Kapitel 5: Ekonomi
Ekonomi
Marknadsekonomi är det enda ekonomiska system som kan kombineras med liberalismen. Marknadsekonomin ger enskilda människor störst frihet. Det är genom fria val på en marknad som de bästa besluten fattas om vad som ska produceras. Statens roll är att ge ett stabilt och förutsägbart ramverk och goda förutsättningar för individen att verka.
Företagande
Den fria företagsamheten är den långsiktiga grunden för att det finns jobb att gå till och välstånd att njuta och fördela. För ett bra klimat för företag och entreprenörer krävs bl.a. välutbildad arbetskraft, väl avvägda skatter och satsningar på forskning.
Näringspolitiken ska främst arbeta med enkla och förutsägbara lagar och regler. Stöd till enskilda företag eller branscher riskerar att snedvrida konkurrensen. Offentliga affärsinvesteringar ska undvikas eftersom medborgarnas pengar inte ska behandlas som riskkapital.
Kravet på mer än en arbetsgivare för f-skattsedel ska avskaffas. Alla som vill ska kunna utföra sin anställning som näringsverksamhet.
Kapital och ägande
Monopol missgynnar konsumenterna och leder till stagnation. Detta ska bekämpas genom en hård konkurrenslagstiftning, och genom att annan lagstiftning granskas så att onödiga konkurrenshinder kan rivas.
Den sjätte AP-fonden är en obehaglig kvarleva från löntagarfonderna, som har misslyckats med sina mål och förstört fungerande marknader. Den sjätte AP-fonden ska därför avvecklas.
Upphovsrätten möjliggör effektivare informationsspridning. Rätt utformad kan den stimulera fritt idéutbyte, innovation och ett rikt kulturliv. Dagens lag måste dock anpassas till den tekniska situationen. Uppsåtlig förmedling av upphovsrättsskyddat material mot upphovsmannens vilja måste kunna beivras och berättiga till skadestånd. Enskild privat spridning av material bör inte resultera i påföljd.
Dagens långa tid för upphovsrättsskydd är orimlig och gynnar heller inte kulturellt skapande. Idag finns verk som på grund av upphovsrättsskydd inte kan användas, trots att upphovsmannen inte har för avsikt att utnyttja skyddet (så kallade övergivna verk). Kommersiell upphovsrätt ska gälla i tioårsperioder, från och med dokumenterbart upphovsdatum, dock som längst 40 år efter upphovsmannens död. För att med säkerhet dokumentera detta datum ska det finnas möjlighet till registrering vid offentlig myndighet. Sådan registrering ska även krävas för skydd i över tio år.
Patentsystemet måste förändras för att passa moderna teknik, vad gäller såväl verkshöjd, beskrivningens utformning som giltighetstid.
Genteknisk forskning är ett medel för att skapa bättre förutsättningar för människan.Patent avseende genrelaterade uppfinningar ska vara tillåtna, men företag ska inte kunna få patenträtt på redan befintliga organismer, så kallad biopiracy.
Kassettavgiften bör avskaffas då den är godtycklig och inte löser någon av sina uppsatta målsättningar.
Myndiga bröstarvingars rätt till laglott ska avskaffas, och vid arvsskifte i övrigt ska testamente gälla fullt ut.
Bankernas kapitaltäckningskrav bör utökas, för att öka stabiliteten i det finansiella systemet. Den statliga insättningsgarantin uppmanar till oansvarigt risktagande från bankerna, och ska således avskaffas. Vidare bör staten vara ytterst restriktiv med nödlån och lånegarantier till privata företag. Detta ska vara förbehållet endast ett fåtal systemkritiska institutioner.
För att öka förutsägbarheten och stabiliteten i ekonomin bör penningpolitiken skötas av en oberoende riksbank med huvudmål att upprätthålla en långsiktigt stabil inflationstakt.
Arbete
Flexibilitet i på den svenska arbetsmarknaden måste öka. Flexibel trygghet skapas genom att ha ett skydd kopplat till personen snarare än anställningen. Därför ska LAS reformeras och turordningsreglerna ska tas bort. Vi förespråkar ett system där det är lätt anställa och säga upp samtidigt som ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen är höga men snabbt avtagande, så kallad flexicurity. Lagen om anställningsskydd ska gälla, oavsett ålder.
