Ek nomi
Marknadsekonomi är det enda ekonomiska system som kan kombineras med liberalismen. Marknadsekonomin ger enskilda människor störst frihet. Statens roll är att ge ett stabilt och förutsägbart ramverk och goda förutsättningar för individen att verka.
Marknadsekonomi och företagande
MARKNADSEKONOMI GER FRIHET
Kapitalism och marknadsekonomi krävs dels för att ge människor möjlighet att bestämma över sina egna liv, dels för att det är det enda system som kan ta tillvara människors drivkraft att förbättra för sig själva och göra det till något positivt för hela samhället.
FRI FÖRETAGSAMHET KRÄVER BRA UTBILDNING, RIMLIGA SKATTER OCH FORSKNING
Den fria företagsamheten är den långsiktiga grunden för att det finns jobb att gå till och välstånd att njuta och fördela. För ett bra företagsklimat krävs bland annat välutbildad arbetskraft, väl avvägda skatter och satsningar på forskning.
INGEN STATLIG REGLERING AV REKLAM
I ett liberalt samhälle bör inte staten reglera reklam och dess innehåll, all form av marknadsföring bör tillåtas så länge den inte är vilseledande.
STATEN SKA INTE VARA RISKKAPITALISTER
Staten ska inte leka riskkapitalister. Det riskerar skattebetalarnas pengar och driver fram ineffektiva allokeringar av marknadens resurser.
MER EFFEKTIV NÄRINGSPOLITIK
Näringspolitiken ska inte arbeta med vare sig bidrag, ekonomiska subventioner eller stöd till företag. Sådana åtgärder är ineffektiva och riskerar istället att snedvrida konkurrensen, skapa bidragsentreprenörer, hämma innovation och sänka produktiviteten i branschen.
RENSA INNOVATIONS- OCH NÄRINGSPOLITIKEN FRÅN ONÖDIGA REGLER
Innovations- och näringspolitiken ska rensa bort onödiga regler och lagar samt skapa förutsättningsbara och långsiktiga spelregler.
VÄDERBEROENDE BRANSCHER SKA BÄRA RISKEN SJÄLVA
Näringsverksamhet som är beroende av vädret bör inte kompenseras med skattefinansierade stödpaket. Den bör istället stå för sina egna risker.
AVSKAFFA BEGRAVNINGSAVGIFTEN
Begravningsavgiften ska avskaffas och ersättas med en begravningspeng. För att främja konkurrens på begravningsmarknaden ska privat drivna begravningsplatser och krematorier, och begravningar på egen egendom tillåtas.
Kapital och ägande
MOTVERKA MONOPOLET
Monopol uppstår oftast till följd av olika lagar och regler och missgynnar konsumenterna och leder till stagnation. Monopol ska i synnerliga och väl avgränsade situationer bekämpas genom konkurrenslagstiftning, annan lagstiftning ska granskas löpande så att onödiga konkurrens- och inträdeshinder rivs.
KONKURRENSLAGSTIFTNING PÅ EU-NIVÅ
Konkurrenslagstiftning ska utgå från den europeiska inre marknaden istället för nationella marknader. Dessutom ska hinder för att köpa upp och sälja bolag mellan olika medlemsstater i EU rivas.
AVSKAFFA KRAVET ATT EN AKTIE FÅR VARA TIO GÅNGER SÅ RÖSTSTARK SOM EN ANNAN
Avtalsfriheten mellan aktieägare är en viktig liberal princip och möjliggör dessutom en välfungerande marknadsekonomi. Kravet att en aktie maximalt får vara tio gånger så röststark som en annan ska därför avskaffas.
MARKÄGARSKAP SKA VÄRNAS INOM SKOG OCH JORDBRUK
Förvaltning och ägande av mark är en grundläggande liberal princip. Detta bör politiken jämt ta hänsyn till när det kommer till frågor som rör markägarnas rättigheter till skydd och förvaltning av egen mark. Detta rör frågor som skogsnäring, mineralutvinning, jordbruk och djurförvaltning. I dessa hänseenden bör individens rättigheter vara i fokus snarare än personlig moral och politisk byråkrati.
STATEN, REGIONEN OCH KOMMUNER SKA INTE ÄGA MARK
Generellt sett är offentligt ägd mark ett hinder för den fria marknaden. Staten, regioner och kommuner ska inte äga mark som inte fyller en samhällsnyttig funktion.
EXPROPRIERING SKA UNDVIKAS
Expropriering är en allvarlig kränkning av äganderätten och bör undvikas. Det kan dock legitimeras om synnerliga skäl föreligger.
