Kapitel 4: Ekonomi
Marknadsekonomi är det enda ekonomiska system som kan kombineras med liberalismen. Marknadsekonomin ger enskilda människor störst frihet. Det är genom fria val på en marknad som de bästa besluten fattas om vad som ska produceras. Statens roll är att ge ett stabilt och förutsägbart ramverk och goda förutsättningar för individen att verka.
Företagande
Den fria företagsamheten är den långsiktiga grunden för att det finns jobb att gå till och välstånd att njuta och fördela. För ett bra klimat för företag och entreprenörer krävs bl.a. välutbildad arbetskraft, väl avvägda skatter och satsningar på forskning.
Näringspolitiken ska främst arbeta med enkla och förutsägbara lagar och regler. Stöd till enskilda företag eller branscher riskerar att snedvrida konkurrensen. Offentliga affärsinvesteringar ska undvikas eftersom medborgarnas pengar inte ska behandlas som riskkapital.
Kravet på mer än en arbetsgivare för f-skattsedel ska avskaffas. Alla som vill ska kunna utföra sin anställning som näringsverksamhet.
Kapital och ägande
Monopol missgynnar konsumenterna och leder till stagnation. Detta ska bekämpas genom en hård konkurrenslagstiftning, och genom att annan lagstiftning granskas så att onödiga konkurrenshinder kan rivas.
Upphovsrätten möjliggör effektivare informationsspridning. Rätt utformad kan den stimulera fritt idéutbyte, innovation och ett rikt kulturliv. Dagens lag måste dock anpassas till den tekniska situationen. Uppsåtlig förmedling av upphovsrättsskyddat material mot upphovsmannens vilja måste kunna beivras och berättiga till skadestånd. Enskild privat spridning av material bör inte resultera i påföljd.
Dagens långa tid för upphovsrättsskydd är orimlig och gynnar heller inte kulturellt skapande. Idag finns verk som på grund av upphovsrättsskydd inte kan användas, trots att upphovsmannen inte har för avsikt att utnyttja skyddet (så kallade övergivna verk). Kommersiell upphovsrätt ska gälla i tioårsperioder, från och med dokumenterbart upphovsdatum, dock som längst 40 år efter upphovsmannens död. För att dokumentera detta datum, eller förnya giltigheten bortom den första tioårsperioden skall registrering hos offentlig myndighet krävas.
Patentsystemet måste förändras för att passa moderna teknik, vad gäller såväl verkshöjd, beskrivningens utformning som giltighetstid.
Kassettavgiften bör avskaffas då den är godtycklig och inte löser någon av sina uppsatta målsättningar.
Myndiga bröstarvingars rätt till laglott skall avskaffas, och vid arvsskifte i övrigt skall testamente gälla fullt ut.
För att underlätta nyföretagandet i Sverige måste det bli billigare att spara pengar och investera i andra företag än börsbolagen. På samma sätt som det idag är möjligt att skattefritt lägga undan en del av sin lön i en pensionsfond bör det bli möjligt investera en del av sin lön på egen hand med lika förmånliga villkor.
För att öka förutsägbarheten och stabiliteten i ekonomin bör penningpolitiken skötas av en oberoende riksbank med huvudmål att upprätthålla en långsiktigt stabil inflationstakt.
Arbete
Flexibiliteten på den svenska arbetsmarknaden måste öka. Detta sker genom kollektivavtal, avskaffade turordningsregler och en återhållsam ersättning i arbetslöshetsförsäkringen.
Organisationer ska inte ges förhandlingsmonopol i lag och ska aldrig kunna bestämma över icke-medlemmar eller skriva avtal som är bindande för dem.
Staten ska inte vara en del av lönebildningen. Den bör förhandlas fram av arbetsmarknadens parter och svenska kollektivavtal ska gälla. EU:s utstationeringsdirektiv tillåter dock att man vid ett tillfälligt arbete i annat EU-land ska kunna följa hemlandets avtal. Direktivet är bra, och lagen Lex Britannia, som hindrar detta, bör därför avskaffas. Individuell lönesättning är en viktig del av skapandet av en arbetsmarknad där den enskildes makt ökar och står inte i motsats till kollektivavtal.
