsfäst skydd.
47.
Staten ska inte samla in mer information än vad som är absolut nödvändig om människor. I varje situation ska en avvägning göras, så att endast relevanta uppgifter sparas. Samkörningar av statliga register är därför problematiska. Staten ska aldrig sälja uppgifter om enskilda som samlats in med tvång till privata företag.
48.
Tilldelning av personnummer ska ske slumpmässigt vad gäller de tre siffror som följer på födelsedatumet, så att exempelvis kön eller ursprung inte går att utläsa.
Europeiska Unionen
49.
Europeiska Unionen (EU) är en unik internationell sammanslutning. Ingen annan organisation har kommit så långt när det gäller att med fredliga medel integrera medlemsstaterna och finna former för samarbete, fred, demokrati, fri rörlighet och frihandel.
50.
EU måste effektiviseras och demokratiseras. Medborgarnas insyn i arbetet i EU:s institutioner bör förbättras, för att öka öppenheten och legitimiteten i unionen.
51.
EU:s gränser ska öppnas och dess fria rörlighet gälla för samtliga invånare i medlemländerna. Visumtvång för inresa i EU ska helt avskaffas.
52.
EU ska ha en gemensam, generös flyktingpolitik utifrån en gemensam och modern flyktingdefinition. Dublinförordningen ska förändras så att en asylsökande enbart kan prövas i ett land men själv får välja vilket.
53.
Asylsökande ska kunna överklaga sina beslut i EG-domstolen, vilket också innebär en europeisk version av FN:s internationella tortyrkommitté.
54.
EU-länderna ska också följa upp utvisningar från EU med ett stickprovsystem och utreda dödsfall bland asylsökande på gränsen till EU. Samtliga länder i EU ska ta emot kvotflyktingar.
55.
Unionen ska inte använda sig av prövningar i så kallade tredje säkra länder.
56.
Den gemensamma valutan euron är ett fördjupande av det europeiska politiska samarbetet. Dessutom underlättar en gemensam valuta handel, genom att behovet av valutasäkringar till Sveriges i särklass största handelspartner avskaffas. Euron bör därför införas.
57.
EU bör utvecklas till en federation. Den federala tanken bygger på idén om strikt maktdelning mellan olika nivåer. Unionens och staternas respektive kompetens bör tydligt definieras i en europeisk författning som tar sin utgångspunkt i närhetsprincipen. Europeiska unionens beslutskompetens får inte ohejdat utvidgas. EU ska vara starkt och beslutskraftigt men endast ha ett begränsat beslutsområde: unionen ska vara smal men vass.
58.
Den avgörande makten ska ligga hos ett parlament bestående av två kamrar. Den första ska representera de enskilda staterna och den andra kammaren ska vara direktvald av den europeiska befolkningen i sin helhet. Första kammaren ersätter dagens ministerråd och ska ha vetorätt vad beträffar utvidgning av unionens ansvar. Den verkställande makten utövas av en parlamentariskt ansvarig regering som ersätter dagens kommission. Den europeiska federationen får dock aldrig ses som ett definitivt slutmål, snarare som ett medel för att leda utvecklingen mot ett än mer globalt samarbete. EU ska stå öppet för alla stater som uppfyller kraven på demokrati och mänskliga rättigheter. Även efter att ett land blivit medlem i EU ska hårda krav ställas på att mänskliga rättigheter repekteras och ekonomiska regler efterlevs. Medlemsländerna, parlamentet och kommissionen ska agera resolut mot EU-länder som bryter mot dessa regler, annars riskerar EU att försvagas inifrån.
59.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett planekonomiskt missfoster. Kostnaden för denna politik bärs inte bara av EU:s skattebetalare utan också de bönder i övriga världen som får se sig utkonkurrerade när EU:s överproduktion dumpas på världsmarknaden. Därför bör den gemensamma jordbrukspolitiken snarast avregleras. Detsamma gäller EU:s fiskerisubventioner, som idag uppmuntrar till utfiskning och som innebär stora slöserier med skattepengar.
60.
EU:s transportsubventioner bör avskaffas eftersom de snedvrider konkurrensen till nackdel för småföretagare.
Internationellt
För liberaler stannar inte strävan efter ett bättre samhälle vid nationens gränser. De grundläggande fri- och rättigheter som omfattar oss ska även gälla för människor i resten av världen. Vårt mål är en värld där allas lika värde respekteras, där alla ges chansen att lyckas och där individer lever i harmoni med varandra. Det är vårt ansvar att alltid stå upp för och stödja demokratiska krafter världen över.
Demokrati i världen
61.
Utvecklingen mot en allt mer internationaliserad värld innebär ökad frihet och ökade möjligheter, men ställer samtidigt större krav på internationellt samarbete.
62.
Demokrati är den främsta garanten för fred och avspänning i världen och minskar risken för väpnade konflikter.
63.
Att bekämpa totalitära system och fattigdom samt värna om demokrati och mänskliga rättigheter är hörnstenar i en liberal säkerhetspolitik.
64.
FN har allt sedan grundandet fyllt en viktig funktion i att reglera och underlätta relationerna mellan världens länder och förenkla humanitära insatser. Dock har FN ofta använts som ett politiskt verktyg för diktaturer. FN måste reformeras, dess beslutsprocesser blir mer demokratiska och präglas av större öppenhet, insyn och effektivitet. Åtskilliga enskilda organ inom FN-systemet saknar i praktiken all legitimitet, genom att arbetet domineras av korrupta diktaturer.
65.
Som liberaler står vi upp för demokratiska krafter världen över. Vi stödjer därför demokratirörelser i diktaturer, samt värnar om demokratiska staters rätt att försvara sig och sina medborgare mot såväl inre och yttre hot.
Internationell solidaritet
66.
Sverige är ett rikt land och vi har råd att dela med oss av vår välfärd. Bistånd ska ges i form av utvecklings- och katastrofbistånd. Utvecklingsbiståndet skall delas ut med en feministisk grundsyn och främja demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna.