AVVECKLA DEN SJÄTTE AP-FONDEN
Den sjätte AP-fonden är en obehaglig kvarleva från löntagarfonderna, som har misslyckats med sina mål och förstört fungerande marknader. Den sjätte AP-fonden ska därför avvecklas.
MODERNISERA PATENTSYSTEMET
Patentsystemet måste förändras för att passa modern teknik, vad gäller så väl verkshöjd, beskrivningens utformning som giltighetstid.
TILLÅT PATENT FÖR GENRELATERADE UPPFINNINGAR
Genteknisk forskning är ett medel för att skapa bättre förutsättningar för människan. Patent avseende genrelaterade uppfinningar ska vara tillåtna, men företag ska inte kunna få patenträtt på redan befintliga organismer, så kallad biopiracy.
AVSKAFFA KASSETAVGIFTEN
Kassettavgiften bör avskaffas då den är godtycklig och inte löser någon av sina uppsatta målsättningar.
AVSKAFFA MYNDIGA BRÖSTARVINGARS RÄTT TILL LAGLOTT
Myndiga bröstarvingars rätt till laglott ska avskaffas, och vid arvskifte i övrigt ska testamente gälla fullt ut.
LÄGG NER DEN ALLMÄNNA ARVSFONDEN
Allmänna arvsfonden ska läggas ner. Kvarlåtenskapen från människor som saknar arvingar ska gå till statsbudgeten istället för att slösas på projekt långt utanför statens kärnuppgifter.
AVSKAFFA DEN STATLIGA INSÄTTNINGSGARANTIN
Den statliga insättningsgarantin uppmanar till oansvarigt risktagande från bankerna, och ska således avskaffas. Vidare bör staten vara ytterst restriktiv med nödlån och lånegarantier till privata företag. Detta ska vara förbehållet endast ett fåtal systemkritiska institutioner.
LÅT OBEROENDE RIKSBANKER SKÖTA PENNINGPOLITIKEN
För att öka förutsägbarheten och stabiliteten i ekonomin bör penningpolitiken skötas av en oberoende riksbank med huvudmål att upprätthålla en långsiktigt stabil inflationstakt.
REFORMERA DEN SVENSKA JORDFÖRVÄRVSLAGEN
Den svenska jordförvärvslagen ska reformeras och möjliggöra för juridiska personer att förvärva skogs- och jordbruksmark.
INFÖR ETT KASSAKRAV
För att bankerna ska bära sina egna risker ska Sverige införa kassakrav. Staten ska undvika att subventionera eller rädda banker som riskerar att gå omkull.
FÖRBJUD KOMMERSIELLT BRUK AV ANNANS PRIVAT MARK
Kommersiellt bruk av annans privata mark med hänvisning till allemansrätten ska förbjudas. Vill man tjäna pengar på någon annans mark är det självklart att markägaren ska bestämma spelreglerna.
MÖJLIGGÖR PRIVAT ÄGANDE AV MARK PÅ HIMLAKROPPAR
Privat ägande av mark och resurser på himlakroppar ska möjliggöras genom omförhandling av Outer Space Treaty.
AVSKAFFA TRADITIONSPRINCIPEN
Traditionsprincipen innebär att ägande i praktiken kan avgöras av vem som råkar rent fysiskt inneha något, trots att det är avtalat att den egentliga ägaren är någon annan. Detta är en stor begränsning av äganderätten. Därför ska traditionsprincipen avskaffas och ersättas med avtalsprincipen, så att den avtalade ägaren även i praktiken blir ägare.
Arbete
ÖKA FLEXIBILITETEN PÅ SVENSK ARBETSMARKNAD
Flexibiliteten på den svenska arbetsmarknaden måste öka. Flexibel trygghet skapas genom att ha ett skydd kopplat till personen snarare än anställningen. Vi förespråkar ett system där det är lätt att anställa och säga upp samtidigt som ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen är höga men snabbt avtagande, så kallad flexicurity.
AVSKAFFA LAGEN OM ANSTÄLLNINGSSKYDD (LAS)
Lagen om anställningsskydd (LAS) snedvrider arbetsmarknadens maktbalans och ska därför avskaffas. Till dess att LAS har avskaffats ska turordningsreglerna tas bort.
GENERELLA ÅTGÄRDER GER BÄTTRE JOBB FÖRUTSÄTTNINGAR
Förutsättningar för jobb skapas bäst genom generella åtgärder. Generella åtgärder har jämfört med riktade åtgärder två viktiga fördelar, dels att de leder till system som är enkla och transparenta, dels att de inte riskerar att få snedvridande, negativa effekter.