För att utjämna styrkebalansen mellan arbetsmarknadens parter ska stridsåtgärderna vara proportionella i förhållande till det syfte och resultat åtgärden är ägnad att uppnå. Det fackliga vetot mot entreprenader ska avskaffas. Fredsplikten vid tecknat kollektivavtal är inte säkerställd genom den fackliga möjligheten till sympatiåtgärder. Detta leder till att oskyldiga företagare drabbas vid konflikter de ofta inte kan påverka. Rätten till sympatiåtgärder bör därför avskaffas.
Ett jämställt arbetsliv är nyckeln till ett jämställt samhälle. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att välja yrke, utbildning och arbetsplats. Många kvinnodominerande yrken finns inom offentlig sektor. För att motverka löneskillnader bör offentlig sektor utsättas för konkurrens.
På alla arbetsplatser i offentlig sektor ska ansvarig regelbundet göra lönekartläggningar för att se om osaklig lönediskriminering förekommer. Om sådan upptäcks ska den diskriminerade personen få den löneandel som personen osakligt blivit missunnad, för antalet månader personen blivit diskriminerad jämte ränta på dessa pengar. Privata arbetsgivare som döms för lönediskriminering ska också betala motsvarande kompensation.
Vårdnadsbidraget är ett kostnadsmässigt dyrt förslag som går emot arbetslinjen, frånser HBT-par och riskerar att bli en klassisk kvinnofälla och bör avskaffas.
Skatter
Skatternas huvudsakliga syfte är att ge resurser för att bekosta offentliga åtaganden. Samtidigt är det viktigt att skattesystemet är utformat så att det gynnar en effektiv resursanvändning, uppmuntrar till arbete, sparande och företagande. Det ger goda förutsättningar för en långsiktig hög tillväxt. Det överordnade målet för skattepolitiken ska vara att ge individen så stor makt över sitt liv som möjligt.
Tillgången till kapital spelar en viktig roll för möjligheterna att starta och utveckla företag. Skattereglerna ska därför vara utformade så att det blir lättare att bygga upp kapital och investera.
Källskatten, det vill säga att skatten betalas av arbetsgivaren innan medborgaren fått se sina pengar, är den enskilt viktigaste faktorn till att Sveriges skattetryck tillåtits stiga så högt. Ett system där personer själva på ett eller annat sätt betalar sin skatt skulle både öka medvetandet kring hur hög skatten är och tvinga staten att motivera nya skatter på ett mer utförligt sätt. Källskatten bör därför avskaffas.
Dagens arbetsgivaravgift är till stor del ren skatt, utan samband med vad den som betalar får ut. Arbetsgivaravgift ska redovisas tydligt på lönebeskedet, och enbart tas ut på den ersättningsgrundande delen av lönen.
Statskassans inkomster ska utgöras av inkomst-, konsumtions- och punktskatter. Skatt ska endast tas ut på ekonomiska transaktioner. Punktskatter på en del produkter som till exempel alkohol, tobak och bensin behövs för att internalisera externa effekter.
Av pedagogiska och demokratiska skäl måste skillnaden mellan skatter och avgifter tydliggöras. Avgifter erläggs för direkt motprestation och skatter för allt annat.
Det är viktigt att rättssäkerheten för den enskilde upprätthålls inom beskattningen. Lagen om skatteflykt och möjligheten till tredjemansrevisioner ska därför avskaffas.
Progressiv skatt med konstant marginaleffekt, så kallad platt skatt, bör införas. Detta innebär att samma skattesats gäller för alla inkomster över grundavdraget, vilket i sin tur bör höjas rejält för att förbättra den ekonomiska situationen för dem som tjänar minst. Detta innebär också att försörjningsstödet trappas ned successivt i takt med att lönen ökas.
Skattesystemet ska vara utformat på ett enkelt sätt så att de ekonomiska konsekvenserna blir förutsägbara för skattebetalarna. De otaliga avdragsrätterna bör därför avskaffas och kompenseras med sänkt skatt på arbete generellt. I den mån rätt till avdrag ska finnas så ska den vara könsneutral i såväl konstruktion som utfall, vilket den inte är idag.