67.
En fungerande marknadsekonomi är en av nycklarna till ekonomisk utveckling. Utvecklingsländer måste därför få hjälp med att bygga upp finansiella institutioner och en fungerande infrastruktur. Mikrolån är ett bra sätt att främja självägande och investeringar.
68.
Allt bistånd ska kontinuerligt utvärderas och omprövas. Sverige ska inte ge bistånd utan motprestationer till diktaturer och korrupta regimer.
69.
Sverige ska aktivt delta i det multilaterala biståndet genom FN:s olika organ, EU och andra internationella sammanslutningar.
70.
Dagens industrialiserade länder har ett ansvar för och ett intresse i att dela med sig av ny miljövänlig teknik och kunskap för att främja en globalt hållbar utveckling.
71.
Många fattiga länder dignar under skulder som tidigare regimer dragit på sig. Det hämmar ekonomisk utveckling och global frihandel. Skuldavskrivningar ska kunna ske, men med krav på demokratiska och ekonomiska reformer. När en odemokratisk regim i ett land faller och ersätts av ett demokratiskt styre ska de utländska skulder som den gamla regimen ådragit sig avskrivas.
72.
Barnarbete och avsaknad av fria fackföreningar är exempel på problem i många fattiga länder. Marknaden är inte statisk, utan blir vad vi individer gör den till, och vi har en moralisk skyldighet att se de olika konsekvenserna av våra konsumtionsmönster.
Fri handel
73.
Enskilda individers frihet är en förutsättning för social, politisk och ekonomisk utveckling i alla länder. Marknadsekonomi är det ekonomiska system som ger de bästa förutsättningarna för en snabb resurstillväxt och därmed också social, ekonomisk och miljömässig utveckling. Sverige och EU ska aktivt stödja de länder som behöver hjälp med att bygga upp fungerande marknader.
74.
Frihandel genererar välstånd och målet ska vara fri världshandel. Sverige och EU bör avskaffa handelshinder oavsett vad andra länder gör. I globala handelsorganisationer ska Sverige och EU verka för frihandel.
75.
Världshandelsorganisationen (WTO) har en viktig roll i att skapa internationella regelverk för handel. Förhandlingsprocedurerna måste förändras och bli mer öppna för insyn. Därtill måste fattiga länder ges förutsättningar att delta i förhandlingar på lika villkor som andra länder.
Fri invandring
76.
Rätten att bosätta sig var man vill, fri in- och utvandring, är en självklarhet. Ett första steg är att underlätta arbetskraftsinvandring. Visumtvånget för utländska medborgare ska avskaffas och utvisningsärenden avgöras i domstol. I väntan på total viseringsfrihet ska flyktingar kunna ansöka om asylvisum för inresa i EU. Pass ska då inte krävas.
77.
Fler människor ska tillerkännas flyktingstatus i Sverige, och i de fall då det anländer stora flyktingströmmar från kris- och katastrofområden skall spetskompetens finnas tillgänglig.
78.
Att hjälpa flyktingar att ta sig till EU, vilket brukar kallas människosmuggling, ska inte vara förbjudet. Likaså ska transportörsansvaret avskaffas.
79.
Flyktingstatus skall vara den naturliga statusen för en bifallen asylansökan. Sverige ska också ge uppehållstillstånd på humanitära grunder. Uppehållstillstånd som flykting ska automatiskt beviljas efter sex månaders väntan. Grundregeln ska vara permanent uppehållstillstånd.
80.
Flyktingar som befinner sig i Sverige är en del av samhället. Rätt till vård och samhällsservice ska vara likvärdig med svenska medborgares och rätten att arbeta ska inte begränsas av tillstånd. Den som beviljats uppehållstillstånd i ett EU-land ska kunna öppna bankkonto i annat EU-land på samma villkor som det EU-landets medborgare. Gömda flyktingbarn ska omfattas av den svenska skolplikten.
81.
Svenskt asylmottagande måste förbättras. Den asylsökande ska omedelbart och hela tiden hon befinner sig i Sverige vara delaktig i integrationsprocesser. Den nya processordningen ska respekteras – muntlig framställning ska vara norm. Den asylsökandes ombud ska utses av migrationsdomstolen. Asylbeslut ska ges skriftligt på den asylsökandes språk. Även personer som sökt asyl och hanteras som säkerhetsärenden ska prövas i ordinarie domstol, inte av regeringen. Asylskälen får aldrig underordnas.
Fred och säkerhet
82.
Ett militärt försvar är en naturlig följd av varje stats rätt att försvara sig själv mot hot. För liberaler måste våldsanvändning dock ses som en sista utväg. Ett militärt försvar är en försäkring i de situationer då fredliga insatser inte räcker till.
83.
Det är angeläget att försvars- och säkerhetspolitiken avnationaliseras och istället byggs på samarbete. Sverige bör därför söka medlemskap i NATO. Uppbyggandet av ett säkerhetspolitiskt samarbete är en viktig uppgift för EU. En gemensam säkerhetsordning och inrättandet av en gemensam fredsstyrka förbättrar utsikterna för fred och trygghet i hela Europa. Detta samarbete ska ses som ett komplement, inte som en konkurrent till NATO.
84.
Sverige behöver ett modernt, allsidigt och starkt försvar. Försvaret ska kunna värna Sveriges territorium från angrepp tills hjälp från andra länder anländer. Det ska kunna bistå andra länder i vårt närområde samt delta i fredsoperationer i andra delar av världen. Försvarets resurser ska i högre utsträckning läggas på förbandsverksamhet och insatser.
85.
Sveriges väpnade styrkor ska bygga på frivillighet och bestå av yrkesmilitärer.
86.
Ett liberalt säkerhetspolitiskt tänkande stannar inte vid Sveriges gränser. Rätt till demokrati och respekt för mänskliga rättigheter måste gälla i alla samhällen och för samtliga individer. Utrikes-, handels-, bistånds- och försvarspolitiken är instrument för att uppnå dessa syften.