AVSKAFFA UNGDOMSGRANTIN
Jobb för unga skapas genom vägar in på arbetsmarknaden och ett bra utbildningsväsende. Ungdomsgarantin är onödig då minimala krav på motprestation ställs. Den har närmast karaktären av ett bidrag, men är inte behovsbaserad så även välmående unga, som inte behöver något stöd, kan erhålla ersättning. Ungdomsgarantin ska därför avskaffas.
UPPMUNTRA LÄRLINGSANSTÄLLNINGAR
Lärlingsanställningar är en positiv anställningsform som ger ungdomar en chans att lära sig ett yrke och lättare komma in på arbetsmarknaden. De ska därför uppmuntras.
INDIVIDUELL LÖNESTÄTTNING
Staten ska inte vara en del av lönebildningen. Den ska förhandlas fram av arbetsmarknadens parter och svenska kollektivavtal ska gälla. Organisationer ska däremot inte ha förhandlingsmonopol i lag och ska aldrig kunna bestämma över ickemedlemmar eller skriva avtal som är bindande för dem. Individuell lönesättning är en viktig del av en arbetsmarknad där den enskildes makt ökar och står inte i motsättning till kollektivavtal.
AVSKAFFA ARBETSTIDSLAGEN
Arbetstidslagen ska avskaffas och arbetsmarknadens parter ska kunna bilda fria avtal utan statlig inblandning i arbetstidsregleringen.
AVSKAFFFA FÖRBUDET MOT NATTARBETE
Företagare ska få bestämma själva när på dygnet de vill förlägga sin verksamhet. Förbudet mot nattarbete ska avskaffas för alla företag och branscher.
BEVARA LEX LAVAL-LAGEN
Lex Laval-lagen som givit utländska företag i Sverige en möjlighet att freda sig mot stridsåtgärder när de uppfyller de arbetsvillkor som ställts i EU- lagstiftning är positiv och viktig för den fria rörligheten inom unionen. Utstationeringslagen ska därför ändras för att bevara denna möjlighet.
SLOPA KRAVET PÅ ANNONSERING AV TJÄNSTER VID ARBETSINVANDRING
Kravet på annonsering av tjänster inom Sverige, EU, ESS och Schengen ska avskaffas i syfte att förenkla för arbetskraftsinvandring.
AVSKAFFA SPECIFIKA FÖRMÅNER FÖR FACKFÖRBUND OCH ARBETSGIVARORGANSIATIONER
Frivillig organisering i fackförbund respektive arbetsgivarorganisationer ska varken uppmuntras eller motverkas. Balansen på arbetsmarknaden ska säkerställas genom att de specifika förmånerna för både fackförbund och arbetsgivarorganisationer avskaffas.
AVSKAFFA RÄTTEN TILL SYMPATIÅTGÄRDER
För att utjämna styrkebalansen mellan arbetsmarknadens parter ska stridsåtgärderna vara proportionella i förhållande till det syfte och resultat åtgärden är ägnad att uppnå. Det fackliga vetot mot entreprenader ska avskaffas. Fredsplikten vid tecknat kollektivavtal är inte säkerställd genom den fackliga möjligheten till sympatiåtgärder. Detta leder till att oskyldiga företagare drabbas vid konflikter de ofta inte kan påverka. Rätten till sympatiåtgärder ska därför avskaffas.
STREJKBORTFALL I OFFENTLIG SEKTOR SKA GÅ TILLBAKA TILL MEDBORGARNA
Anställningar i den offentliga sektorn är i dag en kvinnofälla. För att få en bättre fungerande lönebildning och på sikt högre löner ska uteblivna löneutbetalningar under strejk gentemot offentliga arbetsgivare fonderas och skiftas ut till medborgarna som ersättning för utebliven offentlig service.
OFFENTLIG SEKTOR SKA UTTSÄTTAS FÖR KONKURRENS
Ett jämställt arbetsliv är nyckeln till ett jämställt samhälle. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att välja yrke, utbildning och arbetsplats. Många kvinnodominerade yrken finns inom offentlig sektor. För att motverka löneskillnader bör offentlig sektor utsättas för konkurrens.
ÖKAD RISK FÖR ARBETSGIVARE SOM LÖNEDISKRIMINERAR
Den ekonomiska risken för arbetsgivare som lönediskriminerar anställda ska öka genom att höja ersättningarna till de drabbade
Skatter
SKATTER SKA FINANSIERA KÄRNUPPGIFTER OCH GE INDIVIDEN MER MAKT
Skatternas huvudsakliga syfte är att ge resurser för att bekosta offentliga åtaganden. Samtidigt är det viktigt att skattesystemet är utformat så att det gynnar en effektiv resursanvändning, uppmuntrar till arbete, sparande och företagande. Det ger goda förutsättningar för en långsiktig hög tillväxt. Det överordnade målet för skattepolitiken ska vara att ge individen så stor makt över sitt liv som möjligt.