Förutsättningar för jobb skapas bäst genom generella åtgärder. Generella åtgärder har jämfört med riktade åtgärder två viktiga fördelar, dels att de leder till system som är enkla och transparenta och dels att de inte riskerar att få snedvridande, negativa effekter.
Lärlingsanställningar är en positiv anställningsform som ger ungdomar en chans att lära sig ett yrke och lättare komma in på arbetsmarknaden. De ska därför uppmuntras.
Organisationer ska inte ges förhandlingsmonopol i lag och ska aldrig kunna bestämma över icke-medlemmar eller skriva avtal som är bindande för dem.
Staten ska inte vara en del av lönebildningen. Den bör förhandlas fram av arbetsmarknadens parter och svenska kollektivavtal ska gälla. EU:s utstationeringsdirektiv tillåter dock att man vid ett tillfälligt arbete i annat EU-land ska kunna följa hemlandets avtal. Direktivet är bra, och lagen Lex Britannia, som hindrar detta, bör därför avskaffas. Individuell lönesättning är en viktig del av skapandet av en arbetsmarknad där den enskildes makt ökar och står inte i motsats till kollektivavtal.
För att utjämna styrkebalansen mellan arbetsmarknadens parter ska stridsåtgärderna vara proportionella i förhållande till det syfte och resultat åtgärden är ägnad att uppnå. Det fackliga vetot mot entreprenader ska avskaffas. Fredsplikten vid tecknat kollektivavtal är inte säkerställd genom den fackliga möjligheten till sympatiåtgärder. Detta leder till att oskyldiga företagare drabbas vid konflikter de ofta inte kan påverka.Rätten till sympatiåtgärder bör därför avskaffas.
Anställningar i den offentliga sektorn är idag en kvinnofälla. För att få en bättre fungerande lönebildning och på sikt högre löner ska uteblivna löneutbetalningar under strejk gentemot offentliga arbetsgivare fonderas och skiftas ut till medborgarna som ersättning för utebliven offentlig service.
Ett jämställt arbetsliv är nyckeln till ett jämställt samhälle. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att välja yrke, utbildning och arbetsplats. Många kvinnodominerande yrken finns inom offentlig sektor. För att motverka löneskillnader bör offentlig sektor utsättas för konkurrens.
Den ekonomiska risken för arbetsgivare som lönediskriminerar anställda ska öka genom att höja ersättningarna till de drabbade.
Vårdnadsbidraget bör avskaffas.
Skatter
Skatternas huvudsakliga syfte är att ge resurser för att bekosta offentliga åtaganden. Samtidigt är det viktigt att skattesystemet är utformat så att det gynnar en effektiv resursanvändning, uppmuntrar till arbete, sparande och företagande. Det ger goda förutsättningar för en långsiktig hög tillväxt. Det överordnade målet för skattepolitiken ska vara att ge individen så stor makt över sitt liv som möjligt.
Tillgången till kapital spelar en viktig roll för möjligheterna att starta och utveckla företag. Skattereglerna ska därför vara utformade så att det blir lättare att bygga upp kapital och investera.
Bolagsskattens nivå är en viktig faktor vid företags lokaliseringsbeslut. Sverige ska därför ha en konkurrenskraftig bolagsskatt som lockar företag att etablera sig i Sverige.
Källskatten, det vill säga att skatten betalas av arbetsgivaren innan medborgaren fått se sina pengar, är den enskilt viktigaste faktorn till att Sveriges skattetryck tillåtits stiga så högt. Ett system där personer själva på ett eller annat sätt betalar sin skatt skulle både öka medvetandet kring hur hög skatten är och tvinga staten att motivera nya skatter på ett mer utförligt sätt. Källskatten bör därför avskaffas.
Dagens arbetsgivaravgift är till stor del ren skatt, utan samband med vad den som betalar får ut. Arbetsgivaravgift ska redovisas tydligt på lönebeskedet, och enbart tas ut på den ersättningsgrundande delen av lönen.