87.
Global nedrustning främjar stabilitet och en fredlig utveckling. De frigjorda resurserna kommer till fredlig användning, vilket framför allt är viktigt för högt militariserade stater i tredje världen. Sverige ska aktivt verka för global nedrustning. Så länge det finns aggressiva diktaturer i världen kan det ändå vara ett nödvändigt ont att några ledande demokratier innehar kärnvapen. Kemiska och biologiska vapen ska förbjudas. Ytterligare spridning av massförstörelsevapen måste förhindras.
88.
Vissa diktaturer bekämpas bäst genom bojkott och andra former av ekonomiska sanktioner. För att en bojkott ska genomföras bör den gynna en övergång till demokrati, ha förutsättning att bli internationell och antingen stödjas av en inhemsk opposition eller riktas mot en militärt aggressiv stat. Ekonomiska sanktioner drabbar i regel civilbefolkningen istället för de styrande, varför riktade sanktioner är att föredra. Riktade sanktioner såsom frysta konton, reseförbud och diplomatisk isolering verkar direkt mot de styrande.
89.
Det är världssamfundets skyldighet att skydda civilbefolkningen från folkmord, krigsbrott, etniskrensning och brott mot mänskligheten. Militära interventioner av demokratiska stater eller sanktionerade av det internationella samfundet är legitima om de syftar till att stoppa dessa brott. I demokratiska länder saknar våldet som politiskt medel varje berättigande. Terror mot civilbefolkning kan inte accepteras i någon situation.
90.
Sverige och EU ska bara exportera krigsmateriel till demokratiska stater. Av dessa stater krävs att de respekterar mänskliga rättigheter och att de förbinder sig att inte exportera krigsmateriel vidare till tredje land. Kontrollen av krigsmaterielexporten ska förbättras. Sverige ska aktivt verka för att EU fastställer ett gemensamt regelverk för vapenexport.
Ekonomi
Marknadsekonomi är det enda ekonomiska system som kan kombineras med liberalismen. Marknadsekonomin ger enskilda människor störst frihet. Det är genom fria val på en marknad som de bästa besluten fattas om vad som ska produceras. Statens roll är att ge ett stabilt och förutsägbart ramverk och goda förutsättningar för individen att verka.
Företagande
91.
Den fria företagsamheten är den långsiktiga grunden för att det finns jobb att gå till och välstånd att njuta och fördela. För ett bra klimat för företag och entreprenörer krävs bl.a. välutbildad arbetskraft, väl avvägda skatter och satsningar på forskning.
92.
Näringspolitiken ska främst arbeta med enkla och förutsägbara lagar och regler. Stöd till enskilda företag eller branscher riskerar att snedvrida konkurrensen. Offentliga affärsinvesteringar ska undvikas eftersom medborgarnas pengar inte ska behandlas som riskkapital.
93.
Kravet på mer än en arbetsgivare för f-skattsedel ska avskaffas. Alla som vill ska kunna utföra sin anställning som näringsverksamhet.
Kapital och ägande
94.
Monopol missgynnar konsumenterna och leder till stagnation. Detta ska bekämpas genom en hård konkurrenslagstiftning, och genom att annan lagstiftning granskas så att onödiga konkurrenshinder kan rivas.
95.
Upphovsrätten möjliggör effektivare informationsspridning. Rätt utformad kan den stimulera fritt idéutbyte, innovation och ett rikt kulturliv. Dagens lag måste dock anpassas till den tekniska situationen. Uppsåtlig förmedling av upphovsrättsskyddat material mot upphovsmannens vilja måste kunna beivras och berättiga till skadestånd. Enskild privat spridning av material bör inte resultera i påföljd.
96.
Dagens långa tid för upphovsrättsskydd är orimlig och gynnar heller inte kulturellt skapande. Idag finns verk som på grund av upphovsrättsskydd inte kan användas, trots att upphovsmannen inte har för avsikt att utnyttja skyddet (så kallade övergivna verk). Kommersiell upphovsrätt ska gälla i tioårsperioder, från och med dokumenterbart upphovsdatum, dock som längst 40 år efter upphovsmannens död. För att dokumentera detta datum, eller förnya giltigheten bortom den första tioårsperioden skall registrering hos offentlig myndighet krävas.
97.
Patentsystemet måste förändras för att passa moderna teknik, vad gäller såväl verkshöjd, beskrivningens utformning som giltighetstid.
98.
Kassettavgiften bör avskaffas då den är godtycklig och inte löser någon av sina uppsatta målsättningar.
99.
Myndiga bröstarvingars rätt till laglott skall avskaffas, och vid arvsskifte i övrigt skall testamente gälla fullt ut.
100.
För att underlätta nyföretagandet i Sverige måste det bli billigare att spara pengar och investera i andra företag än börsbolagen. På samma sätt som det idag är möjligt att skattefritt lägga undan en del av sin lön i en pensionsfond bör det bli möjligt investera en del av sin lön på egen hand med lika förmånliga villkor.
101.
För att öka förutsägbarheten och stabiliteten i ekonomin bör penningpolitiken skötas av en oberoende riksbank med huvudmål att upprätthålla en långsiktigt stabil inflationstakt.
Arbete
102.
Flexibiliteten på den svenska arbetsmarknaden måste öka. Detta sker genom kollektivavtal, avskaffade turordningsregler och en återhållsam ersättning i arbetslöshetsförsäkringen.
103.
Organisationer ska inte ges förhandlingsmonopol i lag och ska aldrig kunna bestämma över icke-medlemmar eller skriva avtal som är bindande för dem.
104.
Staten ska inte vara en del av lönebildningen. Den bör förhandlas fram av arbetsmarknadens parter och svenska kollektivavtal ska gälla. EU:s utstationeringsdirektiv tillåter dock att man vid ett tillfälligt arbete i annat EU-land ska kunna följa hemlandets avtal. Direktivet är bra, och lagen Lex Britannia, som hindrar detta, bör därför avskaffas. Individuell lönesättning är en viktig del av skapandet av en arbetsmarknad där den enskildes makt ökar och står inte i motsats till kollektivavtal.