SKATTEREGLER SKA GÖRA DET LÄTTARE ATT BYGGA UPP KAPITAL OCH INVESTERA
Tillgången till kapital spelar en viktig roll för möjligheterna att starta och utveckla företag. Skattereglerna ska därför vara utformade så att det blir lättare att bygga upp kapital och investera.
EN KONKURRENSKRAFTIG BOLAGSKATT
Bolagsskattens nivå är en viktig faktor vid företags lokaliseringsbeslut. Sverige ska därför ha en konkurrenskraftig bolagsskatt som lockar företag att etablera sig i Sverige.
AVSKAFFA KÄLLSKATTEN
Källskatten, det vill säga att skatten betalas av arbetsgivaren innan medborgaren fått se sina pengar, är den enskilt viktigaste faktorn till att Sveriges skattetryck tillåtits stiga så högt. Ett system där personer själva på ett eller annat sätt betalar sin skatt skulle både öka medvetandet kring hur hög skatten är och tvinga staten att motivera nya skatter på ett mer utförligt sätt. Källskatten ska därför avskaffas.
TYDLIGARE REDOVISNING AV ARBETSGIVARAVGIFTEN
Dagens arbetsgivaravgift är till stor del ren skatt, utan samband med vad den som betalar får ut. Arbetsgivaravgift ska redovisas tydligt på lönebeskedet, och enbart tas ut på den ersättningsgrundande delen av lönen.
AVSKAFFA LÖNEAVGIFTEN
Löneavgiften i arbetsgivaravgiften ska avskaffas och samtidigt ska arbetstagaravgiften byta namn till socialförsäkring.
INFÖR EN FASTIGHETSSKATT
Statskassans inkomster ska utgöras av inkomst-, konsumtions-, kapital- och punktskatter som tas ut på ekonomiska transaktioner. En fastighetsskatt baserat på markvärde ska införas, för att uppmuntra till bostadsbyggande.
TYDLIGGÖR SKILLNADEN MELLAN SKATTER OCH AVGIFTER
Av pedagogiska och demokratiska skäl måste skillnaden mellan skatter och avgifter tydliggöras. Avgifter erläggs för direkt motprestation och skatter för allt annat.
JA TILL PLATT SKATT
Progressiv skatt med konstant marginaleffekt, så kallad platt skatt, bör införas. Detta innebär att samma skattesats gäller för alla inkomster över grundavdraget. Detta innebär också att försörjningsstödet trappas ned successivt i takt med att lönen ökas. Första steget på vägen till platt skatt en sänkning av nivån på den statliga inkomstskatten.
INFÖR BOXMODELL
Beskattningen av kapitalinkomster bör ske genom en så kallad boxmodell och de
otaliga undantagen och särreglerna ska tas bort. Samtidigt bör den generella skattenivån sänkas till en internationellt konkurrenskraftig nivå, för att attrahera investerare och premiera privat sparande. Vidare ska ränteavdraget sänkas och på sikt upphöra.
ENHETLIG MOMS
När en vara eller tjänst momsbeläggs, ska momssatsen vara densamma oberoende av vilket slags vara eller tjänst det är som beskattas.
REFORMERA DET KOMMUNALA BALANSKRAVET
Det kommunala balanskravet ska reformeras. Kommuner med god ekonomisk hushållning ska tillåtas gå med tillfälliga underskott.
SKÄRP SJÄLVKOSTANDSPRINCIPEN
Självkostnadsprincipen bör skärpas för att kommuner inte ska frångå den med hjälp av kommunala bolagskoncerner.
GENOMGRIPANDE KOMMUNSAMMANSLAGNING
En balansgång mellan god kvalitet i den kommunala verksamheten och ökad institutionell konkurrens ska nås via en genomgripande kommunsammanslagning med bibehållet kommunalt självstyre.
AVSKAFFA REKLAMSKATTEN
Reklamskatten är en skatt som förhindrar företag och föreningar att stå på egna ben och klara sig utan offentligt stöd. Därför bör den avskaffas.
AVSKAFFA ENERGGISKATTEN
Konsumtion av energi ska inte punktbeskattas och därför ska energiskatten avskaffas. Energislagen som bidrar med systemtjänster ska i större utsträckning kompenseras. Systemtjänster och infrastruktur för energi ska bekostas av elnätsavgifter.