När en vara eller tjänst momsbeläggs, skall momssatsen vara densamma oberoende av vilket slags vara eller tjänst det är som beskattas. Situationen med skilda momssatser uppmuntrar till lobbying, och skapar absurda gränsdragningsfrågor.
Fastighets- och förmögenhetsskatt innebär en skadlig dubbelbeskattning som dessutom tas upp oavsett om ägandet ger en vinst eller inte. Därför ska sådana skatter avskaffas.
Infrastruktur
Viktig infrastruktur, såsom elnät, vägar och järnvägar, ska garanteras av det offentliga och via icke vinstdrivande myndigheter tillhandahållas marknadens aktörer. Det skall dock vara möjligt även för privata aktörer att tillhandahålla infrastruktur.
Staten ska inte äga eller driva enskilda anläggningar för energiproduktion. Statens kontroll över energiproduktionen ska utövas genom uppföljning av lagar om säkerhets- och miljönormer.
Lagen om kärnkraftavveckling ska rivas upp och nya kärnkraftverk byggas.
För att lösa trängsel och lokala miljö- och hälsoproblem ska regioner och kommuner kunna införa trängselavgifter för vägtransporter. Trängselavgifter innebär att man betalar för utnyttjandet av den begränsade resursen vägutrymme. Det är bra och trängselavgifter är därför en bra lösning i alla orter med mycket trafik.
Avregleringar
Staten ska inte äga några företag då det är olämpligt att den som bestämmer reglerna för marknaden själv deltar på densamma. Offentlig verksamhet ska ske i myndighetsform eller inte alls. Offentligt ägda bolag innebär att politiska och kommersiella intressen blandas samman. Offentliga bolag med huvudsyfte att bedriva kontinuerlig affärsverksamhet ska därför inte förekomma. Dagens statliga företag ska säljas ut i den takt som marknaden medger.
Public service-medier ska inte tillhandahålla program som lika gärna kan sändas i privata kanaler. Sveriges Television och Sveriges Radio ska sända allmän information, nyheter, regionala program och program som fördjupar och stimulerar det offentliga samtalet, i den mån sådana program inte tillhandahålls på privat väg. Licensavgiften ska avskaffas och ersättas med skattefinansiering. Presstödet ska avskaffas.
Den statliga arbetsförmedlingen ska helt och hållet avvecklas. De av myndighetens uppgifter som är verkligt effektiva kommer i stället att skötas på ett ännu effektivare sätt av andra aktörer såsom alternativa förmedlingar och bemanningsföretag. Deras verksamhet är nämligen beroende av att de lyckas få ut människor i arbete.
Bruksvärdessystemet för hyresrätter har planekonomins alla kännetecken; det är dyrt, ineffektivt, orättvist och korrupt. Människors önskemål ska styra produktion och hyressättning av bostäder. För detta krävs en fri hyresmarknad.
De allmännyttiga bostadsbolagen ska avvecklas och fastighetsbeståndet säljas ut. De boende ska ha förköpsrätt. Detta är framför allt viktigt i bostadsområden med en stor andel hyresrätter. Ett sätt att minska segregationen är att undvika ensidig sammansättning när man bygger nya och förtätar i gamla bostadsområden. För detta krävs en fri hyresmarknad. Det är emellertid viktigt att hyresgästernas besittningsskydd respekteras.
Receptbelagda läkemedel ska säljas i licensierade butiker.
Det nuvarande svenska spelmonopolet ska avskaffas. Spelmissbruk är ett allvarligt problem som hanteras bäst genom ökad information och mer resurser till missbruksvård. Inskränkningar av spelmarknaden ska syfta till att minska problemspelandet, inte till att gynna särintressen.
Statsmakten ska inte äga, driva eller besluta om enskilda anläggningar för produktion av energi. Staten ska formulera krav på säkerhets- och miljöområdet som producenterna måste uppfylla.
I samarbeten mellan det offentliga och privata företag av så kallat OPS-slag (Offentligt-Privat Samarbete) riskerar intressen ofta att sammanblandas. Dessa bör därför användas sparsamt, och privata respektive offentliga aktörers rollers tydligt regleras i avtal då möjligt.