105.
För att utjämna styrkebalansen mellan arbetsmarknadens parter ska stridsåtgärderna vara proportionella i förhållande till det syfte och resultat åtgärden är ägnad att uppnå. Det fackliga vetot mot entreprenader ska avskaffas. Fredsplikten vid tecknat kollektivavtal är inte säkerställd genom den fackliga möjligheten till sympatiåtgärder. Detta leder till att oskyldiga företagare drabbas vid konflikter de ofta inte kan påverka. Rätten till sympatiåtgärder bör därför avskaffas.
106.
Ett jämställt arbetsliv är nyckeln till ett jämställt samhälle. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att välja yrke, utbildning och arbetsplats. Många kvinnodominerande yrken finns inom offentlig sektor. För att motverka löneskillnader bör offentlig sektor utsättas för konkurrens.
107.
På alla arbetsplatser i offentlig sektor ska ansvarig regelbundet göra lönekartläggningar för att se om osaklig lönediskriminering förekommer. Om sådan upptäcks ska den diskriminerade personen få den löneandel som personen osakligt blivit missunnad, för antalet månader personen blivit diskriminerad jämte ränta på dessa pengar. Privata arbetsgivare som döms för lönediskriminering ska också betala motsvarande kompensation.
108.
Vårdnadsbidraget är ett kostnadsmässigt dyrt förslag som går emot arbetslinjen, frånser HBT-par och riskerar att bli en klassisk kvinnofälla och bör avskaffas.
Skatter
109.
Skatternas huvudsakliga syfte är att ge resurser för att bekosta offentliga åtaganden. Samtidigt är det viktigt att skattesystemet är utformat så att det gynnar en effektiv resursanvändning, uppmuntrar till arbete, sparande och företagande. Det ger goda förutsättningar för en långsiktig hög tillväxt. Det överordnade målet för skattepolitiken ska vara att ge individen så stor makt över sitt liv som möjligt.
110.
Tillgången till kapital spelar en viktig roll för möjligheterna att starta och utveckla företag. Skattereglerna ska därför vara utformade så att det blir lättare att bygga upp kapital och investera.
111.
Källskatten, det vill säga att skatten betalas av arbetsgivaren innan medborgaren fått se sina pengar, är den enskilt viktigaste faktorn till att Sveriges skattetryck tillåtits stiga så högt. Ett system där personer själva på ett eller annat sätt betalar sin skatt skulle både öka medvetandet kring hur hög skatten är och tvinga staten att motivera nya skatter på ett mer utförligt sätt. Källskatten bör därför avskaffas.
112.
Dagens arbetsgivaravgift är till stor del ren skatt, utan samband med vad den som betalar får ut. Arbetsgivaravgift ska redovisas tydligt på lönebeskedet, och enbart tas ut på den ersättningsgrundande delen av lönen.
113.
Statskassans inkomster ska utgöras av inkomst-, konsumtions- och punktskatter. Skatt ska endast tas ut på ekonomiska transaktioner. Punktskatter på en del produkter som till exempel alkohol, tobak och bensin behövs för att internalisera externa effekter.
114.
Av pedagogiska och demokratiska skäl måste skillnaden mellan skatter och avgifter tydliggöras. Avgifter erläggs för direkt motprestation och skatter för allt annat.
115.
Det är viktigt att rättssäkerheten för den enskilde upprätthålls inom beskattningen. Lagen om skatteflykt och möjligheten till tredjemansrevisioner ska därför avskaffas.
116.
Progressiv skatt med konstant marginaleffekt, så kallad platt skatt, bör införas. Detta innebär att samma skattesats gäller för alla inkomster över grundavdraget, vilket i sin tur bör höjas rejält för att förbättra den ekonomiska situationen för dem som tjänar minst. Detta innebär också att försörjningsstödet trappas ned successivt i takt med att lönen ökas.
117.
Skattesystemet ska vara utformat på ett enkelt sätt så att de ekonomiska konsekvenserna blir förutsägbara för skattebetalarna. De otaliga avdragsrätterna bör därför avskaffas och kompenseras med sänkt skatt på arbete generellt. I den mån rätt till avdrag ska finnas så ska den vara könsneutral i såväl konstruktion som utfall, vilket den inte är idag.
118.
När en vara eller tjänst momsbeläggs, skall momssatsen vara densamma oberoende av vilket slags vara eller tjänst det är som beskattas. Situationen med skilda momssatser uppmuntrar till lobbying, och skapar absurda gränsdragningsfrågor.
119.
Fastighets- och förmögenhetsskatt innebär en skadlig dubbelbeskattning som dessutom tas upp oavsett om ägandet ger en vinst eller inte. Därför ska sådana skatter avskaffas.
Infrastruktur
120.
Viktig infrastruktur, såsom elnät, vägar och järnvägar, ska garanteras av det offentliga och via icke vinstdrivande myndigheter tillhandahållas marknadens aktörer. Det skall dock vara möjligt även för privata aktörer att tillhandahålla infrastruktur.
121.
Staten ska inte äga eller driva enskilda anläggningar för energiproduktion. Statens kontroll över energiproduktionen ska utövas genom uppföljning av lagar om säkerhets- och miljönormer.
122.
Lagen om kärnkraftavveckling ska rivas upp och nya kärnkraftverk byggas.
123.
För att lösa trängsel och lokala miljö- och hälsoproblem ska regioner och kommuner kunna införa trängselavgifter för vägtransporter. Trängselavgifter innebär att man betalar för utnyttjandet av den begränsade resursen vägutrymme. Det är bra och trängselavgifter är därför en bra lösning i alla orter med mycket trafik.
Avregleringar
124.