AVSKAFFA RUT OCH ROT
Till förmån för enhetligt lägre skatt ska alla icke-generella avdrag, exempelvis RUT och ROT, avskaffas.
AVSKAFFA PUNKTSKATTER PÅ ALKOHOL, TOBAK, NIKOTIN OCH SPEL
Enskilda punktskatter som ska styra konsumtionen och produktionen av alkohol, tobak, nikotin och spel är ett uttryck för statlig moralism och ska därför avskaffas.
Infrastruktur
GÖR DET MÖJLIGT FÖR PRIVATA AKTÖRER ATT TILLHANDAHÅLLA INFRASTRUKTUR
Viktig infrastruktur, så som elnät, vägar och järnvägar, ska garanteras av det offentliga och, via icke vinstdrivande myndigheter, tillhandahållas marknadens aktörer. Det ska dock vara möjligt även för privata aktörer att tillhandahålla infrastruktur.
REGIONER OCH KOMMUNER SKA KUNNA INFÖRA TRÄNGSELAVGIFTER
För att lösa trängsel och lokala miljö- och hälsoproblem ska regioner och kommuner kunna införa trängselavgifter för vägtransporter. Trängselavgifter innebär att man betalar för utnyttjandet av den begränsade resursen vägutrymme. Det är något bra och trängselavgifter är därför en bra lösning i alla orter med mycket trafik.
INFÖR VÄGTULLAR OCH ANDRA TRAFIKAVGIFTER FÖR ATT MOTARBETA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN
För att motarbeta koldioxidutsläpp och öka finansieringsbasen för vägbyggen och vägunderhåll bör vägtullar och andra trafikavgifter införas. De som utnyttjar det offentliga vägnätet ska i större utsträckning stå för underhålls- och utbyggnadskostnader.
GEMENSAMT EU-BILJETTSYSTEM OCH SIGNALSYSTEM
All offentlig tåg- och kollektivtrafik i EU ska omfattas av ett gemensamt biljettsystem för att förenkla resandet och motverka skattefinansierat dubbelarbete. Den europeiska järnvägen ska vidare integreras genom ett gemensamt signalsystem.
HÖJ HASIGHETEN FÖR EPA- OCH A-TRAKTORER TILL 70 KM/H
Hastigheten för EPA- samt A-traktorer ska höjas till 70 km/h. Dessutom ska AM-körkortsutbildningen inkludera uppkörning.
ÅTERGÅ TILL BANVERKET OCH VÄGVERKET
Trafikverket är idag en ineffektiv myndighet med ett för stort uppdrag. Därför ska den återgå till sin tidigare uppdelning som två myndigheter; Banverket och Vägverket.
INFÖR FRI HASTIGHET PÅ LÄMPLIGA VÄGAR
Trafikverket ska få möjlighet att införa fri hastighet på lämpliga vägar.
STOPPLIKT SKA EJ GÄLLA FÖR CYKLISTER VID HÖGERSVÄNG
Kravet på stopplikt vid rödljus ska ej gälla vid högersväng för cyklister.
FLER BILFRIA OMRÅDEN
Områden utan personbilstrafik ska etableras och expanderas i stora svenska städer och framtida riktningen inom stadsplanering ska vara städer utan personbilstrafik.
GÖR DET LÄTTARE ATT INRÄTTA LADDSTATIONER FÖR ELBILAR
Det ska vara lättare för samfälligheter att inrätta laddstationer för elbilar. Idag behöver de ansöka om att få sitt anläggningsbeslut ändrat av lantmäteriet vilket är krångligt och dyrt. Därför behöver det kravet slopas.
MARKNADSMÄSSIGA VA-TAXOR
Vattenbrist, läckage och föroreningar i vattenledningar är återkommande problem. För att möjliggöra investeringar i vatteninfrastrukturen ska kommuner sätta marknadsmässiga VA-taxor och fondera intäkterna. VA-taxor ska dock aldrig användas för andra kommunala utgifter.
AVSKAFFA DET KOMMUNALA AVFALLSMONOPOLET
En privat marknad för avfallshantering är att föredra framför ett kommunalt monopol. Därför ska det kommunala avfallsmonopolet avskaffas.
BYGG NYA STAMBANOR FÖR HÖGHASTIGHETSTÅG
För att klara av den ökade belastningen på järnvägen för såväl gods- som persontransporter och säkra framtidens infrastruktur bör nya stambanor för höghastighetståg byggas.