Statskassans inkomster ska utgöras av inkomst-, konsumtions- och punktskatter. Skatt ska endast tas ut på ekonomiska transaktioner. Punktskatter på en del produkter som till exempel alkohol, tobak och bensin behövs för att internalisera externa effekter.
Av pedagogiska och demokratiska skäl måste skillnaden mellan skatter och avgifter tydliggöras. Avgifter erläggs för direkt motprestation och skatter för allt annat.
Det är viktigt att rättssäkerheten för den enskilde upprätthålls inom beskattningen.Lagen om skatteflykt och möjligheten till tredjemansrevisioner ska därför avskaffas.
Progressiv skatt med konstant marginaleffekt, så kallad platt skatt, bör på sikt införas. Detta innebär att samma skattesats gäller för alla inkomster över grundavdraget. Detta innebär också att försörjningsstödet trappas ned successivt i takt med att lönen ökas. Realistiska första steg på vägen till platt skatt är ett avskaffande av värnskatten, samt en sänkning av nivån på den statliga inkomstskatten.
Beskattningen av kapitalinkomster bör bli mer enhetlig, och de otaliga undantagen och särreglerna ska tas bort. Samtidigt bör den generella skattenivån sänkas till en konkurrenskraftig nivå, för att attrahera investerare och premiera privat sparande. Vidare ska ränteavdraget sänkas och på sikt avskaffas.
En låg och för den enskilde förutsägbar fastighetsskatt bör införas. Att beskatta stabila skattebaser med små snedvridningseffekter gör att skatterna generellt kan hållas låga.
Skattesystemet ska vara utformat på ett enkelt sätt så att de ekonomiska konsekvenserna blir förutsägbara för skattebetalarna. De otaliga avdragsrätterna bör därför avskaffas och kompenseras med sänkt skatt på arbete generellt. I den mån rätt till avdrag ska finnas så ska den vara könsneutral i såväl konstruktion som utfall, vilket den inte är idag.
När en vara eller tjänst momsbeläggs, ska momssatsen vara densamma oberoende av vilket slags vara eller tjänst det är som beskattas. Situationen med skilda momssatser uppmuntrar till lobbying, och skapar absurda gränsdragningsfrågor.
Kommunalskattesatsen ska tillåtas variera med inkomst. Att öppna möjligheten för främst progressiva skatt utvecklar det kommunala självstyret.
Det kommunala balanskravet ska reformeras. Kommuner med god ekonomisk hushållning ska tillåtas gå med tillfälliga underskott.
Självkostnadsprincipen bör skärpas för att kommuner inte ska frångå den med hjälp av kommunala bolagskoncerner.
Det kommunala självstyret ska värnas och vidareutvecklas. Kommuner ska få väja olika vägar in i framtiden och tillåtas ta hänsyn till den lokala politiska folkviljan i högre grad än idag.
Infrastruktur
Den infrastruktur som tillhandahålls av det offentliga måste alltid vara modern och undvika fastlåsning i gamla lösningar. Man måste se till hur största nytta kan erbjudas mest effektivt. Därför bör även nya lösningar inom exempelvis trafikområdet prövas. Specifikt bör staten aktivt bidra till finansiering och projektering av ett nät för spårtaxi av tillräcklig storlek för att de faktiska effekterna på resandet ska kunna bedömas.
Viktig infrastruktur, såsom elnät, vägar och järnvägar, ska garanteras av det offentliga och via icke vinstdrivande myndigheter tillhandahållas marknadens aktörer. Det ska dock vara möjligt även för privata aktörer att tillhandahålla infrastruktur. 142. För att lösa trängsel och lokala miljö- och hälsoproblem ska regioner och kommuner kunna införa trängselavgifter för vägtransporter. Trängselavgifter innebär att man betalar för utnyttjandet av den begränsade resursen vägutrymme. Det är bra och trängselavgifter är därför en bra lösning i alla orter med mycket trafik.