Staten ska inte äga några företag då det är olämpligt att den som bestämmer reglerna för marknaden själv deltar på densamma. Offentlig verksamhet ska ske i myndighetsform eller inte alls. Offentligt ägda bolag innebär att politiska och kommersiella intressen blandas samman. Offentliga bolag med huvudsyfte att bedriva kontinuerlig affärsverksamhet ska därför inte förekomma. Dagens statliga företag ska säljas ut i den takt som marknaden medger.
125.
Public service-medier ska inte tillhandahålla program som lika gärna kan sändas i privata kanaler. Sveriges Television och Sveriges Radio ska sända allmän information, nyheter, regionala program och program som fördjupar och stimulerar det offentliga samtalet, i den mån sådana program inte tillhandahålls på privat väg. Licensavgiften ska avskaffas och ersättas med skattefinansiering. Presstödet ska avskaffas.
126.
Den statliga arbetsförmedlingen ska helt och hållet avvecklas. De av myndighetens uppgifter som är verkligt effektiva kommer i stället att skötas på ett ännu effektivare sätt av andra aktörer såsom alternativa förmedlingar och bemanningsföretag. Deras verksamhet är nämligen beroende av att de lyckas få ut människor i arbete.
127.
Bruksvärdessystemet för hyresrätter har planekonomins alla kännetecken; det är dyrt, ineffektivt, orättvist och korrupt. Människors önskemål ska styra produktion och hyressättning av bostäder. För detta krävs en fri hyresmarknad.
128.
De allmännyttiga bostadsbolagen ska avvecklas och fastighetsbeståndet säljas ut. De boende ska ha förköpsrätt. Detta är framför allt viktigt i bostadsområden med en stor andel hyresrätter. Ett sätt att minska segregationen är att undvika ensidig sammansättning när man bygger nya och förtätar i gamla bostadsområden. För detta krävs en fri hyresmarknad. Det är emellertid viktigt att hyresgästernas besittningsskydd respekteras.
129.
Receptbelagda läkemedel ska säljas i licensierade butiker.
130.
Det nuvarande svenska spelmonopolet ska avskaffas. Spelmissbruk är ett allvarligt problem som hanteras bäst genom ökad information och mer resurser till missbruksvård. Inskränkningar av spelmarknaden ska syfta till att minska problemspelandet, inte till att gynna särintressen.
131.
Statsmakten ska inte äga, driva eller besluta om enskilda anläggningar för produktion av energi. Staten ska formulera krav på säkerhets- och miljöområdet som producenterna måste uppfylla.
132.
I samarbeten mellan det offentliga och privata företag av så kallat OPS-slag (Offentligt-Privat Samarbete) riskerar intressen ofta att sammanblandas. Dessa bör därför användas sparsamt, och privata respektive offentliga aktörers rollers tydligt regleras i avtal då möjligt.
Välfärd
Den liberala välfärdspolitikens syfte är dels att omfördela resurser över livet, så att alla betalar skatt under de yrkesverksamma åren för att i gengäld komma i åtnjutande av stöd i livets början och slut, dels att omfördela resurser till behövande exempelvis under perioder av arbetslöshet eller sjukdom.
Liberal välfärd
133.
Välfärdstjänster såsom sjukvård, utbildning och annan omsorg ska finansieras gemensamt via skattsedeln. För att försäkra alla medborgare en välfärd på lika villkor är det nödvändigt att lyfta upp många av dagens kommunala åtaganden till statlig nivå.
134.
Det är viktigt att inte blanda samman tjänsters finansiering och deras utförande. Det offentliga bör endast undantagsvis stå som huvudman för skolor, sjukhus, äldreboenden och liknande. Istället bör välfärdproducerande inrättningar i möjligaste mån drivas i privat regi, exempelvis som kooperativ, aktiebolag eller stiftelser.
135.
Ett system med en uppsjö av utförare och valmöjligheter kommer att ställa högre krav på medborgarna, och det är viktigt att hjälp och stöd ges till den som behöver, så att valfriheten blir en realitet för alla och inte endast en papperskonstruktion.
136.
Socialförsäkringarna ska vara självfinansierande och inte gå med vinst. De obligatoriska socialförsäkringarnas uppgift är att sprida risker jämnt över hela befolkningen som annars skulle ha varit orättvist fördelade. Det är naturligt att ersättningsnivåerna i dessa försäkringar har ett tak.
137.
I sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen är det nödvändigt med en bortre parentes. En period med hög ersättningsnivå ska följas av en förutsägbar nedtrappning till en miniminivå. Det är orimligt att en person i oändlighet ska få ersättning kopplad till lön för ett arbete som inte har utförts på åratal. I de fall en omskolning till ett annat yrke är nödvändigt bör detta stöttas av det offentliga.
138.
Dagens socialbidrag bör i någon form kvarstå som ett yttersta skyddsnät, men på arbetsföra ska krav på motprestation ställas. Det är viktigt att det inte handlar om heltidsjobb för socialbidragets huvudsakliga uppgift får aldrig bli att förse stat och kommun med billig arbetskraft.
139.
Föräldraförsäkringen ska vara individuell och föräldrapenningdagarna delas lika mellan vårdnadshavarna. Dagens kollektivistiska föräldraförsäkring utgår från föräldraparet som en enhet. Det leder till att dagens ojämlika situation i såväl arbetsliv som i familjen konserveras, till nackdel för både män och kvinnor.
140.
Bostadsbidragen ska gradvis sänkas för att på sikt helt avskaffas. Bostadssubventionerna ska avskaffas.
141.
Sexuellt agerande ska inte avgöra huruvida en person är lämplig som blodgivare eller inte. Karensmånader i stället för total uteslutning bör därför vara den avgörande faktorn för personer som har sexuellt umgänge med någon i riskgrupper.
142.
Nationella pengsystem kan garantera medborgarna valfrihet och dessutom främja hälsosam konkurrens mellan olika välfärdsproducenter, som dagens samhälle inte är i närheten av. En annan tydlig fördel med ett sådant systemskifte är att dagens groteskt snedvridande effekter av utjämningssystemet mellan kommuner och landsting undviks.
143.