Bostäder och samhällsbyggnad
AVSKAFFA DET KOMMUNALA PLANMONOPOLET
Kommuner inskränker idag äganderätten genom det kommunala planmonopolet. De har makten att specificera exempelvis byggnaders storlek och antal rum. Man ska i största möjliga mån få bygga vad man vill på sin egen mark. Därför ska det kommunala planmonopolet avskaffas.
GENERÖSA DETALJPLANER
Tills det kommunala planmonopolet är avskaffat ska detaljplanerna göras mer generösa och svårare att överklaga för andra än den sökande. Det ska även finnas en möjlighet till privat initiativrätt för detaljplaner i samtliga kommuner, vilket innebär att den som önskar se en detaljplaneändring kan skicka in ett förslag till kommunen som sedan tar ställning till förslaget.
FRI HYRESSÄTTNING
Bruksvärdessystemet för hyresrätter har planekonomins alla kännetecken; det är dyrt, ineffektivt, orättvist och korrupt. Människors önskemål ska styra produktion och hyressättning av bostäder. För detta krävs en hyresmarknad med fri hyressättning.
AVSKAFFA STRANDSKYDDET
Strandskyddet, som innebär ett förbud mot vattennära bebyggelse, är alltför strikt för att uppnå syftet med att skydda växt- och djurliv. Strandskyddet ska avskaffas och ersättas med mer ändamålsenliga regler.
AVSKAFFA BOSTADSBIDRAGET
Bostadsbidragets nuvarande utformning är oförenlig med fri hyressättning då det skapar ett prisgolv för boende. Därför ska bostadsbidraget avskaffas. Boendekostnader ska täckas av ett behovsprövat försörjningsstöd.
AVVECKLA DET ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSBOLAGET
De allmännyttiga bostadsbolagen ska avvecklas och fastighetsbeståndet säljas i den takt som marknaden medger. Ett sätt att minska segregationen är att undvika ensidig sammansättning när man bygger nya och förtätar i gamla bostadsområden. För detta krävs en fri hyresmarknad. Som en del i en friare hyresmarknad borde förköpsrätten och besittningsskyddet avskaffas. Ekonomiskt utsatta hushåll som inte kan hitta en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden ska erbjudas bostäder genom ett system med social housing, som är bostäder med subventionerade hyror.
MER RESTRIKSIVA K-MÄRKNINGAR
K-märkningar ska delas ut oerhört restriktivt och inte efter en liten elits tycke, då de ofta uppfattas som både märkliga, felaktiga och står i vägen för modernisering och förädling av privat egendom.
DIGITALISERA PLANPROCESSEN
Planprocessen bör digitaliseras. Användandet av gemensamma definitioner inom planprocessens innehåll ska uppmuntras och tillgången till data ska vara öppen. Detta i kombination med en privat initiativrätt skulle innebära ett effektivt sätt att förkorta ledtiderna i planprocessen.
INGET BYGGLOV FÖR FÖRNYBAR ENERGI PÅ EGEN FASTIGHET
Vid tillbyggnad av produktionsenheter för förnyelsebar energi på egen fastighet ska inget bygglov krävas. Tills dess ska kommuner förbjudas att ta ut administrativa avgifter för ändringar i befintliga detaljplaner eller för upprättandet av nya detaljplaner som syftar till att möjliggöra byggnation eller installation av produktionsenheter för förnyelsebar energi.
REDUCERA DEN NATIONELLA BYGGNORMEN
Normer för bostäder och byggande gör det dyrare att bygga, framförallt mindre lägenheter. Marknaden är bättre på att möta de krav som ställs av invånarna än det offentliga. Därför ska de nationella byggnormerna kraftigt reduceras och den lokala möjligheten att införa lokala särskilda krav för exploatering ska avskaffas.
BALANSERA MAKTEN MELLAN HYRESGÄSTFÖRENINGAR OCH FASTIGHETSÄGARE
Maktbalansen mellan hyresgästföreningar och fastighetsägare måste balanseras. Ingen av parterna bör ha förhandlingsrätt.
FLER FLEXIBLA BOSTADSFORMER
Det behövs en större mångfald av bostadsformer. Dagens regleringar av bostadsformer begränsar många gånger innovationer. Bostadsformer bör inte regleras i lag och lagen bör ändras så att flexibelt ägande blir möjligt.
RESTRIKTIV ANVÄNDNING AV EKLUDERADE DESIGN
Exkluderade design bör enbart användas restriktivt i offentlig stadsplanering.
FLER KÖNSNEUTRALA UTRYMMEN
Den offentliga verksamheten ska inte cementera könsroller. Därför ska offentliga toaletter vara könsneutrala, omklädningsrum kompletteras med könsneutrala alternativ och badhus ej använda könsspecifika klädregler.