Avregleringar
Staten ska inte äga några företag då det är olämpligt att den som bestämmer reglerna på marknaden deltar på densamma. Offentlig verksamhet ska ske i myndighetsform eller inte alls. Statligt och kommunalt ägda bolag innebär att politiska och ekonomiska intressen blandas samman sådana företag med syfte att bedriva kontinuerlig affärsverksamhet ska därför inte finnas, de ska säljas.
Public service-medier ska inte tillhandahålla program som lika gärna kan sändas i privata kanaler. Sveriges Television och Sveriges Radio ska sända allmän information, nyheter, regionala program och program som fördjupar och stimulerar det offentliga samtalet, i den mån sådana program inte tillhandahålls på privat väg. Licensavgiften ska avskaffas och ersättas med skattefinansiering. Presstödet ska avskaffas.
Staten ska avveckla alla sina band till Svenska filminstitutet.
Den statliga arbetsförmedlingen ska helt och hållet avvecklas. De av myndighetens uppgifter som är verkligt effektiva kommer i stället att skötas på ett ännu effektivare sätt av andra aktörer såsom alternativa förmedlingar och bemanningsföretag. Deras verksamhet är nämligen beroende av att de lyckas få ut människor i arbete.
Bruksvärdessystemet för hyresrätter har planekonomins alla kännetecken; det är dyrt, ineffektivt, orättvist och korrupt. Människors önskemål ska styra produktion och hyressättning av bostäder. För detta krävs en fri hyresmarknad, en effektiv handläggning av plan- och bygglovsärenden i kommunerna och en förändrad process för överklaganden så att stora byggprojekt kan få spaden i jorden lättare.
De allmännyttiga bostadsbolagen ska avvecklas och fastighetsbeståndet säljas i den takt som marknaden medger. De boende ska ha förköpsrätt. Detta är framför allt viktigt i bostadsområden med en stor andel hyresrätter. Ett sätt att minska segregationen är att undvika ensidig sammansättning när man bygger nya och förtätar i gamla bostadsområden. För detta krävs en fri hyresmarknad. Det är emellertid viktigt att hyresgästernas besittningsskydd respekteras.
Vi behöver mer byggande i Sverige, därför ska det bli enklare att exploatera mark som man redan äger. Mindre hänsyn till subjektiva värden som utseende, karaktär och landskapsbild ska tas när kommun ger bygglov.
K-märkningar ska delas ut oerhört restriktivt och inte efter en liten elits tycke, då de ofta uppfattas som både märkliga, felaktiga och står i vägen för modernisering och förädling av privat egendom.
Det nuvarande svenska spelmonopolet ska avskaffas. Spelmissbruk är ett allvarligt problem som hanteras bäst genom ökad information och mer resurser till missbruksvård. Inskränkningar av spelmarknaden ska syfta till att minska problemspelandet, inte till att gynna särintressen. 152. Det svenska exportstödet ska avvecklas. Exportkreditnämnden, Svensk exportkredit och den nyinrättade statliga myndigheten för försvarsmaterielexport ska läggas ned.
Statsmakten ska inte äga, driva eller besluta om enskilda anläggningar för produktion av energi. Staten ska formulera krav på säkerhets- och miljöområdet som producenterna måste uppfylla.
I samarbeten mellan det offentliga och privata företag av så kallat OPS-slag (Offentligt-Privat Samarbete) riskerar intressen ofta att sammanblandas. Dessa bör därför användas sparsamt, och privata respektive offentliga aktörers rollers tydligt regleras i avtal då möjligt.
Sveriges kommuner ska inte få ha rätt lägga sig i hur länge krogarna får servera alkohol, det ska regleras på den fria marknaden.
Den utmaningsrätt som finns i vissa kommuner är positiv, då den kan spara skattebetalarna pengar och skapa värdefull konkurrens om tidigare offentliga uppdrag, och ska därför gälla på statlig nivå.
Offentliga myndigheter och enheter bör sträva efter att upphandla varor och tjänster i mindre enheter. Dagens regelverk kring upphandling bör förenklas för att minska transaktionskostnaderna för anbudsgivarna.