Målet för alkoholpolitiken ska vara att minska missbruket och skador för tredje part. Punktskatterna på olika alkoholdrycker finns till för att motverka sådana skador och ska sättas därefter Även tillgången på alkohol från olika privata försäljare bör vara hårt reglerad, genom ett licenssystem eller andra typer av speciella tillstånd. Även vård i form av avvänjningskliniker och andra former av stödåtgärder bör finnas tillgängliga. Åldersgränsen för alkoholinköp ska vara 18 år.
Vård och omsorg
144.
Dagens offentliga sjukvård är planekonomisk. Med kvoter och köer handlar vården mer om att förvara sjuka människor än om att sätta kunden i centrum. Detta system måste förändras – Sverige ska ge vård efter efterfrågan.
145.
Det är viktigt att vårdgarantin omfattar även psykiska sjukdomar och att köerna kortas så att inga ska skickas hem utan att ha fått hjälp av kompetent vårdpersonal. För att korta köerna är det viktigt att fler vårdgivare engageras. Informationen om somatiska och psykiska sjukdomar i skolan ska likställas.
146.
Ungdomsmottagningar fyller en viktig funktion för ungdomars hälsa. Alla ungdomar ska vara välkomna till mottagningar, därför ska en tolk finnas till vid behov. En ökad privatisering av ungdomsmottagningarna bör uppmuntras.
147.
Det är en fantastisk möjlighet att människan lever allt längre. Dagens omsorgspolitik har dock fastnat i gamla spår. Omsorgen måste handla om att hålla gamla människor friska och aktiva längre. Bortsett från krav på privata alternativ och valmöjligheter måste vi fokusera på att forska runt åldrandet och möjligheterna till att arbeta förebyggande.
148.
Funktionshinder blir ett problem när omgivningen inte är utformad efter vissa människors fysiska och psykiska förutsättningar. Funktionshindrade har rätt till personlig assistans från en person man själv valt, efter bedömt behov.
149.
För de som inte kan nyttja den ordinarie kollektivtrafiken ska färdtjänst för resor både lokalt och inom riket finnas som alternativ.
150.
Missbruk grundläggs ofta i unga år och ska förebyggas med upplysning. Informationskampanjer ska hjälpa framförallt föräldrar att hantera sina roller som goda förebilder.
151.
Missbrukare ska i avvänjningssyfte kunna erbjudas ersättningsmedel. I vissa fall kan det också vara möjligt att ge missbrukare den narkotika som de är beroende av för att rädda liv. Sprututbytesprogram ska tillåtas.
152.
Alkoholism är ett av våra största samhällsproblem. Förutom ett ökat antal vårdplatser ska det som sista utväg finnas möjlighet att tvångsvårda grava alkoholister utan sjukdomsinsikt som därför vägrar behandling. Samma princip ska gälla för gravt narkotikamissbruk utan sjukdomsinsikt. Varje person som tvångsvårdas ska ha rätt till en utomstående stödperson och en oberoende läkare ska kunna kallas in för utlåtande.
153.
Missbruk av alkohol, narkotika och tobak är samhällsproblem. Ingen människa gör det aktiva valet att bli missbrukare. Narkotikapolitiken ska vara restriktiv. All försäljning av narkotika för icke-medicinskt bruk ska vara förbjuden. Domstolar ska döma till vård vid missbruk. Varken böter eller fängelse skall utdömas om brukaren ej är missbrukare. Den som ej blir bedömd som missbrukare ska ej hamna i belastningsregistret.
154.
Förbudet mot eutanasi (aktiv dödshjälp) inskränker människors självbestämmande. Eutanasi bör vara tillåtet under kontrollerade former.
155.
En hårt reglerad handel med organ bör införas för att motverka organbristen. Organ bör kunna köpas från levande människor där det är möjligt. Alla har rätt att tacka nej till att få sina organ använda efter döden. Utgångsläget är dock att rädda liv genom organdonation.
156.
Dagens smittskyddslagstiftning är kontraproduktiv för att stoppa spridningen av HIV och leder till stigmatisering av HIV-positiva. Informationsplikten och tvångsåtgärderna i dagens lagstiftning bör därför avskaffas och det statliga preventionarbetet bör i större utsträckning involvera HIV-positiva för att bli mer effektivt.
Kriminalpolitik
157.
Den liberala kriminalpolitiken vilar på en human grundsyn och vänder sig emot doktrinen om generellt hårdare straff som metod för att öka tryggheten i samhället. Straffets funktion är att visa på konsekvensen av en brottslig gärning och samhällets ogillande av denna. Ett fängelsestraff syftar till att återanpassa den dömde till ett liv utan kriminalitet samt att hålla farliga individer avskilda från samhället.
158.
Alla påföljder bör anpassas till individens förutsättningar och syfta till att utveckla dennes självkänsla och positiva färdigheter, exempelvis genom att erbjuda skolundervisning eller konstruktiva arbetsuppgifter.
159.
Livstidsstraffet är rättsosäkert genom att ingen förutsägbarhet råder om dess strafflängd. Livstidsstraffet bör därför ersättas med tidsbestämda straff. De som redan har tilldömts ett livstidsstraff skall få en omprövning av sitt tilldömda straff.
160.
Prostitution innebär att köpa och sälja sexuella tjänster: Detta är, under rätt förutsättningar, i sig inget negativt. Det finns dock många problem som måste hanteras. Det är ett faktum att många sexsäljare befinner sig i en situation där de inte kan sägas ha något val, till exempel genom ett allvarligt narkotikamissbruk eller genom utsatthet i form av att vara papperslös invandrare. En legalisering av prostitution måste därför, för att vara aktuell, förbättra situationen för dessa personer, samtidigt som den underlättar uppsökande verksamhet för att motverka trafficking, ger bättre förutsättningar för hälsokontroller och öppnar upp för fackföreningar och statlig insyn i verksamheten.
161.