ALLA SKA HA TILLGÅNG TILL EN SKYDDSPLATS
Alla medborgare som uppehåller sig på en, av myndighet bedömd utsatt plats, under huvuddelen av ett dygn, ska ha tillgång till skyddsplats.
AVSKAFFA REAVINSTSKATTEN OCH STÄMPELSKATTEN
För att öka rörligheten på bostadsmarknaden ska kapitalvinstskatten för primärbostäder, även kallat reavinstskatten och stämpelskatten avskaffas.
AVSKAFFA AMOTERINGSKRAVEN
Amorteringskravet tvingar låntagare att betala av en del av sitt bostadslån varje månad, vilket leder till att framför allt unga, med lägre inkomster, måste lägga en stor del av sina månadsutgifter på bostadslån. Därför ska amorteringskraven avskaffas.
AVSKAFFA PARKERINGSKRAVET
Krav på att varje lägenhet måste ha tillgång till parkering är förlegad och bidrar till höjda hyror för hyresgäster. Dessutom upptar det mark som annars hade kunnat användas till annat. Därför ska kravet avskaffas. Därutöver är tillhandahållandet av parkeringsplatser inte en central uppgift för kommuner. Därför ska kommuner generellt sett inte subventionera parkeringsplatser utan detta ska skötas av marknaden genom upplåtelse av parkeringsmarken till privata aktörer. Kommuner ska inte heller införa särskilda parkeringstal eller parkeringsnormer i detaljplaner.
STRIKTARE RIKSINTRESSE
Riksintressen, som är avsedda att skydda nationellt viktiga områden, påverkar bostadsbyggandet negativt och är oförutsägbara. En regelbunden omprövning av riksintressen ska införas, med striktare kriterier för vad som ska kvalificera ett område som riksintresse. Om dessa planerade åtgärder inte påbörjas inom en fastställd tidsperiod, ska området inte längre betraktas som ett riksintresse.
AVSKAFFA DET KOMMUNALA VETOT
Det kommunala vetot vid riksintressen ska avskaffas.
Avregleringar
STATEN SKA INTE ÄGA FÖRETAG
Staten ska inte äga några företag då det är olämpligt att den som bestämmer reglerna på marknaden deltar på densamma. Offentlig verksamhet ska ske i myndighetsform eller inte alls. Statligt och kommunalt ägda bolag medför att politiska och ekonomiska intressen blandas samman. Sådana företag med syfte att bedriva kontinuerlig affärsverksamhet ska därför inte finnas, de ska säljas.
FÄRRE MYNDIGHETER
Staten har för många myndigheter och det offentliga finansierar för många formellt fristående institutioner. All statlig verksamhet bör regelbundet beslutas om genom system med så kallade solnedgångsparagrafer och regleringsgiljotiner.
AVVECKLA DEN STATLIGA ARBETSFÖRMEDLINGEN
Den statliga arbetsförmedlingen ska helt och hållet avvecklas. De av myndighetens uppgifter som är verkligt effektiva kommer i stället att skötas på ett ännu effektivare sätt av andra aktörer så som alternativa förmedlingar och bemanningsföretag. Deras verksamhet är nämligen beroende av att de lyckas få ut människor i arbete.
SÄLJ DE STATLIGA SPELFÖRETAGEN OCH AVSKAFFA KASINOMONOPOLET
De statliga spelföretagen ska säljas ut och det statliga kasinomonopolet avskaffas. Spelberoende ska hanteras genom ökad information och adekvat beroendevård.
AVVECKLA DET SVENSKA EXPORTSTÖDET
Det svenska exportstödet ska avvecklas. Exportkreditnämnden, Svensk exportkredit och den statliga myndigheten för försvarsmaterielexport ska läggas ned.
STATEN SKA INTE DRIVA ENERGIPRODUKTION
Statsmakten ska inte äga, driva eller besluta om enskilda anläggningar för produktion av energi. Staten ska formulera krav på säkerhets- och miljöområdet som producenterna måste uppfylla.
UPPMUNTRA TILL OFFENTLIG-PRIVAT SAMVERKAN
Offentlig-privat samverkan (OPS) kan vara ett sätt för det offentliga att finansiera investeringar som inte hanteras direkt på den privata marknaden, men låta privata aktörer hantera risker kopplade till ny teknik eller fördyrningar i genomförandet. I stället för att betala löpande kostnader eller betala för byggandet och sedan stå för underhåll, beställer den offentliga sidan en allmän nyttighet och betalar en förutbestämd ersättning för den, till den leverantör som kan lova att bygga och underhålla den.