Våld mellan människor som lever i en relation är ett stort samhällsproblem. Våldet sker ofta under lång tid och kan även drabba barn. Våld förekommer i alla former av relationer, men vanligast är mäns våld mot kvinnor. En av statens viktigaste uppgifter är att värna människors säkerhet: därför ska varje kommun, i samverkan eller i egen regi, ha en kvinnojour med skyddat boende. Lagstiftningen om besöksförbud måste skärpas. Utsatta ska ha lättare att kunna få skyddad identitet. Samkönat partnervåld måste också uppmärksammas. Staten kan idag inte garantera säkerheten för personer utsatta för relationsvåld trots utfärdandet av besöksförbud. Fotbojor ska därför utdömas till förövare av relationsvåld som fått besöksförbud.
162.
Trafficking är ett modernt slaveri som måste lösas med mer samarbete över gränserna, till exempel genom ett starkare polissamarbete inom EU. Personer som förts till Sverige i syfte att utnyttjas ska få hjälp och permanent uppehållstillstånd. Personer som observerar trafficking bör ha anmälningsplikt. Detta bör kombineras med en möjlighet att anmäla brotten anonymt.
163.
Det är en självklarhet att det ska finnas ett samtycke mellan alla parter vid sexuellt umgänge. Att ha sex med någon som inte gett sitt medgivande ska därför vara olagligt. På samma sätt som det är brottsligt att ha sex med en person utan samtycke ska det även vara brottsligt att ha sex med någon där gärningsmannen borde ha förstått att målsägande inte var med på det sexuella umgänget.
164.
Barns medverkan i barnpornografimaterial innebär alltid ett utnyttjande. Därför ska tillverkning, distribution och innehav av autentisk barnpornografi vara förbjudet.
165.
För att förebygga ungdomsbrottsligheten och öka barnets livschanser måste skola, familj, socialtjänst och polis agera tidigare, kraftfullare och mer samordnat. Handläggandet av ärenden som rör ungdomsbrottslighet ha förtur inom rättsväsendet.
166.
Den som har utsatts för ett allvarligt brott ska erbjudas en särskilt utbildad brottsofferstödjare genom hela rättsprocessen.
Integration
167.
För att uppmuntra rörlighet behöver vi en fungerande integration, utan kommer ingen röra sig till Sverige frivilligt. Det är rimligt att alla migranter kommer in i integrationsprocessen direkt och att denna process inte avbryts. Även före uppehållstillståndet är utfärdat ska samtliga få söka jobb, påbörja önskad språkundervisning och ha rätt till hälsokontroller och sjukvård. Det ska bli enklare att få stanna pga arbete i Sverige – däremot ska asylskälen alltid utredas oavsett byte av spår i uppehållstillståndsprocessen för att inte förminska asylsökandes skydd.
168.
Beslut om uppehållstillstånd för asylsökande ska maximalt ta 6 månader, i annat fall utfaller automatiskt permanent uppehållstillstånd.
169.
Sverige ska inte införa språkkrav för medborgarskap. Däremot ska språkundervisning vara en arbetsmarknadsåtgärd vid arbetslöshet.
170.
Liberala ungdomsförbundet uppmuntrar modersmålsundervisning. Den ordinarie ämnesundervisningen ska kunna erbjudas på elevens modersmål.
171.
Inga generella undantag ska göras från den obligatoriska undervisningen, vilket skett i exempelvis idrott och sexualundervisning. Däremot uppmuntras flexibla lösningar.
172.
Utländska studenter ska erbjudas permanent uppehållstillstånd efter avklarad utbildning. Att ignorera deras kompetens är ett slöseri med både mänskliga och ekonomiska resurser.
173.
Vi lever i ett samhälle där människor med en annan etnisk härkomst än den svenska har sämre förutsättningar att få arbete. En delförklaring står att finna i förekomsten av diskriminering. Som ett led i arbetet mot diskriminering bör den offentliga sektorn tillämpa ett system med anonymisering av arbetsansökningar.
174.
Staten ska inte syssla med sorteringspolitik. Alla människor ska ha rätt att bosätta sig där de vill. Etnisk boendesegregation blir ett problem först då den är ofrivillig.
Utbildning och kultur
I den liberala utbildningspolitiken är skolans huvuduppgift att förmedla kunskap. En utbildningspolitik som sätter kunskap främst är nödvändigt för upprätthållandet av ett öppet och demokratiskt samhälle eftersom ett sådant samhälle är beroende av kunniga människor som ifrågasätter makten, tänker kritiskt och håller den fria debatten levande. Det förutsätter ett utbildningssystem av hög kvalitet. Eftersom kvalitet kommer av konkurrens, syftar en liberal utbildningspolitik även till att öka konkurrensen i utbildningssektorn genom att främja privatdrivna skolor. Av samma anledning syftar en liberal kulturpolitik till att öka konkurrensen i kultursektorn, och förflytta makten över den kulturella verksamheten från staten till en mångfald av aktörer.
Liberal utbildningspolitik
175.
Alla elever ska ha rätt att välja i vilken grund- och gymnasieskola de vill gå. Därför krävs en nationell skolpeng. Det ska även finnas möjlighet att ansöka om en global skolpeng. Om en elev vill tillbringa delar av sin utbildning utomlands ska samma principer som för nationell skolpeng tillämpas.
176.
Det ska vara skolans skyldighet att se till att alla elever får den hjälp, det stöd och den stimulans de behöver för att kunna tillgodogöra sig och utveckla nya kunskaper och färdigheter på ett fullvärdigt sätt.
177.
Konkurrens mellan skolor skapar en bättre standard. Skolor ska i möjligaste mån drivas i privat regi, exempelvis som kooperativ, aktiebolag eller stiftelse. Det offentliga är yttersta garant för tillgången till utbildningsmöjligheter. Skolor ska inte få ta ut avgifter för den ordinarie undervisningen samtidigt som de uppbär offentliga medel.
178.
Skolan ska vara målstyrd, vilket kräver ett väl fungerande utvärderingssystem. Ett centralt betygsystem ska finnas från skolstarten. Betygsskalan ska vara graderad för att tydligt visa elevens kunskapsutveckling. Betyg och omdömen i alla former ska alltid ges individuellt.
179.
Rättssäkerheten för alla elever måste stärkas. Betygen kan spela en viktig roll för individens framtidsmöjligheter, därför är det viktigt att det blir rätt. Betygssättning ska betraktas som myndighetsutövning även i friskolor. Grund- och gymnasieskolelever som får betyg ska ha rätt att ompröva dessa om de anser att betyget är felaktigt.
180.
Skolor och klasser med särskild profil bör få ta in elever inte bara efter betyg utan också efter intervjuer och intagningsprov.
181.
Elevernas kunskapsresultat i såväl grund- som gymnasieskola ska utvärderas genom nationella prov.
182.
Elevinflytande stärker elevernas tilltro till demokratin och ökar studiemotivationen. Hur elevernas aktiva inflytande ska utformas bestäms bäst på skolan mellan personal och elever. Rektorn ska vara ansvarig för att den interna demokratin fungerar.
183.
Eleverna måste få möjlighet att utvärdera sina lärare och utbildning kontinuerligt. Skolan ska ha skyldighet att följa upp utvärderingen.
184.
Samma arbetsmiljökrav ska gälla i skolan som på andra arbetsplatser. En handlingsplan mot mobbning ska finnas på varje skola. Rektor och lärare ska ställas till svars om problemen inte åtgärdas. En mobbad elev ska aldrig tvingas byta skola.
185.
Läraryrkets status måste höjas med tanke på den avgörande roll som läraren spelar i barns och ungdomars uppväxt. Arbetsmiljön och arbetsvillkoren för lärare måste därför förbättras.
186.
Förbättringarna för eleverna börjar på universiteten. Det är viktigt att de har resurserna och arbetsron att satsa på en god lärarutbildning. Legitimationskrav för lärare riskerar att stänga ute kunniga kandidater och kan därmed hindra elevers lärande.
187.
Rektorn har det yttersta pedagogiska, ekonomiska och administrativa ansvaret på sin skola, än mer i ett system med nationell skolpeng. Alternativ till den statliga rektorsutbildningen ska finnas.
188.
Rädsla och okunskap ligger ofta bakom intoleransen mot homosexuella, bisexuella och transpersoner. En jämlik sexualundervisning som verkar för att öka förståelsen för olika sexuella läggningar är ett steg i rätt riktning.
189.
Främlingsfientlighet bekämpas bäst med information och kunskap. Skolans undervisning är ett medel för detta.
Förskola och grundskola
190.
Grundskolan ska vara kunskapsrelaterad, årskurslös och stadiebaserad. Varje ämne ska ha klara och väl definierade kunskapsmål, så att eleven är klar när kunskapsmålen är uppnådda, inte efter en viss tid. När sista stadiet är avklarat ska eleven ha tillräckliga kunskaper för att klara av gymnasiet.
191.
Förskolans uppdrag ska vara att lägga grunden för att barnet utvecklar en positiv uppfattning om sig själv som lärande och skapande individ. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan efter deras egna förutsättningar.
192.
Förskolan lägger grunden för barns värderingar i tidig ålder och måste därför utvärderas. Vi ska verka för en liberal förskola med jämlikhet som praxis. Därför förespråkar vi jämlikhetsplaner i förskolorna som utvärderas och presenteras offentligt.
193.
Det är inte liberala ungdomsförbundets sak att avgöra var skolor håller sina avslutningar. Det torde istället vara en fråga för varje skola att finna bästa möjliga lokal för en gemytlig skolavslutning.
Gymnasieskolan
194.
För att öka möjligheten att påverka sin utbildning bör gymnasieskolan utformas så att eleven i större utsträckning kan välja ambitionsnivå och tempo. Det ska vara naturligt att själv komponera sin utbildning i form av fristående kurser. Studievägledningen vara väl förankrad i arbetslivet och gymnasieprogrammen ska vara utformade i enlighet med arbetsmarknadens och de eftergymnasiala utbildningarnas krav.
195.
Den svenska gymnasieskolan är en frivillig skolform. Det ska därför inte finnas några obligatoriska kärnämnen i den.
196.
Tanken att både praktiska och teoretiska program ska ge högskolebehörighet är en nedvärdering av praktiska kunskaper. Yrkeskunnandet måste få större vikt i de yrkesinriktade programmen, som ska kunna avslutas med en frivillig yrkesexamen. Moderna lärlingsutbildningar ska utformas i samarbete med näringslivet och kunna ge yrkeslegitimation eller gesällbrev.
197.
En frivillig teoretisk gymnasieexamen ska inrättas. Internationella studier ska uppmuntras och gymnasiestudier i andra länder kunna tillgodoräknas.
198.
Den kommunala vuxenutbildningen fyller en viktig funktion genom att den ger dem som saknar behörighet för högre studier en möjlighet att komma in på högskolan. Tillträde till komvux ska i första hand ges till dem som av olika skäl inte har fullföljt gymnasiet eller saknar viss behörighet för högre studier och utvecklar en kompetens i samhället som annars skulle gå förlorad. Vuxenutbildningen bör vara tillgänglig för alla från och med det år då de fyller 18.
Högre utbildning och forskning
199.
Alla människor ska, oberoende av ekonomiska förutsättningar, ha möjlighet att läsa vid högskolan. Därför ska staten bistå med studielån. Däremot ska studiebidraget avskaffas. Om högskolestudier verkligen är en lyckad investering krävs inga bidrag för att uppmuntra dem.
200.
Mångfalden inom det svenska högskoleväsendet måste ö
Kommentera inlägget
Kalender
| M | T | O | T | F | L | S |
| 01 | 02 | 03 | 04 | 05 | ||
| 06 | 07 | 08 | 09 | 10 | 11 | 12 |
| 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 |
| 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 |
| 27 | 28 | 29 | ||||
| Februari 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Peka på ett datum för att få information om våra aktiviteter.