ETT MER GENERÖST SERVERINGSTILLSTÅND
Serveringstillstånd ska delas ut mer generöst. Vid beslut om serveringstillstånd borde ej personliga åsikter, egen ekonomi eller hemförhållanden och liknande tas i beaktning. Inga krav på matservering och kök ska förekomma. Sveriges kommuner ska inte få ha rätt att lägga sig i hur länge krogarna får servera alkohol, det ska regleras på den fria marknaden. Krögare ska inte heller behöva lämna en anmälan till kommunen ifall de säljer sprit de kryddat själva.
MÖJLIGGÖR ATT GE SERVERINGSTILLSÅNT TILL ETT OMRÅDE
Möjligheten att ge serveringstillstånd till hela områden, såsom parker, torg eller större evenemang, ska kraftigt utökas.
UTMANINGSRÄTT PÅ STATLIG NIVÅ
Den utmaningsrätt som finns i vissa kommuner är positiv, då den kan spara skattebetalarna pengar och skapa värdefull konkurrens om tidigare offentliga uppdrag, och ska därför gälla på statlig nivå.
FÖRENKLA DAGENS REGELVERK FÖR UPPHANDLING
Offentliga myndigheter och enheter bör sträva efter att upphandla varor och tjänster i mindre enheter. Dagens regelverk kring upphandling bör förenklas för att minska transaktionskostnaderna för anbudsgivarna.
MINIMERA BRUKET AV YRKESLICENSER OCH LEGITIMATIONER
På en fri marknad kan kunder både välja och välja bort. Statliga regleringar blir oftast trubbiga och sämre än marknaden på att bedöma kompetens. Bruket av yrkeslicenser och legitimationer bör därför minimeras.
AVSKAFFA LAGSTADGADE PERSONALLIGGARE
Lagstadgad personalliggare ska avskaffas.
AVSKAFFA SAMTLIGA LANDSBYGDSSTÖD
Huruvida en individ väljer att bo i stad eller på landsbygden är inget som staten bör intressera sig för. Samtliga landsbygdsstöd bör därför avskaffas.
OFFFENTLIGA INSTITUTIONER SKA UNDVIKA KONKURRENS MED KOMMERSIELLA AFFÄRSVERKSAMHETER
Offentliga institutioner ska i större utsträckning undvika att konkurrera med kommersiella affärsverksamheter som caféer och kiosker.
AVSKAFFA RÖKFÖRBUDET BÅDE INOMHUS OCH UTOMHUS
Rökförbud är en inskränkning på både näringsfrihet och äganderätten och omöjliggör vissa verksamheter. Rökförbuden både inomhus och utomhus bör därför avskaffas. Det bör vara upp till näringsidkare och det offentliga att bestämma om hur rökning får förekomma inom respektive verksamheter. Det bör också bli tillåtet att röka på fler offentliga platser.
LEGALISERA ICKE-DÖDLIGA VAPEN
Fria medborgare borde inte hindras från att bära exempelvis pepparspray. Icke-dödliga vapen ska legaliseras.
TILLÅT DESTILLERING AV ALKOHOL I HEMMET FÖR EGEN FÖRBRUKNING
Destillering av alkohol i hemmet för egen förbrukning ska tillåtas, precis som tillverkning av öl och vin.
FRI-KONKURRENS INOM ESA-UPPHANDLING
Upphandling av kontrakt inom European Space Agency (ESA) är bundna till företag inom respektive medlemsland. För att öka innovationen och konkurrensen ska fri, landsoberoende, konkurrens inom ESA-upphandlingar råda.
AVSKAFFA FÖRBUDET MOT PORRFRESTÄLLNINGAR
Ordningslagens förbud mot porrföreställningar är moraliserande och ska avskaffas.
MILDRA SJÖLAGENS PROMILLEGRÄNS FÖR RATTFYLLERI
Sjölagens promillegräns för rattfylleri till sjöss ska mildras.
ANVÄNDING AV METALSÖKER UTAN TILLSTÅND
Metallsökare ska kunna användas utan tillstånd av länsstyrelsen.
AVSKAFFA LIVSMEDELSVERKETS BEGRÄNSINGAR AV VAR OLIKA PRODUKTER FÅR SÄLJAS
Livsmedelsverkets begränsningar av var olika produkter får säljas är klåfingriga regleringar och ska därför avskaffas.
AVSKAFFA FÖRORDNINGEN SOM GER STOCKHOLMSOMRÅDET RÄTT TILL EN HÖGRE FLYGBULLERNIVÅ
Konkurrens bör gälla även avseende buller. Förordningen som ger Stockholmsområdet rätt till en högre flygbullernivå bör därför avskaffas.
